Friskolan Lyceum, en guldskimrande gåva från de rika till de rika, är en värld där barnen till de förmögnaste står högst i kurs. 11-åriga Daniel är längst ner i den hierarkin, något som hans psykopatiska klasskamrat Lucas utnyttjar.
När Lucas och hans vän Ian begår ett övergrepp på Daniel går det inte längre att blunda för trakasserierna. Eller? Lucas terrorregim fortsätter, samtidigt som Daniel och hans mamma Vicki beskylls som lögnare. Vicki och Daniel faller allt djupare ekonomiskt, socialt, mänskligt, och de inser att ingen rättvisa kommer att skipas.
Samtidigt oroar övergreppet, lögn eller inte, skolans mecenat och grundare miljardären Gunnar Grentz. Han har åtnjutit en helt ny form av respekt och politiskt inflytande efter att Lyceum kommit till världen. Och nu är hans position hotad. Snart störtar en pojke mot sin död. Men vem? Och varför?
Ingen karaktär i Skuggland är rakt igenom god. Inte ens Daniel, den pojke vi följer i en stor del av boken och som är ett offer för mobbningen som pågår, klarar av att hålla godhetens fana brinnande. Istället formar mobbningen honom till en sorts svensk Mr Ripley, och det var genom den beskrivningen som förlaget fick mig intresserad av boken från första början. Men oj vad mycket mer det finns mellan sidorna! Jag påminns inte bara om Tom Ripley och hans världsfrånvända sätt, vi bjuds också på ofrånkomliga Ondskan-vibbar, om än på en mellanstadieskola snarare än ett gymnasium. Det är dessutom en spännande typ av Flugornas herre-upplägg där det inte handlar om liv och död per se, utan istället skolgårdshierarki. Detta på en minst lika samhällsfrånvänd plats som en öde ö: en skola endast för samhällets elit. Föräldrarna står utanför ringen av pojkar som dansar runt grishuvudet på pinnen, antingen vilt påhejandes, eller med slutna ögon och händerna för öronen.
På Lyceum, en privatskola endast för samhällets absoluta toppskikt, tillåts Von oben och hans lärjungar härja fritt i ett i princip laglöst skollandskap, och då åsyftas inte nödvändigtvis eleverna. En stor del av historien rör istället deras föräldrar, och det rävspel som pågår bakom fasaden av det som uppvisas utåt. Det är våldtäkter som tystas ner, tjänster som föder gentjänster och rika män som köper prostituerade. Förlaget beskriver boken som en rejäl feelbad-roman men där en sirapstjock satir sipprar fram mellan sidorna, och ja, det stämmer definitivt. Trots mörkret boken vilar på är det njutningsfull läsning, och jag skrattar rakt ut flera gånger. Missa inte denna!
Betyg: 4 av 5 - Den här boken, spänningsromanen Skuggland, är författaren Marcus Dunbergs debutbok, och enligt mig en mycket bra debut. Jag blev nyfiken på den när jag läste om att boken ska bli en teveserie, och bestämde mig för att läsa den. Och det gjorde jag rätt i, för jag tyckte mycket om boken. Den är välskriven, intressant, spännande, gripande, otäck, berörande, och bra. Så jag kan varmt rekommendera boken. Och jag ska definitivt se teveserien sen när den kommer. Jag lyssnade på boken, som var bra inläst av Martin Wallström.
Boken börjar med att en pojke faller från ett hus och krossas mot marken. Därefter börjar berättelsen och man väntar på att få veta vilken pojke som ska dö. Handlingen utspelar sig på en friskola och skildrar mobbning och övergrepp, samt vuxenvärldens oförmåga att ta tag i det. Boken saknar hopp om att det ska bli bättre. Alla personer skildras som ytliga och känslokalla, och det viktigaste i livet är pengar.
"Skuggland" är en välskriven debutroman som illustrerar gapet mellan fattiga och rika, en moders kamp att överleva den sociala ekonomiska situationen och en sons kamp att överleva längst ner i skolans hierarkin.
Dunberg har skrivit en välskriven och mycket bra debut. Dunberg har en modern ton i språket men skriver med lätthet som gör boken snabbläst, och väcker nyfikenheten hos läsaren med den spännande och medryckande intrig.
Berättelsen sträcker sig över många grymheter. Texten berörde mig och väckte många känslor. Jag blev både arg och ledsen, men också kände jag en viss uppgivenhet om vart berättelsen skulle ta vid. Det är en fruktansvärd läsning om vad Daniel tvingas utstå i skolan med all mobbning och trakasserier. Och även hans mamma har det kämpigt med att komma nära sin son, och hur de hamnar längre och längre utanför både socialt och ekonomiskt.
Det finns ingen direkt “skurk” eller “hjälte” i berättelsen. Alla karaktärer har sina fallna sidor och de kommer fram tydligt under stress eller efter en viss press de är under. Det finns heller ingen tydlig linje mellan gott och ont. Daniel och Vicky som läsaren får följa en stor del av boken är “offren”, men även de påverkas av allt som sker runt dem.
“Skuggland” är en bok som väcker läsarens känslor och skapar frågor.