Ett seriealbum som tappar stuns eftersom det mesta är lågt hängande frukt när det kommer till föräldraskap och genus. Joanna slår helt enkelt in öppna dörrar. Alternstivt var detta nya tankar 2008 och idag 2024 är vi så medvetna att 2008:s tankar i ämnena känns förlegade, men jag tvivlar på det. Jag tvivlar på att vi har kommit framåt. Sluter mig således till att Joanna griper lågt hängande frukt.
Underhållande, tänkvärd men jag gissar att jag skulle uppskatta den ner om jag var förälder själv. Känner inte direkt för att klämma ut en liten rackare efter bokens beskrivning av en födsel.