Mot ljuset är den gripande berättelsen om en kvinnas strävan efter kärlek och frihet. I efterdyningarna av andra världskriget följer den 24-åriga Elly med sin lillasyster på dennas bröllopsresa till Malaya (nuvarande Malaysia), där Annies make Laurids ska praktisera som läkare. Elly är kartriterska och under resan ser hon bokstavligen världens konturer veckla ut sig - haven med det oändliga blå, kusterna, länderna som just ska resa sig ur krigets ruiner. De tas emot av plantageägare och av den koloniala ordningen. Med pennan i hand får Elly utlopp för det som trängs inom henne. Djungeln gör något med henne, kläderna känns trånga och hon vill bryta sig loss. Hon låter sy upp shorts och skjortor och börjar klä sig som männen.
Elly har känt sig isolerad under kriget - det har varit männens kamp. Ellys syster som hon delat allt med har valt ett annat liv. I djungeln växer de ifrån varandra. Annie går hustrurollen till mötes i kjol och mjuk samarbetsvilja medan Elly när konstnärsdrömmar och dras till äventyret. Hon överrumplas av sin dragning till den hemlighetsfulle Niels och hans politiska medvetenhet blir ett uppvaknande för henne. Attraktionen är till en början besvarad, men snart blir han märkligt avvisande. Och efter ett upplopp i trakten förändras tillvaron - nu fruktar de alla för sina liv.
Det händer inte så mycket, men det gör inte mycket heller, för att här har vi ett fint, sugestivtberättat drama. Miljöbeskrivningarna var bara en ren njutning att läsa och jag tyckte ännu bättre om beskrivningarna om Elins utveckling och förändring. Språket är härligt i sin enkelhet.
Bra! Fint skriven med en lugn berättarstil och ett lugnt händelseförlopp, där ändå kaoset i världen och i människorna efter andra världskriget framkommer tydligt. En berättelse om de nära relationerna som även lyckas fånga de stora sammanhangen.
Det är många år sen jag läste den, i samband med att EB gästade Mariehamn Litteraturdagar. Men jag minns att jag njöt av den - och inte minst av språket, iakttagelserna, reflektionerna.
Fin, men lite seg. Mycket beskrivningar, mycket (nästan allt känns det som) utspelar sig i karaktärernas känsloliv, många blickar, många skakningar på axlar, etc. Nästan som filmmanus. Fint språk, tycker om ordval och dialog. Bara lite långsam, lite för stillastående.