What do you think?
Rate this book
Barnens ö
Romanen handlar om elvaårige Reine som i stället för att åka på kollo på Barnens ö stannar ensam kvar i Stockholm. Dock tror hans mamma att han befinner sig på kollot. Reine tillbringar den långa sommaren i asfaltsdjungeln. Det finns viktigare saker att tänka på än Barnens ö, och det gäller att snabbt fundera ut svaren för när man kommer i puberteten blir man inte så klartänkt längre, resonerar Reine.
301 pages, Paperback
First published January 1, 1976
22 people are currently reading
280 people want to read
About the author
P.C. Jersild
59 books29 followersPer Christian Jersild, better known as P. C. Jersild, is a Swedish author and physician. He also holds an honorary doctorate in medicine from Uppsala University, and another one in engineering from the Royal Institute of Technology.
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 32 reviews
April 18, 2014
P C Jersild är inte den författare jag trodde att han skulle vara. Jag såg framför mig en mer stillsam och återhållsam författare som målade upp vackra bilder. Han är nog den direkta motsatsen till detta.
Handlingen till Barnens Ö är rätt så enkel. En elvaårig pojke, Reine, blir skickad på kollo över sommarlovet. Han vill inte alls på kollo och bestämmer sig därför för att lura både sin ensamstående mamma och kollot och drar istället runt i Stockholm hela sommaren. Hans mamma tror att han är på kollo och kollot tror att han ligger inne på sjukhus. Det händer en rad rätt så sjuka och hemska saker för Reine under handlingens gång. Han umgås med en rad lössläppta människor, fyllegubbar, gamla arbetande kvinnor, bikers och småtjuvar. Det är en jättespännande skildring av 1970-talets Stockholm. Om boken hade utspelats i dag hade den nog varit helt annorlunda. Jag vet inte ens om det hade varit genomförbart det som Reine företog sig. SOC hade nog varit inkopplad sedan en längre tid tillbaka…
Det jag kanske reagerade mest på var hur mycket Jersilds karaktärer söp och svor. Nakenheten var ganska svårt att komma ifrån också. Jag förväntade mig inte alls detta, måste jag säga. Jag skulle också vilja läsa Efter Floden. Det skulle hur som helst vara intressant att läsa något annat av honom för att se om han alltid skriver så här eller om detta var ett undantag.
Handlingen till Barnens Ö är rätt så enkel. En elvaårig pojke, Reine, blir skickad på kollo över sommarlovet. Han vill inte alls på kollo och bestämmer sig därför för att lura både sin ensamstående mamma och kollot och drar istället runt i Stockholm hela sommaren. Hans mamma tror att han är på kollo och kollot tror att han ligger inne på sjukhus. Det händer en rad rätt så sjuka och hemska saker för Reine under handlingens gång. Han umgås med en rad lössläppta människor, fyllegubbar, gamla arbetande kvinnor, bikers och småtjuvar. Det är en jättespännande skildring av 1970-talets Stockholm. Om boken hade utspelats i dag hade den nog varit helt annorlunda. Jag vet inte ens om det hade varit genomförbart det som Reine företog sig. SOC hade nog varit inkopplad sedan en längre tid tillbaka…
Det jag kanske reagerade mest på var hur mycket Jersilds karaktärer söp och svor. Nakenheten var ganska svårt att komma ifrån också. Jag förväntade mig inte alls detta, måste jag säga. Jag skulle också vilja läsa Efter Floden. Det skulle hur som helst vara intressant att läsa något annat av honom för att se om han alltid skriver så här eller om detta var ett undantag.
Read
May 9, 2020Sjukt oklar målgrupp, men tyckte den passade förträffligt även för en modern vuxen publik. Sällan har jag skrattat så mycket åt en bok, Jersild fångar lustiga barntankar på ett otroligt komiskt vis.
May 18, 2019
Delvis intressant om barnets värld i 70-talets Sthlm. Mkt hamburgare blir det!
January 15, 2023
Det här är nåt av det bästa som är skrivet på svenska! Flera gånger skrattade jag så jag fick avbryta läsningen, stiga upp från soffan och sitta vid bordet och flabba ur mig och försöka trycka i mig en smörgås samtidigt. Glädjetårarna sprutade. Fan vilken bok!
February 18, 2013
Reine är en rälig unge, en jävla liten rasist.
Stark tvåa! Boken var inte dålig men bitvis inte heller bra. Jag blev mest av allt äcklad av vissa händelser och jag ville liksom bara bli av med den.
Stark tvåa! Boken var inte dålig men bitvis inte heller bra. Jag blev mest av allt äcklad av vissa händelser och jag ville liksom bara bli av med den.
Read
March 20, 2023Läst för rätt längesen, minns att jag gillade
October 29, 2019
Mõnda aega tagasi loetud P. C. Jersildi "Elus hing" jättis mulle väga sügava mulje. Pean seda vist üheks oma lemmikraamatuks üldse.
Seepärast olin väga rõõmsalt üllatunud, kui leidsin kolides raamatukaste lahti pakkides sama autori "Laste saare". Ootused olid väga kõrged, ütleme nii...
Tegelikult jättis see raamat mind üsna kahe vahele... Seal oli küll säravaid hetki, aga tervikuna see minu jaoks ei töödanud.
Tegelikult oli Laste saares ka mitmeid mõtteid, mis esinesid ka Elusas hinges. Heh, peaegelane Reine arutles isegi selle üle, mis tunne võiks olla klaaspurki pistetud ajul! Ega siin muidugi väga imestada ei olegi - kahe raamatu ilmumise vahel on vaid neli aastat.
Iseenesest on ka teemapüstutus sarnane - jälgitakse ühe välja kujunemata indiviidi (laps või akvaariumis aju, mis sel suurt vahet) arengut ja mõtteid. Ja peab ütlema, et Jersildi fantaasia on väga mõnus; kuigi kultuuriliselt ja ajaliselt jääb 70ndate Rootsi minust kaugeks, oli nii mõndagi, millega samastuda sain.
Tõepoolest, mõlgutasin ka ise lapsena pidevalt mõtteid selle üle, kes ma olen. Nii üldises, suuremas tähenduses. "Mina olen mina" on üks lause, mis võib täitsa hulluks ajada. Mis mõttes mina? Kes ma siis olen? See olengi mina, päriselt mina ja kõik mida ma teen või tunnen, seda teen ja tunnen ma ise. Jube segane.
Aga - nagu öeldud, jäid tegevuspaigad minu jaoks võõraks, nii et päris suurepärast elamust ma ei saanud. Ja ka lõpp kiskus kiiva; paistis, nagu oleks lihtasalt mingi hulk lehekülgi täis kirjutatud ja oli vaja lihtsalt punkt panna.
Seepärast olin väga rõõmsalt üllatunud, kui leidsin kolides raamatukaste lahti pakkides sama autori "Laste saare". Ootused olid väga kõrged, ütleme nii...
Tegelikult jättis see raamat mind üsna kahe vahele... Seal oli küll säravaid hetki, aga tervikuna see minu jaoks ei töödanud.
Tegelikult oli Laste saares ka mitmeid mõtteid, mis esinesid ka Elusas hinges. Heh, peaegelane Reine arutles isegi selle üle, mis tunne võiks olla klaaspurki pistetud ajul! Ega siin muidugi väga imestada ei olegi - kahe raamatu ilmumise vahel on vaid neli aastat.
Iseenesest on ka teemapüstutus sarnane - jälgitakse ühe välja kujunemata indiviidi (laps või akvaariumis aju, mis sel suurt vahet) arengut ja mõtteid. Ja peab ütlema, et Jersildi fantaasia on väga mõnus; kuigi kultuuriliselt ja ajaliselt jääb 70ndate Rootsi minust kaugeks, oli nii mõndagi, millega samastuda sain.
Tõepoolest, mõlgutasin ka ise lapsena pidevalt mõtteid selle üle, kes ma olen. Nii üldises, suuremas tähenduses. "Mina olen mina" on üks lause, mis võib täitsa hulluks ajada. Mis mõttes mina? Kes ma siis olen? See olengi mina, päriselt mina ja kõik mida ma teen või tunnen, seda teen ja tunnen ma ise. Jube segane.
Aga - nagu öeldud, jäid tegevuspaigad minu jaoks võõraks, nii et päris suurepärast elamust ma ei saanud. Ja ka lõpp kiskus kiiva; paistis, nagu oleks lihtasalt mingi hulk lehekülgi täis kirjutatud ja oli vaja lihtsalt punkt panna.
April 26, 2020
2,5 stjärna hade jag velat ge boken. Jersild skriver väldigt annorlunda från vad jag brukar läsa och är van med. Reine som är huvudpersonen är 11 år och åker inte till barnen ö, ett sommarkollo. Hur han lyckas komma in i lägenheten och hur han lyckas få jobb är förundrat i mina ögon.
Reine är en otroligt djup och svårbegripande karaktär. Han beter sig inte som en 11 åring i 2000-talets standard. Reine dricker, röker, jobbar och skiter knappt för han är orolig för att det ska låta om han går på toa. Men samtidigt kan jag inte ogilla Reine, han är ju bara ett barn. De vuxna i hans omgivning är otroligt äckliga, ja förutom Olga och de gamla tanterna som skriver banderoller. Men Reines mamma verkar ha en sak med Stig, som är otroligt äcklig och oansvarig. Helga, Reines mamma verkar också väldigt konstig och oansvarig. Ja kortfattat är många av de vuxna väldigt konstiga och elaka, något som kanske uppvisas i barnens ögon då och då. På grund av att berättandet är väldigt annorlunda ville jag ändå läsa till sista sidan, men det var på håret att jag tyckte boken var rena blaska.
Reine är en otroligt djup och svårbegripande karaktär. Han beter sig inte som en 11 åring i 2000-talets standard. Reine dricker, röker, jobbar och skiter knappt för han är orolig för att det ska låta om han går på toa. Men samtidigt kan jag inte ogilla Reine, han är ju bara ett barn. De vuxna i hans omgivning är otroligt äckliga, ja förutom Olga och de gamla tanterna som skriver banderoller. Men Reines mamma verkar ha en sak med Stig, som är otroligt äcklig och oansvarig. Helga, Reines mamma verkar också väldigt konstig och oansvarig. Ja kortfattat är många av de vuxna väldigt konstiga och elaka, något som kanske uppvisas i barnens ögon då och då. På grund av att berättandet är väldigt annorlunda ville jag ändå läsa till sista sidan, men det var på håret att jag tyckte boken var rena blaska.
August 10, 2020
Barnens ö skriven av P.C Jerslid tror jag är den äldsta bok jag läst. Boken är publiceras 1976 första gången och gavs ut som pocket 2014.
Skulle jag gissa så tror jag att jag haft en lärare som läste vissa delar av boken som högläsningsbok. Vid vilken ålder kommer jag inte ihåg.
Boken handlar om 10-åriga Reine som ska åka på kollo till Barnens ö men bestämmer sig på vägen dit att han inte tänker åka dit och hoppar då av sin resa och hänger i Stockholm city.
För att hans mamma ska tro att han är på kollot skriver han brev och hittar på vad som händer på kollot.
Hans mamma är inte hemma så han kan fortfarande bo i sin egen lägenhet, i alla fall en tid då det sker en händelse som gör lägenheten svåråtkomlig.
Vi får följa Reine under en period som jag har svår att se hur lång den är. Men under tiden skaffar han sig jobb, äter en massa hamburgare, fixar ny frisyr och hänger med lite olika grupper av människor. Något som är viktigt för Reine är att inte bli vuxen så vid många tillfällen får vi vara med när han kontrollerar så att han inte fått pubishår. Detta tycker jag bara blir konstigt att en 10-åring gör.
Nu är den här boken skriven på sjuttiotalet och tiderna var annorlunda mot vad de är idag och hade den här boken skrivits idag hade den troligtvis blivit väldigt kritiserad för olika scener i boken. Något som inte heller hade hänt är att en pojke tar sig själv till sitt kollo. Idag hade minst en förälder följt med till dörren och checkat in sitt barn.
Tyvärr får boken inte så bra betyg vilket beror på en del saker i boken som jag inte kan relatera till att en tioåring tänker eller gör.
Något som hade varit kul att läsa hade varit en modern version av Barnens ö. Så om du skriver en så är jag väldigt intresserad av att läsa den.
Skulle jag gissa så tror jag att jag haft en lärare som läste vissa delar av boken som högläsningsbok. Vid vilken ålder kommer jag inte ihåg.
Boken handlar om 10-åriga Reine som ska åka på kollo till Barnens ö men bestämmer sig på vägen dit att han inte tänker åka dit och hoppar då av sin resa och hänger i Stockholm city.
För att hans mamma ska tro att han är på kollot skriver han brev och hittar på vad som händer på kollot.
Hans mamma är inte hemma så han kan fortfarande bo i sin egen lägenhet, i alla fall en tid då det sker en händelse som gör lägenheten svåråtkomlig.
Vi får följa Reine under en period som jag har svår att se hur lång den är. Men under tiden skaffar han sig jobb, äter en massa hamburgare, fixar ny frisyr och hänger med lite olika grupper av människor. Något som är viktigt för Reine är att inte bli vuxen så vid många tillfällen får vi vara med när han kontrollerar så att han inte fått pubishår. Detta tycker jag bara blir konstigt att en 10-åring gör.
Nu är den här boken skriven på sjuttiotalet och tiderna var annorlunda mot vad de är idag och hade den här boken skrivits idag hade den troligtvis blivit väldigt kritiserad för olika scener i boken. Något som inte heller hade hänt är att en pojke tar sig själv till sitt kollo. Idag hade minst en förälder följt med till dörren och checkat in sitt barn.
Tyvärr får boken inte så bra betyg vilket beror på en del saker i boken som jag inte kan relatera till att en tioåring tänker eller gör.
Något som hade varit kul att läsa hade varit en modern version av Barnens ö. Så om du skriver en så är jag väldigt intresserad av att läsa den.
January 28, 2020
Bár ismertem volna ezt a könyvet gyerekkoromban is, tuti nagyon bírtam volna! Azért így is bírtam. Tetszett, hogy csapongó és céltalan, fülledt és lázálmos, mint a nyári napok, vagy legalábbis mint Reine nyári napjai. Az E/3. elbeszélő valahogy fenn tudja tartani a szöveg lendületét, pedig tele van értelmetlen, lila agymenésekkel, akár csak a gyerekek feje (én legalábbis hasonlóképp emlékszem magamra). Talán pont ez is a kötet legnagyobb érdeme: hogy ennyire hitelesen feleleveníti a gyerekfej működését, miközben a felnőttekről is árnyalt képet fest. Dramaturgia terén kissé egyenletlen, főleg az utolsó harmad ül le, de a kötet humora és hangulata szerencsére átlendít a laposabb epizódokon is.
Egyes olvasókkal ellentétben én biztos odaadnám a kiskamasz gyerekemnek.
Egyes olvasókkal ellentétben én biztos odaadnám a kiskamasz gyerekemnek.
September 26, 2024
Den här var riktigt bra faktiskt! Väldigt annorlunda, inte alls som jag tänkt mig. P.C Jersild har ett jättehäftigt språk, enkelt men ändå intelligent (har innan läst "en levande själ"). Även om Reines (huvudpersonen) tankar kändes lite för utvecklade bitvis för en 11-åring så kändes den trovärdig. Det störde mig lite att han bytte miljö så ofta, många bifigurer försvann just som man fattat tycke för dem. Den största (enda?) svagheten i boken är slutet. Det känns som författaren bara tröttnat och hasplat ur sig något, precis som i en levande själ. Allt som allt älskade jag boken och Reine, huvudkaraktären. Boken är rolig och tankeväckande.
June 22, 2023
Reine, 10 år , stannar i stan istället för koloni, och äventyrar själv. Filosofiskt lagd pojke som funderar mycket på framtiden, men också jakt på mat o toalett för dagen. Sollentuna, sommarvarmt Stockholm 1974, äventyr bland tanter, SL, raggargäng, Fria teatergrupper o mammas kille Stig i en bok som åldrats sådär.
This entire review has been hidden because of spoilers.
April 21, 2024
Kirjan idea yksinään Tukholmaan kesäksi jäävästä lapsesta on hauska ja kirjailija löytää tästä hyviä näkökulmia. Pidin myös ajankuvsta, josta näkee kiinnostavasti, mitkä asiat ovat vuosikymmenien kuluessa muuttuneet. Hiukan rasittavaa oli ajoittainen saarnaavuus ja alleviivaus, josta toki ilmenevät selkeästi 1970-luvun keskeiset huolenaiheet.
December 29, 2024
Underbar! Bilder från ett svunnet 70-tals Sverige. Det var minsann bättre förr... Huvudkaraktären är rolig och relaterbar från både ett barns och en vuxens perspektiv. Egenviljan och fantasierna som barn har, speglas väldigt fint i boken och känns direkt uppfriskande. Språket är kul och passande på alla vis, älskar!
January 22, 2019
Känns daterad och lite oklar i målgrupp. Funderade på att rekommendera den till 14-åringen som en bok om att upptäcka livet. Sen på att se den som ett tidsfönster. Men landade aldrig riktigt i vilket.
June 20, 2020
Mycket dystopisk historia. En snart 11-årig pojkens försök till självständighet i Stockholm den heta sommaren 1975. Mycket svordomar och fördomar. Kvinnor är kärringar. Jag har svårt att se en tio-åring framför mig i karaktären. Är allt en feberdröm?
July 18, 2025
Första delen: mycket bra! Kul perspektiv.
Andra delen av boken: ångest och väldigt mycket som händer, man flyger ditt och datt och ”trovärdigheten” för historien minskar sida per sida.
Slutet…. Ja slutet… rekomenderar första delen av boken 😂
Andra delen av boken: ångest och väldigt mycket som händer, man flyger ditt och datt och ”trovärdigheten” för historien minskar sida per sida.
Slutet…. Ja slutet… rekomenderar första delen av boken 😂
December 28, 2025
Som vuxen läsare kan jag skratta ibland och tycka att den är lite smårolig. Gösta Ekman som uppläsare av ljudboken är helt fenomenal! Men att den här är med på Skolverkets läslista för högstadiet gör mig beklämd. Skulle inte rekommendera denna till någon av mina elever.
December 30, 2018
En mycket rolig bok.
July 24, 2021
Bra bok. Men jag var för ovan läsare för den. Tappade tråden emellanåt.
February 12, 2022
1001 böcker
Sid 42, mening 1:
”På prov, sade han.”
Sid 42, mening 1:
”På prov, sade han.”
October 11, 2022
Så jävla go till en början att få följa ett busigt barn, men sen gör Reine om samma saker igen och igen. Trevligt att läsa om stockholmskildringen back in the days.
January 6, 2023
Det är nästan så att man blir lite ledsen över hur begränsade och ofria nutidens barn och ungdomar är i sina liv. Boken är en hyllning till friheten.
January 28, 2024
En riktig jävla skitbok. Själsdödande roman. Man tappar intresset för läsning.
May 25, 2024
En märklig bok med ännu märkligare charm. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om denna. Den hade sina stunder och var en liten snapshot av 1970-talets Stockholm... antar jag.
December 17, 2025
Fick kämpa mig igenom den här. Den va lite rolig men annars kände jag inte att den hade så mycket att erbjuda.
March 9, 2022
„Wyspa dzieci” to z pewnością książka inna niż wszystkie. Ta powstała w 1976 roku powieść to historia pisana z perspektywy jedenastoletniego chłopca, którego matka wysyła na kolonie, podczas gdy sama planuje urlop wakacyjny. Syn postanawia jednak, że nie może wyjechać – ma zbyt dużo przemyśleń dotyczących życia, które nie mogą czekać. Wsiada do pociągu, by na następnej stacji wysiąść i wyruszyć w świat.
Reine nie chce dorosnąć. Wie, że wtedy zacząłby się zajmować innymi rzeczami i nie miał czasu na swoje rozmyślania. Jednocześnie wie, że potrzebuje pieniędzy, aby przeżyć. Szuka więc pracy, zajmuje się tworzeniem wstążek na wieńce pogrzebowe, zostaje aktorem, spędza weekend z kochankiem matki, nocuje parę razy w swoim mieszkaniu, dopóki nie traci do niego klucza, kiedy to jest zmuszony do spania w piwnicy. Spotyka niebezpieczną grupę młodych raggare jeżdżących amerykańskimi samochodami i natyka się na policje, która oddaje go w ręce matki. On jednak znów ucieka.
Bohater chodzi własnymi drogami, myśli o życiu i dorosłości. Chce w trakcie wakacji m.in. ustalić czy piekło i Bóg faktycznie istnieją i odnaleźć sens życia. Rozmyśla też o rodzicielstwie. Jego matka jest samotna, a on wolałby urodzić się w bogatej rodzinie. Uważa, że posiadanie dzieci bez pytania ich o zgodę o przyjście na świat to egoizm, dlatego on sam nie chce ich mieć. Twierdzi, że ludzie mają dzieci po to, aby mieć się nad kim znęcać i móc pobrać zasiłek.
Książka jest nietypowa, tak jak i sam Reine. Ten jedenastoletni chłopiec nie tylko ucieka z domu, ale też pije piwo, ogląda swój członek w poszukiwaniu pierwszych oznak dorosłości w formie włosów łonowych, kupuje nielegalnie fajerwerki, kradnie rower i rozmawia z kolegami o seksie. Przypomina mi się inna szwedzka książka, a mianowicie Astrid Lindgren i jej Pippi Langstrumpf – zbuntowana bohaterka, która nie jest typowym, grzecznym dzieckiem. W przypadku „Wyspy dzieci” mamy podobną sytuację, może nawet z nieco odważniejszymi opisami. Biorąc pod uwagę treść książki i jej chwilami dosyć mocne słownictwo, nie wiem czy to powieść odpowiednia dla innych jedenastolatków. Polecam ją jednak tym z was, którzy mają ochotę na nietuzinkową, zabawną lekturę o dorastaniu.
Reine nie chce dorosnąć. Wie, że wtedy zacząłby się zajmować innymi rzeczami i nie miał czasu na swoje rozmyślania. Jednocześnie wie, że potrzebuje pieniędzy, aby przeżyć. Szuka więc pracy, zajmuje się tworzeniem wstążek na wieńce pogrzebowe, zostaje aktorem, spędza weekend z kochankiem matki, nocuje parę razy w swoim mieszkaniu, dopóki nie traci do niego klucza, kiedy to jest zmuszony do spania w piwnicy. Spotyka niebezpieczną grupę młodych raggare jeżdżących amerykańskimi samochodami i natyka się na policje, która oddaje go w ręce matki. On jednak znów ucieka.
Bohater chodzi własnymi drogami, myśli o życiu i dorosłości. Chce w trakcie wakacji m.in. ustalić czy piekło i Bóg faktycznie istnieją i odnaleźć sens życia. Rozmyśla też o rodzicielstwie. Jego matka jest samotna, a on wolałby urodzić się w bogatej rodzinie. Uważa, że posiadanie dzieci bez pytania ich o zgodę o przyjście na świat to egoizm, dlatego on sam nie chce ich mieć. Twierdzi, że ludzie mają dzieci po to, aby mieć się nad kim znęcać i móc pobrać zasiłek.
Książka jest nietypowa, tak jak i sam Reine. Ten jedenastoletni chłopiec nie tylko ucieka z domu, ale też pije piwo, ogląda swój członek w poszukiwaniu pierwszych oznak dorosłości w formie włosów łonowych, kupuje nielegalnie fajerwerki, kradnie rower i rozmawia z kolegami o seksie. Przypomina mi się inna szwedzka książka, a mianowicie Astrid Lindgren i jej Pippi Langstrumpf – zbuntowana bohaterka, która nie jest typowym, grzecznym dzieckiem. W przypadku „Wyspy dzieci” mamy podobną sytuację, może nawet z nieco odważniejszymi opisami. Biorąc pod uwagę treść książki i jej chwilami dosyć mocne słownictwo, nie wiem czy to powieść odpowiednia dla innych jedenastolatków. Polecam ją jednak tym z was, którzy mają ochotę na nietuzinkową, zabawną lekturę o dorastaniu.
June 6, 2023
För mycket barn tankar som inte ens är barn tankar vilket framgår tydligt. Han hade en ledig sommar som han kunnat göra massa roligt på men istället jobbar han och kollar på tv större delen av boken, trodde det skulle va massa äventyr med sköna lirare. Kan inte komma på någon alls.
Bästa är nog att lyssna på denna boken med Gösta Ekman som berättare, det gör han riktigt bra.
Bästa är nog att lyssna på denna boken med Gösta Ekman som berättare, det gör han riktigt bra.
July 12, 2023
Reine, 11 år och mitt i 70-talet, är vår svenske representant bland litteraturens unga grubblande pojkar. Egentligen på väg till ett kollo på Barnens ö lurar han sin mamma och tillbringar sommaren ensam i Stockholm i jakt på svar på olika existensiella frågor. Till att börja med fanns det ett visst motstånd hos mig att ta berättelsen om denna 11-åring på allvar, men Reines alla funderingar och bokens tydliga förankring i 70-talet vinner i längden. Reine är fri, i ett eget skapat mellanrum, men han är också sårbar. Det finns ganska gott om företeelser här som inte skulle gå att skriva idag, men det var andra tider då. Glad att jag läst den!
March 5, 2014
Det finns en hel del att diskutera i den här boken. Tur vi ska bokcirkla om den snart!
Displaying 1 - 30 of 32 reviews