»Blås iväg du, din maskrosboll. För det är du. En gång fastnar väl du också, när du inte är så lätt«, ropade Rita Karin. Ändå hade Rita Karin och Bastiano en gång älskat varandra, i en förgången tillvaro, när Bastianos värld ännu begränsades till köpingen, och han fortfarande bodde hemma hos sin mor. Då hade han smekt Rita Karins ljusa hår och mjuka, runda mage. Han hade utmanat borgarna och drömt om sin framtid som arkitekt. Rita Karin fastnade i jordbrukskassan och förlovade sig med en kommunalkassör. Men Bastiano vägrar att låta sina drömmar och sin framtid vingklippas av småstadens grå enformighet.Maskrosbollen från 1962 är en av Göran Tunströms allra tidigaste romaner. En bok om kärlek och ungdom skriven med humor och sinnlighet som gör en glad.
undrar SÅ vad som fascinerar så mycket med mäns ungdomsskildringar? älskart iaf. påminde lite om favoriten martin bircks ungdom, en ansvarslös ung man med förälskelser och karriärambitioner. om drömmen att fly småstaden, men att inte kunna lämna hemmet och tryggheten.
Ett av de 89 boktipsen i förra lördagens DN. Det fanns flera exemplar på Bokbörsen. Håller Tunström mycket högt, bl.a. eftersom det var han som skrev Ariel, en av mina favoritnoveller.
Den här kortromanen är absolut en läsvärd sommarbok från 60-talets Sverige, men som Bloggbohemen brukar säga; det är en aning drygt att läsa om alla dessa självupptagna och vilsna 20-åringar. Noterar att Thoreaus Walden tas upp i en diskussion. Det måste motsvarat Into the Wild-killen på fester i våra dagar. ( #jesuisintothewildkille )
En karaktär jag gärna hade fördjupat mig i är storebrorsan Sigfrid som skriver Romaner och lider av Nerver. Visst hette storebrorsan i Vilhelm Mobergs Din stund på jorden också Sigfrid?
Älskade älskade Tunis. Vill aldrig att hans romaner ska ta slut. Det finns en slags storslagen barnslig sinnlighet i hans berättelser och språk som känns så vital och ärlig. Var och varannan sida i denna roman är fylld med underbara, melankoliska scener och ögonblick, om lilla köpingen och stora världen, vad som blir och inte blir, vilka som stannar och vilka som blir kvar.
”Blås iväg du, din maskrosboll. För det är du. En gång fastnar väl du också, när du inte är så lätt.”
En bok som blir bättre och bättre i dess egna berättelse. När den högfärdiga och analyserande protagonisten tar sig an sin lilla hemby i Värmland. Det är en ungdomens möjligheter, det är en ungdomens tragedi otrohet. Kärlek trots kärlekens omöjlighet, förvirring och psykisk ohälsa. Hjärtskärande i det att den i grunden handlar om att ta sig vidare och acceptera ens egna förmåga, ens egna misstag. Realiteten, det grymma vi alla kämpar mot. En av de bättre böckerna jag läst 2021. Rekommenderar den starkt.
4/5 första halvan, sen blev den tyvärr lite långrandig. Det fanns massvis med fina passager, och huvudpersonen är en lite… annorlunda karaktär än vanligt.