What do you think?
Rate this book
Inlandet
Kan man börja om var som helst, skapa sig ett nytt liv någon annanstans? En ung kvinna flyttar till sin pojkväns hemort, ett litet samhälle i Norrlands inland, Platsen kallad. Men relationen tar slut redan innan de hunnit fram. Hon tar ett jobb på en mataffär och blir kvar på orten av skäl hon själv inte riktigt begriper. Sakta men säkert arbetar hon sig in i platsen, och låter den arbeta sig in i henne. Det nya samhället har andra, okända koder. Här lämnar man dörren olåst, super på Hotellet på lördagarna, kör bil på isen. Hur blir man en del av något nytt?Inlandet är en självlysande berättelse om uppbrott och förändring, skriven på avskalad, distinkt prosa. Elin Willows debutroman undersöker vardagens konkreta mekanik, småsamhällesmentaliteten och hur omgivningen kan spegla en människas inre landskap, relationen mellan frihet och ensamhet.
203 pages, Pocket Book
First published January 1, 2018
16 people are currently reading
758 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 128 reviews
May 22, 2021
SOLO
Writing about Inlands (2020) feels like trying to describe the smell of lilac - most attempts are doomed to failure. No matter how simple or sophisticated your words are, you will not get even close. That is what I thought about Elin Willows’ novel while contemplating some lilacs in bloom next to our block of flats this morning. Just a little glimpse…
To be honest, I am not capable of explaining rationally how Elin Willows’ literary magic works. How is it even possible that a book full of mundane and ordinary things turned out so engrossing? How is it even possible that a slow, bleak story has such allure? As it seems, quiet and serene beauty should be absorbed, not decomposed into the prime factors.
Inlands is a novel about a young woman in a limbo. She (we do not know her name) leaves Stockholm and moves with her boyfriend one thousand kilometres north to a remote village. Soon the relationship is over. She decides to stay anyway and we witness her grappling with the new reality, memories, loneliness, grieving and freedom. Yes, freedom: it turns out to be a problem: Precisely because all options are open and I can go wherever I like, it feels like the exact opposite. Elin Willows’ novel is a moving exploration of change and the mechanisms of small communities: Most people who live here were born here, the others have had to give their explanations. You don’t just come here and you don’t just blend in.
The only unusual thing about this book is its setting: the village is situated close to the Arctic Circle. I loved the way Elin Willows’ describes nature which corresponds to her protagonist's moods: I don’t remember having seen cold like this before I came here. Cold that sits in the skin and in the hair, paints your hair white, grey with small crystals of ice. A cold that makes everything move a little more slowly and makes everything a little clearer. A cold that is visible, when you know what to look for. Another thing I enjoyed was the unpretentious writing style.
I am so glad I gave ear to my intuition. I knew almost nothing about the Swedish author and her book - it was a spontaneous purchase. Taking a chance paid off here: Inlands quietly beguiled me.
Edvard Munch, Two People: The Lonely Ones.
Writing about Inlands (2020) feels like trying to describe the smell of lilac - most attempts are doomed to failure. No matter how simple or sophisticated your words are, you will not get even close. That is what I thought about Elin Willows’ novel while contemplating some lilacs in bloom next to our block of flats this morning. Just a little glimpse…
To be honest, I am not capable of explaining rationally how Elin Willows’ literary magic works. How is it even possible that a book full of mundane and ordinary things turned out so engrossing? How is it even possible that a slow, bleak story has such allure? As it seems, quiet and serene beauty should be absorbed, not decomposed into the prime factors.
Inlands is a novel about a young woman in a limbo. She (we do not know her name) leaves Stockholm and moves with her boyfriend one thousand kilometres north to a remote village. Soon the relationship is over. She decides to stay anyway and we witness her grappling with the new reality, memories, loneliness, grieving and freedom. Yes, freedom: it turns out to be a problem: Precisely because all options are open and I can go wherever I like, it feels like the exact opposite. Elin Willows’ novel is a moving exploration of change and the mechanisms of small communities: Most people who live here were born here, the others have had to give their explanations. You don’t just come here and you don’t just blend in.
The only unusual thing about this book is its setting: the village is situated close to the Arctic Circle. I loved the way Elin Willows’ describes nature which corresponds to her protagonist's moods: I don’t remember having seen cold like this before I came here. Cold that sits in the skin and in the hair, paints your hair white, grey with small crystals of ice. A cold that makes everything move a little more slowly and makes everything a little clearer. A cold that is visible, when you know what to look for. Another thing I enjoyed was the unpretentious writing style.
I am so glad I gave ear to my intuition. I knew almost nothing about the Swedish author and her book - it was a spontaneous purchase. Taking a chance paid off here: Inlands quietly beguiled me.
Edvard Munch, Two People: The Lonely Ones.
March 7, 2018
Blir inte riktigt klok på vad jag tycker. Gillar det lågmälda, och platsen! Att huvudpersonen är nöjd (?), inte ständigt rastlöst sökande. Men hur mår hon riktigt?
En del av det repetitiva hade kunnat skalas bort.
En del av det repetitiva hade kunnat skalas bort.
July 6, 2021
I have such a deep interest in all things Scandinavian, and try to ensure that I read as many Scandi books as I can get my hands on. I was intrigued by Elin Willows' Inlands as soon as I spotted its striking pastel cover, and ended up ordering myself a copy online. The novel was first published in Sweden in 2018, and translated into English by Duncan J. Lewis in 2019. The lovely edition which I read was published by Nordisk Books, a relatively new, and immensely exciting, publishing house, which was founded in 2016
Inlands centres on a young, unnamed woman, who moves from bustling Stockholm to Sweden's 'inlands', to a small village in the far north to live where her boyfriend comes from. Of her choice, she comments: 'In both places, there's equal surprise. Not over the fact that I want to live with him, but that I'm the one moving to him. Everyone wonders why we don't do it the other way around. Why he doesn't move to me. The people I'm moving away from don't know where I'm going. No one has been here. Where I'm moving to, they're also surprised. Why am I leaving that which I'm leaving, for this?'
Her boyfriend, also unnamed, drives down to Stockholm to pick her up, but as soon as they arrive in the north of the country, both are aware that their relationship has irrevocably ended. Rather than return to the place which she knows so well, she makes the decision to stay, reasoning that her plan was to live in the village anyway. She quickly finds a job in a large grocery store, and even after she has been there for a year or two, is constantly aware - and is made aware - that she is an outsider. Regardless, she finds a kind of peace in the area, something which was missing from her city life: 'I stay in the village. There's no anxiety here. No one I need to be anxious about. I've got myself. I avoid a lot of emotions by being here.'
There are mundane moments throughout, many of which revolve around the narrator's work and home life. She does not do that much; she spends whole stretches of days indoors, eating poorly, and wearing jogging bottoms. Willows has balanced this with real poignancy though; for instance, when she tells us: 'I see the Northern Lights for the first time one evening when I've just started to get used to the loneliness.'
Inlands is incredibly readable, and its translation has been expertly handled. The novel is comprised of short chapters, and a relatively fragmented narrative, something which I very much enjoy in contemporary fiction. It will not be for everyone, but I loved the way in which the story slotted together over time.
The narrator's voice is expansive, earnest, and sometimes raw. Inlands is a character study, essentially, which displays the innermost thoughts and impacts of a changed, and changing, life, when our narrator is transplanted by a city to a very quiet new place a thousand kilometres away. I admired the way in which Willows discusses, at points throughout, the dislocation of self which her protagonist feels: 'The world seems so disconnected from my life now. My two lives, completely separated, connected only by the fact that I live in both of them. I think about my old life in a large city as a vacuum that I can still go into, but when I'm there, my current life becomes strange and unreachable.' There is so much to consider here, and I felt almost bereft when I reached the end of this beautifully melancholy book; it was one which I did not want to put down, and was so absorbed by.
Inlands centres on a young, unnamed woman, who moves from bustling Stockholm to Sweden's 'inlands', to a small village in the far north to live where her boyfriend comes from. Of her choice, she comments: 'In both places, there's equal surprise. Not over the fact that I want to live with him, but that I'm the one moving to him. Everyone wonders why we don't do it the other way around. Why he doesn't move to me. The people I'm moving away from don't know where I'm going. No one has been here. Where I'm moving to, they're also surprised. Why am I leaving that which I'm leaving, for this?'
Her boyfriend, also unnamed, drives down to Stockholm to pick her up, but as soon as they arrive in the north of the country, both are aware that their relationship has irrevocably ended. Rather than return to the place which she knows so well, she makes the decision to stay, reasoning that her plan was to live in the village anyway. She quickly finds a job in a large grocery store, and even after she has been there for a year or two, is constantly aware - and is made aware - that she is an outsider. Regardless, she finds a kind of peace in the area, something which was missing from her city life: 'I stay in the village. There's no anxiety here. No one I need to be anxious about. I've got myself. I avoid a lot of emotions by being here.'
There are mundane moments throughout, many of which revolve around the narrator's work and home life. She does not do that much; she spends whole stretches of days indoors, eating poorly, and wearing jogging bottoms. Willows has balanced this with real poignancy though; for instance, when she tells us: 'I see the Northern Lights for the first time one evening when I've just started to get used to the loneliness.'
Inlands is incredibly readable, and its translation has been expertly handled. The novel is comprised of short chapters, and a relatively fragmented narrative, something which I very much enjoy in contemporary fiction. It will not be for everyone, but I loved the way in which the story slotted together over time.
The narrator's voice is expansive, earnest, and sometimes raw. Inlands is a character study, essentially, which displays the innermost thoughts and impacts of a changed, and changing, life, when our narrator is transplanted by a city to a very quiet new place a thousand kilometres away. I admired the way in which Willows discusses, at points throughout, the dislocation of self which her protagonist feels: 'The world seems so disconnected from my life now. My two lives, completely separated, connected only by the fact that I live in both of them. I think about my old life in a large city as a vacuum that I can still go into, but when I'm there, my current life becomes strange and unreachable.' There is so much to consider here, and I felt almost bereft when I reached the end of this beautifully melancholy book; it was one which I did not want to put down, and was so absorbed by.
January 24, 2018
Det är alltid härligt att läsa en bra debutroman och Elin Willows har verkligen lyckats skriva en bra bok. Språket är sparsmakat och miljöbeskrivningarna är så talande att jag tror att jag befinner mig i en liten norrländsk by.
March 12, 2019
Hiljalleen etenevä ja rakentuva tarina erillisyydestä, kokoonkäpertyneistä pienistä kylistä ja ihmisistä sen sisällä ja reunamilla. Kaunis ja taitava esikoisteos, loppuakohden jo rakastuin.
January 31, 2019
Nimettömäksi jäävä nainen muuttaa poikaystävän perässä pohjoisruotsalaiseen pikkukylään, jossa kaikki tuntevat toisensa ja tietävät, kuka on sukua kenellekin ja kuka on ollut kenenkin kanssa. Vaikka nainen eroaakin poikaystävästään pian muuton jälkeen, hän jää asumaan paikkakunnalle, kauaksi entisestä, edellisestä elämästään. Miksi, sitä hän ei itsekään varsinaisesti tiedä.
Elin Willowsin kirjoittamat lauseet ovat kuin pastilleja, joita haluaisi imeskellä ja pitää suussaan mahdollisimman pitkään. Pysähtyneisyys, toisteisuus, ulkopuolisuus ja yksinäisyys kietoutuvat kirjassa kiehtovalla tavalla yhteen. Myös teoksen aikajänne hurmaa: lineaarisuutta ja kronologisuutta vastaan kapinoiva kerronta piilottaa sisäänsä yllätyksiä. Vaikka paljoa ei tapahdu, kirjan huippuunsa hiottu rytmi kuljettaa mukanaan loppuun asti.
Elin Willowsin kirjoittamat lauseet ovat kuin pastilleja, joita haluaisi imeskellä ja pitää suussaan mahdollisimman pitkään. Pysähtyneisyys, toisteisuus, ulkopuolisuus ja yksinäisyys kietoutuvat kirjassa kiehtovalla tavalla yhteen. Myös teoksen aikajänne hurmaa: lineaarisuutta ja kronologisuutta vastaan kapinoiva kerronta piilottaa sisäänsä yllätyksiä. Vaikka paljoa ei tapahdu, kirjan huippuunsa hiottu rytmi kuljettaa mukanaan loppuun asti.
February 17, 2018
Ibland kan jag ha svårt för romaner som saknar handling, som svävar runt utan att komma någonstans. Och det är väl ungefär exakt det man skulle kunna beskylla Elin Willows för att göra i Inlandet, men ändå tyckte jag så mycket om den – framför allt för stämningens skull. Den lilla orten med de långa vintrarna, att alla vet vem den nyinflyttade är, att man har ett slags syskonrelation till platsen: Man får gnälla på den hur mycket som helst, men om någon utifrån kritiserar orten tar man den genast i försvar. Jag känner igen en del från min egen uppväxt men blir intresserad turist inför annat. (I synnerhet skillnaderna mellan inland och kust blir exotiska för en finlandssvensk.)
Och huvudpersonens oförmåga att ta ut riktning för sitt liv fascinerar mig också för att hon samtidigt är en stark och stabil person. inte en som hjälplöst gråter utan som fortsätter att stiga upp på morgnarna och gå till jobbet.
Och huvudpersonens oförmåga att ta ut riktning för sitt liv fascinerar mig också för att hon samtidigt är en stark och stabil person. inte en som hjälplöst gråter utan som fortsätter att stiga upp på morgnarna och gå till jobbet.
May 21, 2019
Stillsamt och välskrivet. Okronologiskt, länge händelselöst. Jag gillar särskilt arbetsplatsskildringen men blir frustrerad av vissa upprepningar och lösa trådar, liksom av huvudpersonens passivitet. Som om bara en lealös karaktär kan lämna storstaden.
January 14, 2020
Rakastin tätä kirjaa.
Siinä tapahtuu vähän ja samalla kaikki. Se kulkee kuin ajatus, välillä katketen, toisinaan oudolle polulle lähtien.
Rakastin hiljaisuutta, pysähtyneisyyttä, arkea, irtokarkkeja, lähtemistä ja jäämistä. Haluan omaan hyllyyn.
Siinä tapahtuu vähän ja samalla kaikki. Se kulkee kuin ajatus, välillä katketen, toisinaan oudolle polulle lähtien.
Rakastin hiljaisuutta, pysähtyneisyyttä, arkea, irtokarkkeja, lähtemistä ja jäämistä. Haluan omaan hyllyyn.
July 7, 2022
Elin Willows debut handlar om en ung kvinna som lämnar storstaden och flyttar till en liten ort högt upp i norr. Hon var tillsammans med en kille som kommer därifrån men det tar slut mellan dem redan innan flytten. Mellan ”platsen” som den kommer att kallas, och bokens subjekt pågår en typ av invasiv relation som är intressant.
Jag lyssnade på boken som är uppläst av författaren själv och det var kanske inte helt lyckat (borde ha lästs av Iris Smeds). Willows strama prosa, lika kall och karg som miljön den utspelar sig i, tilltalar mig. Jag älskar hur hon valt orden med omsorg, inte ett enda för mycket. Många korta kapitel gör det här till en lättläst men inte lättviktig historia.
”Jag har gjort mitt val och nu lever jag med det tills nästa val. Och något sådant är jag inte redo för just nu.”
Vi vet inte vad huvudpersonen heter och vi vet inte vad (om) hon vill. Vi får veta mycket lite om henne men vi märker att hon är väldigt passiv. Här finns gott om luckor för läsaren att själv fylla. Det är med hjälp av gestaltning och med fokus på vardagens göranden och låtandet som texten spinner på i sakta mak. I diegesen finns ändå en liten rörelse, ibland knappt skönjbar, men dock. Tack vare författarens stilistiska briljans håller jag mig alert, jag väntar på något. Precis som huvudkaraktären gör, och som kanske är vad en ung människas liv handlar om…
”Att tillbringa så mycket tid ensam borde innebära att jag lär mig allt om mig själv. Men det är tvärtom. För dag ut och dag in upplever jag samma situationer som får mig att reagera på samma sätt. Men jag lär mig inget nytt.”
Inlandet är något så underbart som en svensk variant av favoriten Ett år av vila och avkoppling. En motvikt till samtidens bedrövliga narrativ om carpe diem/hitta dig själv/identitetssökande/ständig utveckling/leva sin dröm som bygger på idén att alla har en stark drivkraft och målfokus. Jag som växte upp före tiden då alla människors liv ser att att vara en ständig fest (före sociala medier), minns villrådigheten. Hur ska egentligen en ung människa veta vad hon ska ta sig till i livet och kunna välja: plugga, influera, resa, jobba, flytta, bilda familj eller gud vet vad?
Som en antites till den duktiga flickan finns Inlandets huvudkaraktär till tröst och lindring. Boken har blivit film också, den ska jag se. Och definitivt läsa mer av Elin Willows.
Jag lyssnade på boken som är uppläst av författaren själv och det var kanske inte helt lyckat (borde ha lästs av Iris Smeds). Willows strama prosa, lika kall och karg som miljön den utspelar sig i, tilltalar mig. Jag älskar hur hon valt orden med omsorg, inte ett enda för mycket. Många korta kapitel gör det här till en lättläst men inte lättviktig historia.
”Jag har gjort mitt val och nu lever jag med det tills nästa val. Och något sådant är jag inte redo för just nu.”
Vi vet inte vad huvudpersonen heter och vi vet inte vad (om) hon vill. Vi får veta mycket lite om henne men vi märker att hon är väldigt passiv. Här finns gott om luckor för läsaren att själv fylla. Det är med hjälp av gestaltning och med fokus på vardagens göranden och låtandet som texten spinner på i sakta mak. I diegesen finns ändå en liten rörelse, ibland knappt skönjbar, men dock. Tack vare författarens stilistiska briljans håller jag mig alert, jag väntar på något. Precis som huvudkaraktären gör, och som kanske är vad en ung människas liv handlar om…
”Att tillbringa så mycket tid ensam borde innebära att jag lär mig allt om mig själv. Men det är tvärtom. För dag ut och dag in upplever jag samma situationer som får mig att reagera på samma sätt. Men jag lär mig inget nytt.”
Inlandet är något så underbart som en svensk variant av favoriten Ett år av vila och avkoppling. En motvikt till samtidens bedrövliga narrativ om carpe diem/hitta dig själv/identitetssökande/ständig utveckling/leva sin dröm som bygger på idén att alla har en stark drivkraft och målfokus. Jag som växte upp före tiden då alla människors liv ser att att vara en ständig fest (före sociala medier), minns villrådigheten. Hur ska egentligen en ung människa veta vad hon ska ta sig till i livet och kunna välja: plugga, influera, resa, jobba, flytta, bilda familj eller gud vet vad?
Som en antites till den duktiga flickan finns Inlandets huvudkaraktär till tröst och lindring. Boken har blivit film också, den ska jag se. Och definitivt läsa mer av Elin Willows.
February 6, 2018
Det här stycket kan stå som ett slags beskrivning av boken: "Emellanåt känns allt som en väntan. Jag går här, jag bor här, lever här i väntan på något. Men jag har ingen aning om vad detta något är. Extra tydligt blir det när jag räknar ner veckodagarna som en slags väntan på nästa vecka. Men det finns inget speciellt jag väntar på. Ingen dag som något ska hända, ingen förändring i sikte."
November 12, 2019
I really like this book. A woman follows her boyfriend to his hometown, a great distance away and decides to stay on even after the friendship has cooled off. For better or worse, she learns to cope with loneliness, feelings of isolation and not "fitting in" and learns not just to make decisions, but also to live with the decisions that she makes.
February 11, 2018
Omslaget till den här romanen gjorde att min blick genast drogs till den. Jag blev nyfiken på vem som målat konstverket, och för den som är lika nyfiken som jag kan jag berätta att det är målat av Karin Mamma Andersson och kallas Heimat land, målat år 2004 i akryl och olja på duk, 80 x 280 cm.
Lika fint som bokens omslag är innehållet. Det är en stillsam berättelse om hur en ung kvinna som nyss lämnat tonåren flyttar med sin pojkvän till hans hemort etthundra mil norrut. Här är tempot långsammare än i storstaden som hon lämnat och de oskrivna sociala koderna helt annorlunda. Här låser man aldrig varken ytterdörren eller cykellåset, och alla som är födda på orten kan köra bil så snart man når ned med fötterna till pedalerna. Man kör bil på isen bara för att man kan.
Jag gissar att det är Arvidsjaur som är den verkliga motsvarigheten till Platsen i boken, dit hon flyttat och blivit kvar. Blivit kvar är precis vad som hänt henne. Det är inget medvetet beslut, hon har bara låtit allt fortgå så som det var tänkt innan flytten. Innan relationen tog slut, nästan innan de satte sig i bilen på väg med flyttlasset norrut. Hon arbetar i den lilla ortens livsmedelsbutik, köper samma sorts lösgodis och veckotidning en gång i veckan och följer med de andra till Hotellet och dricker på lördagarna. Utan att själv vara medveten om det anpassar hon sig successivt till den nya livsstilen. En dag svarar hon spontant jo istället för ja när hon håller med, men hon kommer ändå aldrig att riktigt passa in.
Livet rullar på i samma stillsamma tempo som romanen är skriven. Det är melankoliskt, men ändå inte sorgset. Hon gjorde sitt val när hon flyttade hit. Varför hon gjorde det valet är utåt sett för att flytta ihop med sin pojkvän, men man anar att skälet är något annat. Än är hon inte redo för nästa val, men bor man på Platsen måste man ha en förklaring till varför man flyttat hit, och varför man stannar. Ingen väljer att bo på Platsen utan en anledning. Någon anledning har hon inte. Hon väntar på att något skall inträffa som skall få henne att göra nästa val.
Egentligen händer ingenting, inte i den yttre handlingen, och ändå är det en så fängslande berättelse. Kanske just för det som inte uttalas, det som sker i huvudpersonens inre. Det som får henne att vakna upp med näsblod morgon efter morgon, tills en dag när det bara upphör.
Författaren, Elin Willows, är kulturjournalist bosatt i Finland där hon arbetar på Yle, Finlands public service-bolag för radio och TV. Inlandet är hennes debutroman. Det är en intellektuell roman, vilket avspeglar sig i både språket och ur det perspektiv som berättelsen skildras. Även om huvudpersonen har ett arbete som inte kräver akademisk utbildning, lyser författarens egen bildning igenom i berättarrösten och jag uppfattar det som att det är den som skapar känslan av utanförskap hos huvudpersonen snarare än att hon inte passar in på grund av skillnaderna i livsstil mellan den ort hon lämnat och den hon flyttat till.
Jag är väldigt svag för romaner skrivna på sparsmakad prosa där ingenting är övertydligt, snarare obestämt. Där författaren skildrar de yttre dragen, men lämnar öppet åt läsarna att tolka innehållet. Inlandet är precis en sådan roman.
Lika fint som bokens omslag är innehållet. Det är en stillsam berättelse om hur en ung kvinna som nyss lämnat tonåren flyttar med sin pojkvän till hans hemort etthundra mil norrut. Här är tempot långsammare än i storstaden som hon lämnat och de oskrivna sociala koderna helt annorlunda. Här låser man aldrig varken ytterdörren eller cykellåset, och alla som är födda på orten kan köra bil så snart man når ned med fötterna till pedalerna. Man kör bil på isen bara för att man kan.
Jag gissar att det är Arvidsjaur som är den verkliga motsvarigheten till Platsen i boken, dit hon flyttat och blivit kvar. Blivit kvar är precis vad som hänt henne. Det är inget medvetet beslut, hon har bara låtit allt fortgå så som det var tänkt innan flytten. Innan relationen tog slut, nästan innan de satte sig i bilen på väg med flyttlasset norrut. Hon arbetar i den lilla ortens livsmedelsbutik, köper samma sorts lösgodis och veckotidning en gång i veckan och följer med de andra till Hotellet och dricker på lördagarna. Utan att själv vara medveten om det anpassar hon sig successivt till den nya livsstilen. En dag svarar hon spontant jo istället för ja när hon håller med, men hon kommer ändå aldrig att riktigt passa in.
Livet rullar på i samma stillsamma tempo som romanen är skriven. Det är melankoliskt, men ändå inte sorgset. Hon gjorde sitt val när hon flyttade hit. Varför hon gjorde det valet är utåt sett för att flytta ihop med sin pojkvän, men man anar att skälet är något annat. Än är hon inte redo för nästa val, men bor man på Platsen måste man ha en förklaring till varför man flyttat hit, och varför man stannar. Ingen väljer att bo på Platsen utan en anledning. Någon anledning har hon inte. Hon väntar på att något skall inträffa som skall få henne att göra nästa val.
Egentligen händer ingenting, inte i den yttre handlingen, och ändå är det en så fängslande berättelse. Kanske just för det som inte uttalas, det som sker i huvudpersonens inre. Det som får henne att vakna upp med näsblod morgon efter morgon, tills en dag när det bara upphör.
Författaren, Elin Willows, är kulturjournalist bosatt i Finland där hon arbetar på Yle, Finlands public service-bolag för radio och TV. Inlandet är hennes debutroman. Det är en intellektuell roman, vilket avspeglar sig i både språket och ur det perspektiv som berättelsen skildras. Även om huvudpersonen har ett arbete som inte kräver akademisk utbildning, lyser författarens egen bildning igenom i berättarrösten och jag uppfattar det som att det är den som skapar känslan av utanförskap hos huvudpersonen snarare än att hon inte passar in på grund av skillnaderna i livsstil mellan den ort hon lämnat och den hon flyttat till.
Jag är väldigt svag för romaner skrivna på sparsmakad prosa där ingenting är övertydligt, snarare obestämt. Där författaren skildrar de yttre dragen, men lämnar öppet åt läsarna att tolka innehållet. Inlandet är precis en sådan roman.
April 6, 2018
Det här är annorlunda och riktigt jäkla bra. Man får följa ett jag utan namn. Hon flyttar till norrländska urskogen för en kille men de gör slut i samma veva som hon flyttar dit. Sen får man följa henne. Hur hon formar ett nytt liv.
July 15, 2020
sparse language, no daylight followed by days without darkness.. this was a compelling, slightly bleak story about a woman who moves to a small town in the north of Sweden to live with her boyfriend, but they have broken up by the time she gets there.
interestingly told - playing with time and structure a little - am not sure this will stick with me but that's ok! read it as a buddy read with Jessica. thanks jessica!
interestingly told - playing with time and structure a little - am not sure this will stick with me but that's ok! read it as a buddy read with Jessica. thanks jessica!
December 11, 2020
My parents gave this to me as a present and I get why if you read the synopsis. It's about a young Swedish woman from Stockholm who moves to her boyfriends village, 1000 km up north. Both in the city and in the village they don't understand why she moved there, especially when the relationship is already kind of over the moment they step into the car to drive north. But she decides to stay.
Even though our reasons to move to the middle of nowhere are a bit different, I understood some of the things she went through. But, please, let me not end up the way she did. I don't think I've ever read a book about a main character that made me feel so claustrophobic and aimless.
Also, the way it's written didn't make it any better. It's written in a very dry and absolutely not atmospheric way. You are reading all these little flashes from her life, they are very random and aren't even in chronological order. But somehow it still made sense and I wanted to keep reading.
So, interesting book, still not 100% sure what to think of it and for anyone that has the ambition to live somewhere quiet and remote, don't let it scare you. I promise, it doesn't have to go like this.
3.5 stars
Even though our reasons to move to the middle of nowhere are a bit different, I understood some of the things she went through. But, please, let me not end up the way she did. I don't think I've ever read a book about a main character that made me feel so claustrophobic and aimless.
Also, the way it's written didn't make it any better. It's written in a very dry and absolutely not atmospheric way. You are reading all these little flashes from her life, they are very random and aren't even in chronological order. But somehow it still made sense and I wanted to keep reading.
So, interesting book, still not 100% sure what to think of it and for anyone that has the ambition to live somewhere quiet and remote, don't let it scare you. I promise, it doesn't have to go like this.
3.5 stars
August 5, 2018
Stämningsfullt, lågmält. Boken träffar verkligen min våglängd. Jag förstår det där med omfamnande, tryggt mörker och att stå fast i ett val bara för att man en gång har träffat det, i väntan på att man faktiskt ska vilja något nytt. Perifer, ambivalent frihetslängtan som kommer om natten men man inte riktigt vet vad man ska fästa på.
February 12, 2019
Kiinnostava mutta vähän hämmentävä, en lopulta saanut hirveästi irti. Outoja ratkaisuja mm. kronologian suhteen.
July 9, 2020
Inlands by erin willows
I was drawn to read this from the cover alone. A work of art, a painting you can almost imagine yourself in. It’s by artist Karin Andersson and is called ‘Homeland’ and that is so apt for the themes and story within.
It’s a lyrical story written in ethereal prose. A young woman moves from her home in busy, bustling Stockholm and heads north to be with her boyfriend. Trouble is it’s very far north and very far from anything and anyone else she’s ever known. This is a different world – quiet, rural, and where time almost stands still. Time has stood still on the relationship sadly as by the time she gets there, it’s over. I felt sad and adrift at this point so imagine what the girl felt like!
Against all odds, she decides to stay. It’s true to say that life here is not going to be easy. There is a small community to blend into with all the new social code and expectations that it brings. A city girl in a small rural town has lots of things to get used to and lots of people have to get to know her.
The town is vague and fictional in the novel but Swedish friends have suggested it could be Arvidsjaur. She soon finds a routine to keep herself busy and distracted such as heading out for coffee and trying to blend into her new life and surroundings. This is where the novel shines and saddens as she has a lot to deal with, she carries on yet obviously struggles on at the same time. This is a snapshot, a still of life on pause. The book lingers here as her life does. There’s time for reflection and inward looking. The paces slows and lingers. Life goes on yet life changes. Time stands still and time moves on. It’s a ripple in the pond of life. Nothing happens yet everything happens.
I found this very timeless as a novel. It was interesting to go on a journey with her and get to know her. Although the story stands still and the ending as such is unclear, this is just a snapshot in her life. It’s about change, standing still, moving on and has the emotional tug that will resonate with many for so many different reasons.
One moment in time. Inlands will mean something different to everyone who reads her.
March 7, 2018
Tarkkasilmäistä arkielämän kuvausta. Nainen muuttaa kaupungista pohjoiseen pikkutaajamaan poikaystävänsä kanssa – mutta ero tulee jo matkan aikana. Silti hän päättää jäädä: tehdä työtä ruokakaupassa, elellä rauhassa alivuokralaisasunnossaan. Sisämaa on tutkielma ihmisen sopeutumisesta, muutoksesta, pysyvyydestä.
August 30, 2020
Dear Dull Diary
Review of the Nordisk Books paperback (2020) translated from the Swedish original Inlandet (2018)
Inlands reads like a selection of diary entries, although they are not necessarily all in chronological order. There is a general time forward plot telling the story of moving to an isolated Northern Swedish town. The young woman has made the move to be close to her boyfriend. The relationship has ended by the time she arrives but she stays anyway. The bulk of it is her day to day experiences in the town, getting a job, going out Saturday nights, watching taped TV mystery series (presumably the use of VHS tape is to signify that this all takes place in the 1980s perhaps?). Hardly anything dramatic happens except for the beginnings of a possible other relationship which is cut short.
Don't be deceived by the 240+ supposed page length. With the amount of blank space in this English language edition, there are maybe only 140 pages of actual text material here. This seems to be an even further expansion of the spacing of the 204 pages of the original Swedish edition. Sometimes spacing can be used to allow the reader to ponder the significance of what they've just read. No such inspiration seems to be at work here.
I read Inlands as part of the Borderless Book Club which has been organized by Peirene Press and 7 other UK independent publishers for a 16 week period (May 14 to August 20, 2020) during this current world pandemic situation. It is the successor to the earlier Translated Fiction Online Book Club which was organized for 6 weeks.
There is an Autumn 2020 session planned for the Borderless Book Club from September 3 to December 10, 2020 and the planned book selection can be viewed here.
Review of the Nordisk Books paperback (2020) translated from the Swedish original Inlandet (2018)
Inlands reads like a selection of diary entries, although they are not necessarily all in chronological order. There is a general time forward plot telling the story of moving to an isolated Northern Swedish town. The young woman has made the move to be close to her boyfriend. The relationship has ended by the time she arrives but she stays anyway. The bulk of it is her day to day experiences in the town, getting a job, going out Saturday nights, watching taped TV mystery series (presumably the use of VHS tape is to signify that this all takes place in the 1980s perhaps?). Hardly anything dramatic happens except for the beginnings of a possible other relationship which is cut short.
Don't be deceived by the 240+ supposed page length. With the amount of blank space in this English language edition, there are maybe only 140 pages of actual text material here. This seems to be an even further expansion of the spacing of the 204 pages of the original Swedish edition. Sometimes spacing can be used to allow the reader to ponder the significance of what they've just read. No such inspiration seems to be at work here.
I read Inlands as part of the Borderless Book Club which has been organized by Peirene Press and 7 other UK independent publishers for a 16 week period (May 14 to August 20, 2020) during this current world pandemic situation. It is the successor to the earlier Translated Fiction Online Book Club which was organized for 6 weeks.
There is an Autumn 2020 session planned for the Borderless Book Club from September 3 to December 10, 2020 and the planned book selection can be viewed here.
November 5, 2018
Kokonainen romaani pienestä havainnosta, siitä mitä tapahtuu kuin valitsee jäädä pieneen sisämaan taajamaan itsekseen, vaikka sen piti olla yhteiselämän alku. Pieni havainto kasvaa suureksi, jos aito elämä sellaista on. Elämä, joka kuitenkin tuntuu väliajalta, paussilta. Willows on tavoittanut paitsi pohjoisen pikkukaupungin rauhan, että rutiineista koostuvan arjen rauhan. Toimettomuuden turvan, uuden kauneuden, happihypyn. Käännös soi kauniisti. Pieniä epäloogisuuksia lukuunottamatta 10/10.
September 8, 2018
Ihan hienoa paikkakuvausta, mutta kronologian jatkuva rikkominen häiritsi lukukokemustani. Ei kaiken tarvitse olla lineaarista, mutta tässä teoksessa en tavoittanut syytä poukkoilevuudelle. Joiltain osin mietin, olisiko alkukielisen teoksen lukeminen ollut antoisampaa.
March 6, 2024
No plot just vibe.
March 20, 2024
svensk och mycket bättre version av mitt år av vila och avkoppling! avskalad, stilsäker och trovärdig skildring av ett konturlöst jag, men inte helt övertygad av det kronologiska greppet.
December 20, 2021
Oväntat tagen! Molande och melankolisk samtidigt som den var självklar och en axelryckning.
Hade velat PRATA om den, väckte så mkt tankar i lillhjärnan
Hade velat PRATA om den, väckte så mkt tankar i lillhjärnan
July 10, 2020
Inlands takes a lot of risks. It is a book willing to sacrifice narrative for atmosphere as a sort of projection of character. Unfortunately, either because I am not sensitive enough to catch significant subtleties being highlighted in the minutia or because the novel doesn't go deeply enough to pull off it's artistic project, the whole thing fell like a house of cards for me. Stasis is a questionable project to begin with and though the novel does do an excellent job describing non-movement, I'm not convinced it passes the "so what?" test. There are some interesting images and hints at ideas that I got curious about (the bear, the lake of ice, the cold) but nothing was pulled through to larger significance.
Yes, this is a clear portrait of a woman frozen in a moment of her life, frozen so thoroughly that she will be unable to move even after the last page of the novel, but when I look out my window or read the news it is hard not to think: what privilege is this? This person doesn't have problems. This protagonist isn't tackling a dilemma with any stakes. There is nothing here relevant to anything I consider important right now about the world, either politically or metaphysically. In fact, one script for Prozac on page 2 and there would be no novel. Worse. There would be a better one.
Yes, this is a clear portrait of a woman frozen in a moment of her life, frozen so thoroughly that she will be unable to move even after the last page of the novel, but when I look out my window or read the news it is hard not to think: what privilege is this? This person doesn't have problems. This protagonist isn't tackling a dilemma with any stakes. There is nothing here relevant to anything I consider important right now about the world, either politically or metaphysically. In fact, one script for Prozac on page 2 and there would be no novel. Worse. There would be a better one.
February 27, 2025
Fantastisk bok där inte så mycket händer. Och det är poängen. Tjejen som boken handlar om flyttar till en liten ort i Norrland från storstan eftersom att hennes kille är därifrån. Men det tar snabbt slut, och trots att hennes familj och vänner antar att hon ska flytta tillbaka så stannar hon kvar där uppe. Utan att känna sig hemma och utan att känna någon. Utan att vi som läsare förstår varför hon stannar så gör hon det, och i Inlandet läser vi om hennes händelselösa vardag och likgiltighet inför detta.
Det jag kanske gillade mest är hur konceptet tid behandlas i boken. Det är väldigt hoppigt, och svårt att som läsare hänga med. Är det sommar? Är det mörkt? Är det ljust? Är det våren som aldrig kommer? Är det is på sjön? Är det midnattssol? Hur länge har hon bott där nu egentligen? Vi vet inte helt säkert, för karaktären vet knappt själv. Eller snarare bryr sig inte, eftersom att det känns oviktigt. Hennes vanor ändras inte. Hon lever i nuet, för det är det enda som finns. Det finns inget sen.
Har läst viss kritik mot att boken är repetitiv, men för mig finns det en skillnad mot böcker som annars känns repetitiva: denna är det av en anledning. Hon upplever ingenting nytt, därför gör inte vi som läsare det heller. Och det bidrar bara mer till känslan av att hopplöst driva runt i samhället. Se exempelvis citatet: "Att tillbringa så mycket tid ensam borde innebära att jag lär mig allt om mig själv. Istället lär jag mig inget nytt".
Trots att jag under hela tiden jag läser boken tänker "hon måste ju därifrån? det är ju uppenbarligen en miljö hon inte trivs i", så klagar i princip aldrig karaktären. Vi får ledtrådar att hon inte trivs, men det är ingenting hon säger rakt ut. Panikattacken beskrivs som magknip. Hon erkänner en gång att hon inte är redo att släppa honom. Och att hon inte orkar ta ute med vad hennes tankar kan leda till.
Boken handlar om att känna sig uppgiven och likgiltig. Att sitta fast och inte orka ta det steget som behövs för att det ska bli bättre. Något som många kan relatera till.
Det jag kanske gillade mest är hur konceptet tid behandlas i boken. Det är väldigt hoppigt, och svårt att som läsare hänga med. Är det sommar? Är det mörkt? Är det ljust? Är det våren som aldrig kommer? Är det is på sjön? Är det midnattssol? Hur länge har hon bott där nu egentligen? Vi vet inte helt säkert, för karaktären vet knappt själv. Eller snarare bryr sig inte, eftersom att det känns oviktigt. Hennes vanor ändras inte. Hon lever i nuet, för det är det enda som finns. Det finns inget sen.
Har läst viss kritik mot att boken är repetitiv, men för mig finns det en skillnad mot böcker som annars känns repetitiva: denna är det av en anledning. Hon upplever ingenting nytt, därför gör inte vi som läsare det heller. Och det bidrar bara mer till känslan av att hopplöst driva runt i samhället. Se exempelvis citatet: "Att tillbringa så mycket tid ensam borde innebära att jag lär mig allt om mig själv. Istället lär jag mig inget nytt".
Trots att jag under hela tiden jag läser boken tänker "hon måste ju därifrån? det är ju uppenbarligen en miljö hon inte trivs i", så klagar i princip aldrig karaktären. Vi får ledtrådar att hon inte trivs, men det är ingenting hon säger rakt ut. Panikattacken beskrivs som magknip. Hon erkänner en gång att hon inte är redo att släppa honom. Och att hon inte orkar ta ute med vad hennes tankar kan leda till.
Boken handlar om att känna sig uppgiven och likgiltig. Att sitta fast och inte orka ta det steget som behövs för att det ska bli bättre. Något som många kan relatera till.
April 29, 2019
Är jag okulturell som inte förstår grejen med varken den här boken eller Jag for ner till bror? Antagligen. Den här kändes bara menlös för mig och jag har förstått av recensionerna att det är det som gör den så banbrytande och bra. En ung kvinna helt utan duktighetssyndrom som bara hamnar där hon är av en slump och lever sitt liv utan att fatta beslut. Men jag får liksom känslan av att böcker ibland hyllas av princip för att de utspelar sig i Norrland. Vi norrlänningar som är svältfödda på böcker som nämner våra hemorter/dialekter/kaffeost plockar upp böckerna för att vi får känna igen oss. Och de söderöver ba "wow så exotiskt Norrland". Det där är bara mina fördomar.
Kanske känner jag så här för att den lilla"norrlandslitteratur" jag läst oftast inte har de genres jag gillar. Jag är inget stort fan av deckare/spänningsromaner (kom igen Silvervägen, jag ska ge dig en chans jag lovar) och det är mycket sällan jag är på humör för någon tung nutidsskildring eller svåra relationsdraman. Eller bygderomaner. Fast jag har typ bara läst Torgny Lindgren än så länge så jag har inte många ben att stå på.
Vad jag skulle läsa skiten ur är typ en feelgoodserie eller lite lättare romaner som utspelar sig i någonstans i det stora norrland. Ge mig en bok om hur det är att tinderdejta i en ort där alla känner alla och man får upp sina tremänningar och sina egna och kompisars ex. Det tror jag hade kunnat vara roligt. Typ singellivet i en mindre ort. Typ det vi får läsa i Inlandet när huvudpersonen drar till hotellet för att festa. Fast det är skrivet på ett roligare/lättsammare sätt.
Om någon har något tips på lite lättsammare böcker som utspelar sig i Norrland, hit me up!
Kanske känner jag så här för att den lilla"norrlandslitteratur" jag läst oftast inte har de genres jag gillar. Jag är inget stort fan av deckare/spänningsromaner (kom igen Silvervägen, jag ska ge dig en chans jag lovar) och det är mycket sällan jag är på humör för någon tung nutidsskildring eller svåra relationsdraman. Eller bygderomaner. Fast jag har typ bara läst Torgny Lindgren än så länge så jag har inte många ben att stå på.
Vad jag skulle läsa skiten ur är typ en feelgoodserie eller lite lättare romaner som utspelar sig i någonstans i det stora norrland. Ge mig en bok om hur det är att tinderdejta i en ort där alla känner alla och man får upp sina tremänningar och sina egna och kompisars ex. Det tror jag hade kunnat vara roligt. Typ singellivet i en mindre ort. Typ det vi får läsa i Inlandet när huvudpersonen drar till hotellet för att festa. Fast det är skrivet på ett roligare/lättsammare sätt.
Om någon har något tips på lite lättsammare böcker som utspelar sig i Norrland, hit me up!
January 28, 2023
pysäyttävä, samaistuttava. romaani poislähdöstä ja muutoksesta, siitä kuinka henkilö jää asumaan keskelle ei mitään eron jälkeen ilman suurta kosketusta ympäristöön ja luovii vapauden ja yksinäisyyden rajamaastossa. saa ajattelemaan kaikkia hiljaisia sieluja, jotka eivät ihan asetu muiden joukkoon. vähäeleinen ja vaikka tuntuu ettei tapahdu yhtään mitään, tapahtuu kaikki. pelottavan hieno ja tarkka kuvaus siitä, miten arki rakentuu ja ympäristö voi tosiaan peilata ihmisen sisäistä maailmaa.
"tahtoisin muistaa tunteita. kuten sen miten jokin tekee kipeää, miltä tuntuu yllättyä iloisesti, millaista on kova väsymys hauskanpidon jälkeen. en kuitenkaan muista, en tunne."
"tahtoisin muistaa tunteita. kuten sen miten jokin tekee kipeää, miltä tuntuu yllättyä iloisesti, millaista on kova väsymys hauskanpidon jälkeen. en kuitenkaan muista, en tunne."
Displaying 1 - 30 of 128 reviews