En villa i Vällingby som förvandlas till gangsterhotell. Ett bygge i Roslagen där svartjobbarna får nog av att behandlas som djur – och slår sönder precis allt. Kvinnor som anställs som hemhjälp, bara för att hamna i något mycket mörkare. Religiösa möten och arrangerade äktenskap. Människosmuggling över Östersjön.
Det finns delar av Sverige som de flesta aldrig ser. Det är samma städer, samma gator och torg. Men i den här världen gäller inte svensk lag. Ekonomin är svart, maffian sköter arbetsförmedlingen.
Och språket som talas är ryska.
De som lever där kommer alla från det forna Sovjet. Ukrainska och uzbekiska byggarbetare. Städerskor från Belarus och maffiamän från Kaukasus. Radikala islamister, tjetjener som alla verkar respektera och tjejer som slåss mot hedersförtryck. Människor som påstår sig vara förföljda av rysk säkerhetstjänst när de får asyl i Sverige – men samtidigt umgås med Vladimir Putins vänner.
I flera års tid har journalisten Liza Alexandrova-Zorina granskat det ryskspråkiga parallellsamhället i Sverige, i perioder under falsk identitet. Det här är berättelsen om Imperiets barn.
Intressant och imponerande journalistik, men för att verkligen kännas som en bok och en helhet hade den behövt någon form av ramverk eller kappa, kanske bara i form av ett enkelt efterord. Nu är känslan den av olika reportage som samtidigt har många likheter och där jag som läsare kan ana ett antal röda trådar, men hade behövt författarens hjälp för att verkligen kunna knyta ihop dem fullt ut.
Vill du läsa om en del av Sverige som du kanske inte tänker på att du möter i din vardag? Läs Imperiets barn! Författare, som själv har rysk bakgrund, kommer nära de hon möter eftersom de delar språk och hon förstår även en del kulturella koder. I boken möter vi människor från en rad olika forna Sovjetstater som alla befinner sig i Sverige, oftast för att arbeta. De har helt andra villkor än vad jag har på arbetsmarknaden kan man väl säga. Sägas bör att här finns personer som är svåra att sympatisera med, t ex maffialedare, och som har idéer om tillvaron jag inte håller med om. Vi veta alla om att de här människorna finns i vår närhet (gå förbi närmast byggarbetsplats!) men på något sätt blundar vi och tar inte in situationen. Och - svenska arbetsgivare är inte en garant för goda villkor!
Genom en mängd olika personöden tecknas en bild av ett Sverige jag inte är bekant med. Med sin egen bakgrund kommer hon närmre än vad många andra förmodligen hade gjort.
Det är korta kapitel, snabba nedslag i olika verkligheter - illegala immigranter som jobbar svart för inga pengar, människor som spenderar stora summor i hopp om ett bättre liv men blir lurade av alla, våldet, kvinnornas extremt utsatta situation, det parallella skuggsamhället som har sina egna lagar och regler.
Om något skulle jag önska att vissa delar utvecklades, som t ex kopplingarna mellan IS och muslimerna i de gamla sovjetstaterna, då de personer hon pratar med är bra på att slingra sig. Personporträtten fascinerar, men blir ganska grunda. Kan väl hoppas på en uppföljning om några år?
Denna bok öppnar upp en ny värld för mig av hur det är för personer från den postsovjetiska världen i Sverige.
Det finns inte en berättelse med början och slut i boken utan den utgörs av många personers samlade berättelser. Författaren har samlat dess i kapitel för att belysa olika aspekter av den världen, arbetarnas, maffians, ryska säkerhetstjänstens etc.
Författaren skriver utan att försöka värdera eller agitera vilket jag uppskattar. Även utan det är det djupt upprörande och ibland till och med chockerande.
Intressant och skrämmande reportage om ”ryssar” i Sverige med oroväckande hög samhörighet med IS. Fruktansvärt att läsa första delen som handlar om alla de som lovas jobb men efter hårt arbete blir blåsta på lönen, som redan innan var låg. Fruktansvärt också att vissa rika svenskar helt kallt medverkar till att blåsa dem oavsett sin egna förmögenhet.
Ingen feelgood direkt. Jag blir allt räddare för både samtiden och framtiden ju mer böcker jag läser. Får väl söka mig till Lilla bageriet-genren - den söligaste av feelgood.
Den regimekritiske russiske opposisjonsjournalisten og forfatteren Liza Alexandrova-Zorina har skrevet en utbroderende, avdekkende og rørende serie reportasjer om Sveriges postsovjetiske skyggesamfunn. Alexandrova-Zorina tar med leseren til en verden der informantene hun intervjuer navigerer i et system som ofte svikter dem.
De pågående og fremtidige konsekvensene av Russlands fullskala invasjon av Ukraina gjør bokens tematikk svært aktuell. Problemene Sverige, og Skandinavia, står overfor vil ikke forsvinne i nær fremtid, og Alexandrova-Zorinas Imperiets barn kan bringe leseren ett steg nærmere å forstå dem.
Om jeg skulle hatt absolutt en innvending på denne boken er det at jeg gjerne skulle hørt mer fra forfatteren selv - hun er en fenomenal journalist og formidler, men med det er det fort gjort å forsvinne inn i rollen, når jeg tror at både jeg og andre hadde satt pris på å høre mer av henne og hennes tanker forbi det deskriptive. Men dette er kun snakk om preferanser.
European Union created free movement for people but it also created two different societies in the same geographical spot. Liza Alexandrova-Zorina is reporting about the people living in a parallel society. In the parallel society, it's a rough condition that could be argued that it's under much more difficult conditions than from the society that they fled from originally.
Otroligt modig, skicklig, färgstark och gripande reportagebok om en för mig obekant samhällsgrupp. Kastade även ett angeläget ljus över skuggzoner av den svenska arbetsmarknaden som behöver belysas för att åtgärdas
En viktig och brännande aktuell bok om det ryskspråkiga parallellsamhället som lever i Sverige och som få av oss känner till. Skrämmande fattiga och utsatta, många av dem, eller läskigt rika. Kapitlen bygger på intervjuer/samtal med olika personer under lång tid och ger en ny pusselbit till bilden av Sverige. Rent slaveri bland papperslösa och internationell kriminalitet och rysk/muslimska påverkanskampanjer bland andra. De nära banden som existerar mellan Ryssland och muslimska organisationer var nytt för mig.