Martin Bengtssons pojkdröm gick i uppfyllelse då han endast 17 år gammal fick ett proffskontrakt med den italienska fotbollsklubben Inter. Nio månader senare vaknar han upp på ett sjukhus i Milano efter att ha försökt ta sitt liv. Vad hände egentligen och hur kunde allting bli så fel?
Martin Bengtsson hade som så många andra ungdomar en dröm om att bli fotbollsproffs. När han var tio år gammal bestämde han sig. Han tränade tre timmar dagligen, försakade skola och vänner och till slut gick hans dröm i uppfyllelse. På två år tog han sig från en liten kvartersklubb IK Sturehov, via Örebro SK till spel i allsvenskan och slutligen ett proffskontrakt med Inter i Italien.
Men bakom framgången finns en väg kantad av identitetskris, sexmissbruk, tränarbråk, möte med den stora kärleken, droger, ensamhet och tristess. Efter nio månader som proffsspelare i Italien får framgångshistorien ett dramatiskt slut då Martin försöker ta sitt liv genom att skära upp sina handleder i duschen. Han hamnar på Milanos psykiatriska sjukhusavdelning och skickas hem till Sverige.
Om den här resan vill Martin berätta och för första gången får vi nu ta del av en helt vanlig svensk killes berättelse om livet i en av världens största fotbollsklubbar. Martin är kritisk till både den svenska och utländska fotbollsrörelsen, och menar att de unga talangerna drillas till fotbollsrobotar utan egna åsikter och känslor. Det är de feta kontrakten och klubbarnas prestige som styr medan ett genuint engagemang för ungdomarna och deras möjligheter att utvecklas till hela individer saknas.
With various world class female athletes pulling out of events at the VERY last minute due to mental health issues, it was timely to see the movie based on this autobiography of a soccer player: Tigers. I'm not holding my breath waiting for the book to be available in English, but the movie is about five stars. It didn't falter until maybe a few minutes from the end when he has an unexplained - unnecessary - limp.
Wouldn't it be great if we could go back to sport being for fun. As a society we somehow seem to have fucked up this vast and important part of human life - play - so that it is essentially looked down upon unless one is the sports equivalent of the super-tenor. How wrong are all those conceptions. The very worst thing about losing, which nobody ever tells you, is that the pain of losing is not nearly compensated for by the elation of winning. The main thing about winning is that you haven't lost. You see that sometimes in Tiger Woods' face: he isn't happy that he's won, he's just relieved that he didn't lose. And, of course, second is, as Seinfeld observed, just the leader of all the losers. It IS funny, but if you've competed at these sorts of levels, it's also heartbreakingly sad. https://www.youtube.com/watch?v=vAxsA...
The thing is, as this film shows, the fucked-upness of it all starts at the youngest of ages. He crawls home as a child from overdoing his practice. We observed in Europe a few years ago the son of a friend who as an eight year old was reluctant to play any more chess because he wanted to protect his rating, which was about 950. If that doesn't mean anything to you, it would be a bit like a golfer wanting to protect a handicap of 50. And I'm genuinely shocked to say that while watching hundreds of kids of similar ratings competing in a large auditorium in Geneva, we saw many parents behaving in disgraceful ways including shouting out moves to their own children. At least they weren't belting the umpire like they might in Australia.
It seems to me just another indication of how we are losing all sense of humanity and decency. How do we stop going down that road? Maybe these pioneering women who are not only pulling out, but doing so in front of the utmost number of cameras at the most important moments, will actually effect a change....but I imagine that's naively optimistic of me.
En intressant och närgången inblick i ett psyke, men inte nån stor litterär upplevelse. Bör läsas som en intervju med en 21-årig fotbollskille. Läste efter att ha sett Tigrar, som är en väldigt fin tolkning av Martins öde och gav det konstnärliga som boken saknar.
Viktig bok! När det hände var det helt otänkbart med psykisk ohälsa inom fotboll. Men jag vägrar tro att han är den första. Och nu börjar det alltmer krypa fram inom idrotten, precis som i det "vanliga" livet. Som sagt, viktigt!
Ville läsa boken innan jag såg filmen (Tigrar). Kan inte riktigt förstå hur jag kan ha missat den här boken innan filmen blev en grej. En mörk historia om en tonåring som "hittar sig själv" i en miljö som inte tillåter utveckligen. Fotboll är verkligen otrolig ibland och så hemsk andra gånger vilket denna bok visar. Ska bli intressant att se filmen men kommer nog bli mycket tårar i biosalongen..
berättelsen i sig är otroligt tragisk och sorglig. den är verkligen läsvärd, särskilt då det verkligen finns en dold sida av fotbollsvärlden. tyvärr är boken i sig inte någon enormt stor litterär upplevelse, men den är tydlig och det finns stundtals bra beskrivningar. jag läser inte biografier ofta eftersom jag brukar tycka att de är tråkiga. denna bok är dock ett undantag då den både är intressant och känslobringande (och också MINST sagt viktig!!). jag skulle ge den 3,5 om jag kunde, men eftersom biografier inte riktigt är min genre osv får den ändå en 3a. en MYCKET stark sådan dock :)
En sorglig bok som beskriver livet som fotbollsstjärna bakom kulisserna… Inget litterärt mästerverk men en bok som definitivt erbjuder ett viktigt budskap och förmedling :’)
The book is quite different from the impressing film since only two thirds of it really take place in Milan. Martin Bengtsson begins this narration with looking back on his eight year old self who decides to become a soccer professional, picks the Dutch former star player Marco van Basten as his soccer idol and hopes to play in Italy's Serie A one day like van Basten did. Everything falls into place when the still teenage talent is invited to join Inter's second team. But sports cars, expensive watches and designer clothes don't mean anything to the aspiring soccer professional. He becomes mentally ill not only because Inter is somehow monitoring its players and tries to keep them secluded. His periods of depression begin in his early career in Sweden. Excessive workouts repeatedly shown in the movie are more part of Bengtsson's adolescence when his eagerness to reach his goals becomes for the first time obsessive. The girl in the book is Emilia and she's somehow the reason for the author's first down when he still lives in Sweden but also helps him through his worst days in Milan. Much more intimate than the film this book is one of the very best soccer srories.
I read this book i swedish, althoug my main language is norwegian. No problem reading.
This book was great and I will highly recommend it. What happens when the dream becomes a nightmare?
Martin Bengtsson had a dream to become a footballer his entire life. This was all that he concentrated on. It was his life and he was good. So good that he was bought by Inter Milan at the age of 17. But what happens when all that you have wanted suddenly is not enough?
When it comes to footballbooks I have a great fascination in reading the books where the dream takes another turn and the protagonist suddenly faces great changes. This book is well worth a read.
En av de bästa fotbollsböcker som finns. Alla unga fotbollstalanger med stora drömmar skulle läsa det - berättelsen om den stora proffs-världen är skrämmande, men ockå en vikitg varning, att fotboll är inte allt i livet, att det finns ett liv utanför som är minst lika viktigt: "Varför skulla man vilja bli kopplad, om man her en hel park att springa i?"
Ett viktigt och intressant ämne om sidorna av proffsfotbollen den vanlige svensken sällan ser. Men trots viktiga ämnen och uppskattningen att fått följa Martin Bengtsson så kunde djupet i beskrivningen av många stopp på resan varit djupare, kändes som vid tillfällen som man skrapade på ytan och sedan flög förbi. Summan av kardemumman: viktig berättelse som tar upp viktiga ämnen men rent litterärt kunde den varit bättre
Otroligt tänkvärt om elitidrottens baksidor-vad händer när man som ung måste pressa sin kropp till det yttersta när man samtidigt går igenom en personlig kris?