Vetenskapsteori är egentligen något av det viktigaste man kan ägna sig åt. Det handlar om grunden för all vår kunskap. Vad är egentligen sant? Den frågan undkommer ingen människa som tar livet på allvar!
Vetenskapsteori för nybörjare ger en introduktion till det vetenskapliga sättet att tänka. Den tar upp olika vetenskapliga tillvägagångssätt och resonerar kring deras för- och nackdelar.
Boken ger läsaren förutsättningar att kritiskt ifrågasätta såväl vetenskapliga som vardagliga texter. Den innehåller också mängder av konkreta exempel som gör de teoretiska resonemangen tydliga och lätta att ta till sig.
Vetenskapsteori för nybörjare gavs först ut 1991. Denna nya upplaga är kraftigt omarbetad och innehåller såväl nya kapitel som nya fakta och exempel.
Kurslitteratur, men helt intressant när jag väl kommit igång. Torsten beskriver vetenskapsteori på ett begripligt sätt, som han också ska i och med att boken är riktad till nybörjare. En bok man borde läsa flera gånger för att förstå helt. Lärde mig om positivism, hermeneutik, paradigm och paradigmskiften, kunskapsrelativism osv osv! Helt läsvärd!
Boken gick snabbt att läsa och innehöll inte ordbajsande, vilket var skönt eftersom jag ibland kan tycka somliga författare skriver onödigt mycket. I och med att boken var väldigt rak på sak så kanske jag insåg vilken balansgång det är med att skriva det som ska skrivas och sväva ut ibland, huvudet får chans att bearbeta och "sortera" det man läst. Nu tror jag istället att jag behöver repetera hela boken för att vara säker på att jag uppfattat alla termer på rätt sätt.
Generellt var det en bra kursbok, den gjorde vad den skulle, presenterade teorier, termer och resonemang kring vetenskap och forskning på en nybörjarnivå.
Mkt bra bok. Eg en bok för högre studier i t ex samhällsvetenskap, men boken är väldigt bra & intressan. Så den kan vara lärorik att läsa även för de som inte läser på universitet. Författaren tar upp enkla & bra ex på vad som är vetenskapsteori.
3,5 stjärnor. Läste om den för säkert tredje gången nu (för att undervisa på den). En gedigen och lättbegriplig introduktion till vetenskapsteori. En liten detalj som stör mig är att Marx citat om religionen fortfarande är felaktigt efter alla dessa år, det lyder inte "religionen är ett opium för folket" utan "Religionen är folkets opium. Innebörden är att folket söker tröst i religionen på grund av det verkliga livets elände, inte att religionen läggs på ovanifrån för att få folket att köpa situationen. Snarlikt men diametralt
Jag var ute efter en enkel introduktion till vetenskapsteori, och den här boken passade perfekt – kort och koncis.
De viktigaste lärdomarna för mig:
Viktigt att definiera vad man menar med olika begrepp (kan ofta tolkas olika). Viktigt att skilja mellan sakfrågor (hur verkligheten ser ut), och värdefrågor (hur man vill/inte vill att verkligheten ska se ut).
Man kan dra slutsatser genom induktion och deduktion. Induktion bygger på empiri, dvs observationer av verkligheten. Man kan dock aldrig vara helt säker. Så länge man bara har sett vita svanar har man anledning att tro att alla svanar är vita. Men detta ändras första gången man ser en svart svan. Deduktion är logiska slutledningar givet vissa premisser. Dock kan felaktiga premisser leda till felaktiga slutsatser.
Vid kvantitativa (induktiva) undersökningar bör man tänka på reliabilitet och validitet. Reliabilitet (tillförlitlighet) innebär att mätningarna är korrekt gjorda (till exempel att ett representativt urval har använts). Validitet handlar om i fall det man undersökt verkligen påverkar det man försöker visa. Till exempel skallmätningar – även om de är noggrant utförda spelar det ingen roll för intelligensen.
Karl Popper: teorier ska vara falsifierbara (får inte vara av typen: ”krona, jag vinner, klave, du förlorar”).
Vetenskapliga slutsatser är i någon mening provisoriska, de bästa förklaringarna vi har just nu. Men de kan ändras om nya teorier lanseras som ger en bättre förklaring. Paradigmskiften är extremfallen av detta, till exempel när Ptolemaios förklaring av vårt solsystem (jorden är i centrum) ersattes med Copernicus förklaring (jorden kretsar kring solen). Thomas Kuhn: alla, även forskare, är ”marinerade” i den rådande paradigmen.
Senare kapitel i boken kommer in på tolkningar av skeenden och mänskligt beteende. Boken avslutas med ett antal lite längre exempel, men för egen del gillade jag den första delen bäst.
Vissa exempel återkommer författaren till flera gånger (på goda grunder, eftersom dom är så välkända och viktiga): läkaren Ignaz Semmelweis experiment i Wien, där han ställde upp olika hypoteser om varför dödligheten i förlossningsfeber var så mycket högre på hans avdelning än på andra. Genom systematiskt testande kom han fram till att läkarna behövde tvätta händerna för att minska dödligheten.
Det andra återkommande exemplet är Stanley Milgrams lydnadsexperiment vid Yale 1963, där personer beordrades ge elchocker till andra människor (skådespelare) om det svarade fel på frågor. Försöken visade att det är förhållandevis lätt att få människor att lyda order.
Boken är en bra och lättläst introduktion. Kapitlen är föredömligt korta, men täcker ändå in mycket. Varje kapitel avslutas med en kort sammanfattning, som också är mycket bra.
Enkelt språk med förklaringar av NUS ord samt exempel på de olika tankesätten som presenteras. Bitvis övertydliga exempel. Stort pluss för sammanfattningen och checklistan bakerst i boken som gör att en lätt kan ta upp boken igen vid behov av dess metoder.