Allting växer

by Lyra Koli

Swedish / Svenska

Genres: Science Fiction, Dystopia, Fiction

1 pages, pocket_book

First published August 1, 2018

Reviews

[Monika · Rating 4 out of 5]

Allting växer dök upp som en överraskning för ett par år sedan och den har helt ärligt inte varit prioriterad alls. Jag var helt säker på vad det var för typ av bok och det var då en sort som jag inte gärna ville läsa. I år tog jag med den i min Boktolva, bara så att den skulle bli läst någon gång, men det tog emot att börja. Tog emot väldigt mycket. Men... så fel man kan ha!

Det framgår inte när boken utspelar sig, men det är en bit in i framtiden. Jag skulle säga minst två generationer framåt. Världen som vi känner den finns inte längre. Den befolkning som räknas bor i artificiella klimatbubblor där typ inget är på riktigt. Här kan man man snacka om mobilzombies! Man bara blundar så har man alla flöden, och allt annat också, på insidan av ögonlocken. Vilket så klart betyder att alla går omkring och blundar. Ingen ser något eller någon alls. Nästan inget sker i verkligheten utan man går och sätter sig i sitt VR-rum och upplever allt. Möten och demonstrationer sker också i VR. Det finns gråtappar som man kan starta så att ens animerade persona riktigt kan visa hur starkt man känner för något. Medan man själv gör något helt annat. Ett uppdaterat Facebook minsann. Yta är allt. Perfektion är det enda eftersträvansvärda.

Allting växer var inte alls vad jag förväntade mig, vilket var en bok som skulle slå in öppna dörrar. Att den liksom skulle skriva mig på näsan vad jag skulle tycka. Jag hittar inget sådant. Det här känns som en modern version av 1984. På ett bra sätt.

OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg

[Prince Mendax · Rating 2 out of 5]

det är svårt att skriva bra dystopi.

[mellsageek · Rating 4 out of 5]

Allting växer är gripande och bjuder på ett otroligt och fascinerande världsbygge. Det kändes realistiskt och inte helt omöjligt. Jag drogs in och kunde inte låta bli att läsa boken i ett enda svep. Obehaget växer ju längre in man kommer i berättelsen och det var omöjligt för mig att inte bli berörd. Språket och uppbyggnaden är mästerligt och karaktärerna medryckande. Missa inte den här boken om ni gillar framtidsskildringar som lämnar avtryck.

[love frisell]

problemet med sci fi är att meningarna innehåller sammansatta ord som betecknar nya dumma uppfinningar

[Bea · Rating 1 out of 5]

Jättedålig!!! Superpretentiös och alldeles för många adjektiv! Också dåligt val av narratör - narratören är först första-person som sedan "lever sig in i" den "riktiga"(?) huvudpersonens liv i typ 200 sidor, alternativt byter till att huvudperson 2 ses i tredjeperson? förvirrande på ett korkat sätt! Läs ej!

[Marcus Regnander · Rating 3 out of 5]

torsdag 20 december 2018

"Allting växer" av Lyra Koli (2018)


Till en början distanserar berättaren mig i den här svenska scifi-romanen. Det är dystopiskt, klimatkatastrofen har passerat, döden håller på att besegras genom nedfrysning, men jag upplever dialogen som fyrkantig, och funderar mest på varför det är en jagberättare som fantiserar fram ett tredjepersonsperspektiv. Något får mig ändå att fortsätta läsa, strukturen träder fram, den underliga inledningen får sin förklaring och romanen blir läsvärd.

  Jossi är huvudperson, som nygift konstnär borde hon vara lyckad och lycklig, men något skaver och får henne att söka alternativa vägar. Hon snappas upp i en revolutionär verksamhet med syfte att förändra gränsen mellan människa och natur, låta växtligheten ta sin hämnd på mänskligheten.

  Romanen är lättläst, undantaget inledningens förvirring över perspektivet, och det onödigt spänningsskapande i att inte skriva ut vilka som talar med varandra i varje situation, vilket får mig att använda tid till att fundera över vem som pratar med vem. 
  Koli skriver fram en cynisk framtid, tydligt tagna ur vår samtid. Allting är likformat och ytligt, virtuella sociala medier dominerar kommunikationen, men ingen bryr sig om annat än sig själva och hur de själva ter sig. Hälsa, både fysisk och psykisk, styrs genom hormonimplantat. Alla som tänker annorlunda sektstämplas, alla handlingar som inte är jobb eller avkoppling uppfattas som religiösa. Den som frivilligt önskar ge upp sin individualitet blir sjukskriven och placerad i rehabiliteringsprogram. 

  "Allting växer" (är titeln förresten en blinkning till filosofen Herakleitos "Allt flyter"?) är gulligt naturvurmande, lite sådär hippiefin, och rätt rolig. Språket är inte lika fulländat, men visst finns det vibbar av Karin Boyes "Kallocain". Däremot saknar jag en djupdykning i det som lyfts. Jag skulle gärna sett romanen skruvas ett par varv till kring sina teman. Men visst, den får mig att fundera över hur sociala medier borde kallas antisociala medier, eftersom bara fysiska möten räknas för vårt mående. Och jag blir sugen på att jorda ner fingrarna bland krukväxterna i fönstret.  

[Liselotte Howard · Rating 3 out of 5]

Även om en ogillar zombiesmitta/världskrigs-dystopier skrivna som amerikanska filmmanus finns det fortfarande ett utbud för den som vill läsa om en skrämmande framtid. De nordiska dystopierna, som denna och t.ex. Så här upphör världen av Philip Teir, är mer finstämda familjedramer, med naturen som tema.
Här börjar det lovande, med ett språk och upplägg som tilltalar mig. En berättarröst som egentligen fantiserar, men ändå målar fram en kronologisk historia om hur sökande efter mening kan gå när det går snett. Det är lite skriva-på-näsan om människa vs miljö, terapi vs hälsa o.s.v., men det är tillräckligt kalibrerat för att funka. Ett tag. Sen spårar huvudpersonerna ur - visserligen med en viss logik, men ändå lite OTT. Och efter det blir det... tråkigt. De sista 5-6 kapitlen är upprepningar av - visserligen snygga meningar, men ändå tjatigt. Slutet funkar, men eftersom jag redan hunnit bli mätt på historien jublar jag inte.
Men visst; fin text och fantasifullt innehåll gör Kolis bok läsvärd ändå.

[Mikael Hall · Rating 3 out of 5]

Allting Växer framträder som en progressiv roman, nästan på ett krystat och påträngande sätt både i sitt språk och sin presentation. Den vill vara viktig, ett bidrag till samtiden samt använder ett "modernt" språk på ett sätt som tyvärr framstår som oautentiskt eller ytligt. Samtidigt är det innehållet djupt reaktionär och konservativt, dock på två olika men samtidigt sammanhängande sätt. Den ideologiska grunden för det motstånd som presenteras mot samhället grundar sig i en reaktionär naturromatik och har tom inslag av den form av ekofascism där människan måste utplånas, eller utgör en paracit på naturen. Utöver detta vänder boken i sin avslutande del om inte okritiskt tillbaka in ett bejakande av samhället. Huvudkaraktären blir nästan bokstavligt Sokrates som måste dricka sitt gift.

Samtidigt är boken intressant, ett grundlag för diskussion och eftertanke, kanske inte så som det var tänkt av dess författare (men författaren är ju död så varför ska vi bry oss?) utan mer som följd av hennes bristande litterära förmågor.

[jagoda · Rating 2 out of 5]

jag vet inte om jag kan kallas det för en besvikelse om jag inte hade några förväntningar på att det skulle vara något fantastiskt. utan tvekan konstaterar jag att det var en intressant idé att utforska, men det är ju jättesvårt att skriva bra science fiction och dystopi och lyra koli lyckades inte. det var väldigt omväxlande när det gäller ton och dess riktning och jag var helt osäker på hur detta kaos skulle avslutas. och det avslutades ganska konstigt måste jag säga. men det är ett intressant koncept, allt detta med ögonlockskärmar och VR-rum och hela samhället. det var just detta som mest fångade min uppmärksamhet men det var inte tillräckligt uppbyggd tyvärr.

[Magnus Frederiksen · Rating 4 out of 5]

En framtidsskildring där det mesta av jorden är obeboelig. Där de som överlevt lever i kupoler. Avancerad teknik som bottnar i den vi har i dag råder. Man har löst flera nutida problem med kreativa lösningar som kanske gör människan än mindre till det vi ser som människa idag. Huvud frågan i boken är just det; vad är mänskligt? Detta ämne vrids och vänds det på medan nutida fenomen ifrågasätts.
Jag gillar den här boken skarpt. Den är smart och spännande. Slutet växer på mig. Ja, det är Sci-fi. Nej, det är inte det enda boken är. Det är scenen den utspelar sig på. Boken är ett måste att läsas samtidigt som inte alla kommer gilla den. Kanske t o m många som inte kommer gilla dem.

[Elin · Rating 4 out of 5]

Originellt, angeläget och dystopiskt tankeexperiment kring utvecklingen av en alltmer digitaliserad, datoriserad och polariserad värld. Genom att dra en rad pågående samhällsfenomen till sin ultimata spets tvingar författaren läsaren att betrakta sin egen roll i olika vanskliga normaliseringsprocesser. Författaren hade inte behövt dra dystopin så långt för att göra en viktig poäng. Vissa utsvävningar blev snarast en makaber distraktion.

[Signe Nygårds · Rating 4 out of 5]

Tyckte att den första delen var mest irriterande då den påminde så mycket om Du sköna nya värld, men sen när jag kom in i den här världen så blev jag heeelt hooked av storyn. Så sjukt bra, kunde inte lägga ifrån mig den eller ha en regelbunden andning i slutet haha, bra skrivet!

[Qamra · Rating 3 out of 5]

Jag gillade boken jättemycket inledningsvis. Hela världen som målades upp kändes som spännande och annorlunda. Men sedan var det knepigt att följa med i vem det var som berättade det hela och det kändes inte trovärdigt med de experiment man gjorde. Så boken föll på slutet.

[Leonie Tidlund · Rating 1 out of 5]

Jag såg en paneldebatt om transhumanism som Lyra var med i. Jag är nog ganska pro transhumanism, medan boken definitivt var avskräckande. Mem det som avgjorde det för mig var att 150 sidor in finns det fortfarande ingen karaktär som ens är lite intressant.

[Nils · Rating 4 out of 5]

Kändes lite off i början men helt klart värt att fortsätta läsa, en ganska udda bok som bara blir bättre och bättre ända tills den är slut. Mycket positivt överraskad.

[Pontus · Rating 2 out of 5]

Drogs till idén, men genomförandet var för mig platt.

[Sara Osvath · Rating 3 out of 5]

Trevligt skriven, intressanta personer. Men betyget dras ner eftersom den känns lite orealistisk och flyktig.

[Anna Samuelsson · Rating 2 out of 5]

Betyg 2,5. Det är svårt att skriva en bra dystopi. Det kändes väldigt mycket nutid över beskrivningarna och jag kom aldrig in i berättelsen. Läste ut den endast för att det var en bokklubbsbok.

[Ayco · Rating 2 out of 5]

mid
snapte halverwege al niet meer waar het over ging 🥲

[Jennopenny · Rating 2 out of 5]

Nja den här var sådär? Konceptet är häftigt med en framtida värld som på ytan verkar som en utopi men egentligen är mer en dystopi. Samtidigt tycker jag inte att Lyra riktigt lyckas med utförandet av den utan koncentrerar sig på detaljerna istället för helheten. Boken skulle må bra av att vara sådär 50 sidor kortare. Det känns som att visa delar mest är med för att visa på hur den framtida världen funkar men i mitt tycke inte platsar i berättelsen. Samtidigt är det ganska lätt att fastna i Lyras språk, vilket jag också har tyckte med den andra boken jag har läst av henne.
Ljummen rekommendation helt enkelt.