Jag är en grön bänk i Paris rymmer poesi Kerstin Thorvall i olika sammanhang publicerat under åren 1965-1991.
Här finns hennes fyra diktsamlingar Fula ord är så sköna (1967), Följetång i skärt och svart (1971), Men akta dig så att du inte blir kär (1973) och Nedstigen ängel (1991). Men också dikter ur t.ex. prosaboken Tänk om det är klimakteriet (1982) och dikter ur antologin Debut 65.
Efterord av Göran Greider, som också är bokens huvudredaktör.
Kerstin Thorvall is one of Sweden's most renowned authors, who also became one of Sweden's most criticized, as well as mostly read authors. Her books, especially The Most Forbidden (Det mest förbjudna) gave name to a whole genre, the so called "Confession literature". But the appreciation for her authorship increased for every year, partly through her memoir trilogy with the titles Hilma's Sacrifice, In the Shadow of Anxiety, and From Signe to Alberte.
Har bara läst "Det mest förbjudna" av Thorvall tidigare och är så glad att jag fick impulsen att plocka upp den här diktsamlingen på biblioteket för den golvade mig helt!
Så rolig, träffsäker, smärtsam och vacker. Går rätt in och stannar där. Lika aktuella idag, även om många är 60 år gamla.
3,5! Mysig som ljudbok, många träffande dikter och Thorvall ger dom liv i sin inläsning. Och pluspoäng för att man hör papper prassla, stolen gnissla lite i bakgrunden. Mkt mysigt.
Jag upplever Kerstin Thorvalls dikter som ganska ojämna, men jag tror att min upplevelse påverkas av att en del av dikterna var viktigare och mera omskakande när de skrevs än i den tid vi lever i nu. Det finns en del dikter i den här boken som jag tycker mycket om, som fångar en situation glasklart. men många andra dikter blir för enkla, för avskalade för mig.
Pågrund av de brutala livsomständigheterna har jag inte läst en bok på över en månad? Känns som att en liten del av min personlighet försvunnit. Aja, får pröva ljudbok till huvudet hamnar på plats igen - Kerstin själv som läste. Väldigt väldigt fint. Kommer nog dock alltid föredra bok men ty nöden har ej lag.
En trevlig och snabbläst liten poesisamling av Kerstin Thorvall. Det känns dock som om merparten av dikterna är lite väl enkla och glättiga, jag saknar ett djup och en litterär finess. Ämnena och tidsandan som skildras är intressanta men få rader här i gör tyvärr något större avtryck på mig.
Vackert, ärligt och naket. Rekommenderar att lyssna på dikterna, det blev ännu mer kraftfullt. Utdrag nedan!
I I dag på tunnelbanan. Det var en man som liknade dig. Inte så att han var lik dig. Han var yngre och hans hår var mörkare än ditt. Men hans sätt att hålla huvudet handen som tog åt nacken, när han talade. Det var som tandvärk eller ett häftigt håll i mellangärdet Det var inte att stå ut med. Så vid nästa hållplats steg jag av.
II Så konstigt var det att jag blev kär i dig att de måste förklara det med medicinska termer, och ge mig tabletter för det. Att älska dig är alltså en sjukdom. Jag förstår det inte. För så fort jag ser dig, blir jag ju frisk.
III Jag talade och talade och du svarade inte och jag talade igen och det var som att hälla ut vatten i sand det blev en svart fläck som solen torkade upp och sen visste man inte att den funnits Hur djupt man än grävde så var det bara sand.
Å, det var en tid av outhärdlig torka och ödslighet. Man kunde nästan inte andas och inte se för torr sand blåste in överallt jag ramlade omkull och du lät mig ligga där och jag visste att jag skulle dö.
Men under natten började det regna det var ett tyst, lugnt regn och efter det blev luften alldeles klar och lätt och mjuk. Du kom emot mig.
Jag är mycket förtjust i både KT:s prosa och lyrik. Hon har en sådan lätthet i språket och man känner hennes agerande och engagemang i det hon skriver. Både prosan och lyriken är snarlika till sin natur eftersom det handlar om berättelser med utgångspunkt från henne själv så varför inte kalla hennes lyrik för prosalyrik. Får mig att tänka på både Bodil Malmsten och Kristina Lugn som är två av mina stora favoriter.
Jag har lyssnat på den här. Den är inläst bara rakt upp och ner av Kerstin Thorvall själv och det tog en liten stund innan jag vande mig vid inläsningen. Nu är jag sugen på att läsa den igen och bläddra bland dikterna i en bok och jag vill genast läsa mer av Kerstin Thorvall.