På Sardinön på Västkusten går det mot påsk och Emelie har flera olika beslut att ta ställning till. Ska hon ta jobbet på hembygdsgården? Om hennes nya kärlek Andreas skaffar barn med gayparet Sussie och Stina och han flyttar in hos henne – då får hon en bebis i huset. Vill hon det? Och ekonomin är ett ständigt problem, men vasen som faster Astrid lämnat efter sig verkar vara värd pengar och det kan kanske hjälpa upp situationen. Men när vasen förvinner blir Emelie förtvivlad och vet inte vad hon ska tro. Är det grannen Birgitta som stulit den? Eller nykomlingen Kjell? För att skjuta alla svåra tankar på framtiden väljer hon att planera Påskagille för öborna med talangjakt och påskbuffé. På påskafton går de till fyren på kullen, där en oväntad överraskning väntar henne ...
"Julen varar än till påska" är den härliga uppföljaren till Devert-systrarnas omtyckta julroman "Nu är det jul igen".
Annika och Jessika Devert är systrar och kommer ifrån Göteborg. Tillsammans har de skrivit flera barnböcker och vuxendebuterade år 2020 med feelgood-romanen "Nu är det jul igen".
Idag har jag haft sällskap av denna härliga påskfeelgood. ”Julen varar än till påska” är en uppföljare till systrarna Annika och Jessika Deverts julroman ”Nu är det jul igen” som jag också gillade.
Vi får återvända till Emelie och hennes tre döttrar som har ärvt ett juldekorerat hus på Sardinön. Familjen har rotat sig på ön och lärt känna öborna. Emelie har just blivit erbjuden att bli ansvarig för hembygdsgården och blir involverad i att arrangera ett påskagille med talangjakt och påskbuffé. Som vanligt händer det mycket kring familjen. Bebisar väntas, en värdefull vas försvinner och änkan Birgitta dyker upp titt som tätt. Det gör även en annan helt oväntad person...
Det här är en feelgoodroman som gör mig glad. Boken slutar på ett sätt som gör att jag hoppas få återvända till Sardinön och öborna där snart igen.
Strax före jul 2022 läste jag första boken i den här serien, av den enkla anledningen att titeln antydde att den utspelade sig i jultid. Så var det inte riktigt, men jag tänkte att jag provar igen. Den här gången är titeln Julen varar än till påska och ja, när jag läste den var det tre veckor kvar till påsk.
Boken börjar som att det bara är ett nytt kapitel i förra delen. Tidsmässigt så stämmer det, i historien, för där är det precis nyår. För mig har det alltså gått över ett år. Jag känner mig utkastad i det okända och ganska övergiven när jag febrilt försöker minnas händelser och karaktärer. Det tog ett tag, men en del saker kommer jag överhuvudtaget inte ihåg. Det hade verkligen underlättat med något slags resumé i början eller i alla fall någon påminnelse om vad som hände i förra boken.
Min känsla är att det är meningen att Julen varar än till påska ska vara lite tokrolig. Eftersom tokroligt inte riktigt är min grej så missar den i så fall målet. Det är, trots det, både mysigt och trevligt. Lättsam, snabbläst och lite charmig är den allt också. Och jo, man blir ju lite nyfiken på vart allt ska ta vägen. Nu har jag sett också att det är en spin-off på gång, om Linn och Oskar. Nåväl, vi får väl se om jag tar mig an även den historien, men den brinnande frågan just nu är om jag ska läsa nästa del nu i vår, då den utspelar sig, eller om jag ska vänta i ett helt år.
OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg
En fängslande fortsättning på Nu är det jul igen, med härliga personligheter och ett högt tempo som är lätt att fångas med i.
Betyget dras ned då boken tyvärr hade behövt ett par rundor till av redigering och flera grodor släppts igenom. Utöver onödiga upprepningar, småord osv, så är det speciellt ett räknefel som stör (7 deltagare plus 2 minus 1 blir inte 7 totalt) och en tankevurpa angående hur det fungerar med "likes".
Men berättelsen är bra och jag ser fram emot att lyssna på fortsättningen, som jag dock hoppas redigeras en extra runda innan släppet.
Lyssnat på den här i bilen när jag jobbat i påsk.. Och ja visst är den lite småcharmig men jag retar mig nåt oerhört på Emelies velande vilket drar ner nöjet lite faktiskt.
För det går verkligen inte inte många sidor innan hon är igång igen
In mijn herinnering, want een jaar geleden, was het eerste deel verrassend veel leuker. Ik vond het nu hakketakkerig. En soms werd er wel heel snel over dingen heen gestapt. Dus, mwoah. Ik weet niet of ik me aan het vervolg ga wagen. Denk het wel, want ik wil weten hoe het met de vader verder gaat.
This entire review has been hidden because of spoilers.