Här skriver hon om 50-talets Mallorca i kretsen av bohemer, konstnärer, författare, alkisar, bögar och flator från hela världen. På en träffsäker, lakonisk prosa berättar Birgitta Stenberg osminkat och öppet om sitt syndiga och äventyrliga liv med en blandning av självironi och rättframhet.
Birgitta Stenberg, f 1932, tillhörde Metamorfosgänget och kretsen kring Paul Andersson och har en rad romaner bakom sig. 1981 inledde hon sin svit självbiografiska romaner med Kärlek i Europa, följd av Apelsinmannen 1983 och Spanska trappan 1987.
Birgitta Stenberg was born in Stockholm in 1932. She was educated in Visby and finally in Paris. Stenberg spent a lot of time in southern Europe improving her language skills. She became a Swedish author, translator and illustrator. Stenberg was, during the early 1950s, a part of the literary assembly Metamorfosgruppen. She wrote the script for the film Raskenstam.
During the Cold War in the 1950s, Stenberg was named secretary of the Swedish department of the Congress for Cultural Freedom and editor for Kulturkontakt which was founded by the CIA under the cover name of Ford Foundation.
Stenbergs first novel Fritt förfall was refused by Bonnier Group in 1952 due to the novels "lack of literary quality". According to the authour herself, the publishing house was put off by the novels controversial lesbian motive. The novel was published in 2008. Stenberg later wrote an autobiographical suit that deals with sex, drugs and art making, starting with Kärlek i Europa in 1981 and continuing with Apelsinmannen (1983), Spanska trappan (1987) and Alla vilda (2004). In 2009, she argued for the legalization of cannabis during the live studio news show Rapport.
Stenberg's first published novel was Mikael och Poeten in 1956. The novel dealt with the Kejne Affair, a topic that is further explored in the later work Apelsinmannen.
She worked at the radio interception at the Ministry for Foreign Affairs, as a journalist at the magazine Arbetaren (The Worker), as an interpreter, fisherman and local politician for the Left Party.
Tog åratal att ta mig igenom denna bok, vilket inte behöver vara något dåligt eftersom alla böcker inte är menade att tas igenom på en dag. Den saknar spänning men är skriven utan att överdriva i språket vilket jag gillade. Tog dock 250 sidor innan jag började fastna. Ibland finns det böcker som är skrivna gammalmodigt men som funkar ändå att läsa i dagens samhälle, men den här var inte riktigt det för mig. Blev frustrerad att läsa hur författaren/huvudkaraktären ständigt såg ned på alla andra etniciteter som inte var vita. Språket räddade väl det lite därav 2 stjärnor, men sen blev jag trött.
3,5+ Tyckte verkligen om den till viss del. En helt osannolik historia och verkligen rolig stundtals. Älskar det som Stenberg säger ”gaya”. Beskrivningen av det homosexuella och SEXUELLA Europa under 50-talet. Detta ständiga utnyttjande och exploaterande av kvinnans kropp, ont i magen. 3,5 för att jag blev så illa till mods av alla rasistiska beskrivningar
Den här var fantastisk! Sånt tidsdokument av en ung kvinna i Stockholm och Europa på 50-talet. Allt går inte så bra för Birgitta men jag drogs verkligen in i historien. Längtar tills jag läser mer än Stenberg.
Färgstarka rese- och miljöskildringar och obskyra personporträtt. Dock faller betyget drastiskt pga rasistiska nidbilder och exotifieringen av exakt alla icke-vita karaktärer.
Jösses vilket liv, jag blir stundtals förbluffad över galenskaperna jaget försätts och försätter sig i. Ibland bränner det till och känns naket och utlämnande, ibland saknar jag någon slags reflektion som binder samman. Det är väldigt mycket en serie av sensationella berättelser, jag saknar ofta kittet mellan dem. Mycket namedropping. Litegrann känns det ju som en kvinnlig motsvarighet till något hemingwayskt, kerouacskt, millerskt, och det kan hon få eloge för, definitivt. Själv uppskattar jag också att hon skriver om skrivandet, om önskan och strävan att bli författare. Hon har ju en inställning i samma anda - skaffa erfarenheter att skriva om, och lära sig genom läsandet. Läsprojekt: #minasläsinspo (kärlek)
mm den e fortfarande bra ett år senare! miljöbeskrivningarna är typ min bästa del av boken? jag tror nog det är så? den e lite seg i starten tycker jag dock, o på ett sätt så finns det inte en genomgående o tydlig handling som för boken framåt men jag störs ändå väldigt sällan av det? för man vill bara läsa om alla hon träffar o alla barer hon sitter o skriver på mitt i natten. hennes syn på kvinnor är så trist egentligen haha d hade varit uppfriskande om birgitta i boken en liten gång lät en kvinna typ vara bra på att skriva… den e väl ändå skriven typ på åttiotalet? jaja skitsamma!!!
tyckte verkligen om den! mkt välskriven kändes den, och bara så himla spännande karaktärer och miljöer. toppen bok att läsa på tågluff ska jag säga. minus för all fkn rasism som bara flödar o, ja, allt det där, men det var väl en sån tid osv osv.
Svag trea. Tog lång tid för mig att komma in i den och störde mig rejält på användningen av n-ordet, men förutom detta så var det intressant att läsa om Birgittas öden och äventyr.
Händelserna i boken ligger 30 år tillbaka i tiden när de skrivs ned, det känns påtagligt boken igenom. Som tonåringar upplever vi alla en massa saker för första gången, och reagerar ofta med starka känslor. Tonåriga Birgitta är med om en hel del tämligen exceptionella händelser, men boken redogör för dessa på ett sakligt sätt utan att delge Birgittas känslor inför det hon upplever. Det kanske delvis kan förklaras med att hon är bedövad av Maxiton mest hela tiden. Utan några känslomässiga reaktioner på det som sker i boken blir det för mig mest fabulerande namedropping.
4,5 bara för att den blev liiite tradig i mitten. Otroligt skriven, helt opretentiös prosa i kontrast med pretentiösa karaktärer. Fin tonårsskildring som visar hur löjlig en sjuttonåring kan bete sig men utan att vara nedlåtande. Tog mig dock en oändlighet att ta mig igenom av någon anledning, men vissa berättelser är inte till för att tryckas på några dagar.
Lika frustrerande som den är intressant. En bok som verkligen behöver ses i sin kontext, det vill säga att den är skriven ur en medel-/överklasstonårings perspektiv och utspelar sig på 50-talet... Mycket våld, rasism och exotifiering, men den ger trots detta (eller kanske med tanke på just detta) en spännande inblick i ett Europa som just kommit ur krig och som är påväg in i vad som skulle kunna kallas moderniteten.
Jag tyckte mycket om denna bok, om Stenbergs beskrivningar av språk och hennes nyfikenhet på det. Den skildrar hur ens längtan till frihet istället kan bli fängslande fast hur hon ändå fortsätter att söka dessa ”kickar” med att upptäcka nya platser och fly ifrån det som blir vardagligt. Det är också intressant att läsa en kvinnas tankar om kroppen på 50-talet och känna igen sig i beskrivningarna.
A wonderful book about the Bohemian life of a Swedish teenager wanting to write. She flees her hometown and make of Europe her home. Warm and fun, a book to keep.
Det här var verkligen kul läsning. Den här boken har varken en tydlig handling eller särskilt fantastiskt språk men trots det så var det en uppslukande läsupplevelse. Jag är bara så otroligt fascinerad över hur de konflikter och funderingar rörande sexualitet och könsmaktsordningen som 19-åriga Birgitta Stenberg funderade över på 50-talet är exakt samma som jag själv funderade över som 19-åring på 2010-talet. Självfallet, vissa värderingar och uttryck har gått ur tiden men överlag en förvånansvärt modern bok som känns otroligt aktuell även nu.
Träffsäker och frigjord? Kanske jag hade tyckt om jag var född på 1940-talet. Det är svårt att se förbi den extrema exotifiering och rasism boken innehåller. Hur mycket ska man se förbi sådana saker? Kan en bok vara bra ändå? Exotifieringen känns som hela poängen med boken. Varje gång hon beskriver en svart människa...................yikes
Ibland lite för febrig för min smak, jag blev så matt av att kastas runt med henne i hennes vårdslösa rus. Men mest bra, både intressanta reflektioner om kvinnors och mäns lott i en annan tid + kul att få någon slags känsla för en av alla origin stories till medelhavets charm.
Har inte läst klart för har ingen ork pga för mkt som händer. Alldeles för mycket namedropping. Många anekdoter är väldigt roliga - fascinerande liv!! Språket dock är rått af och ibland blir det bara för motbjudande.
Underbart charmig och personlig bok om erfarenheter från livet med ADHD. Borde kanske främst läsas av de som står förundrade och förbannade och tittar på från åskådarbänk.
Aaaahh det här är kanske min absoluta favoritbok av alla böcker jag nånsin läst. Jag kommer nog aldrig glömma första gången jag läste den och hur berörd och förälskad jag blev i Birgitta Stenberg, hennes otroliga mod och driv. Jag skrev om henne och bla den här boken i en skoluppgift efter det eftersom jag blev så tagen. Birgitta Stenberg är min absoluta favoritförfattare och Kärlek i Europa är enligt mig hennes bästa bok.