Det här är en berättelse om familjen Kraft: om Johan, hans begåvade och ensamma syster Monika och deras mamma Bodil, som sliter ut axlarna på Strumpfabriken tills fabriken blir överflödig. Underdog handlar om att växa upp under sjuttio- och åttiotalen med dåligt självförtroende och världens bästa morsa, om alla stenar som ligger i vägen och måste sparkas på, om längtan efter att kasta loss från sin bakgrund och hur förtvivlat svårt det är. Och så allt det andra: gympapåsarna, de frigjorda lärarkandidaterna, Bogdan och Cissi Piss, översittare och underdogs, Diamond Dogs, Ronnie Hellström Ett och Två. Om hur fort vi blev medelålders och inte längre känner igen oss.
Reading Torbjörn Flygt is like entering a memory lane while staying rooted in the present at the same time. Swedish life from the eighties onward unfolds through the interactions and reflections of Johan Kraft and his extended family... and no heroes are needed to keep the story interesting and heartfelt and real.
We all know how difficult it is to find a path through the jungle of growing up, making choices, making friends, making mistakes, making love ... and then unmaking all those things and restarting again, with a bit more wisdom, scars, wrinkles and a hopefully intact sense of humor.
Recommended to anyone born in the 1960s, 1970s or 1980s in Sweden, and the rest of us as well, as life is universal and individual and collective and political and (ir)rational and emotional and social and lonely at the same time, and this novel shows just that!
Outsider är fortsättningen på den augustprisade Underdog. Det är fint att åter möta Monika, Bodil och Johan. Tio år har passerat. Nu har han börjat studera på universitet och är tillsammans med Helena. Men han har fortfarande tät kontakt med morsan Bodil som bjuder på söndagsmiddagar där Johans syster Monica och hennes dotter är med samt Bodils nya bonusdotter Kristina.
Johan Kraft läser juridik, inte för det är ett ”kall”, han är verkligen inte klar över vad han vill arbeta med, det har han inte ens tänkt på. Det som driver honom är att utbilda sig inom något som genererar arbete, att komma bort från ursprunget, att få tillgång till det bästa. Han vill för en gång skull få tillgång till det allra bästa.
Berättelsen går på i samma långsamma tempo som i Underdog, det är väldigt många ord och detaljer om varje situation. Men bra ord i och för sig och han får också väldigt mycket sagt. Flygt håller en nivå som jag skulle vilja påstå är artig – typiskt klassresenären – med lättillgänglig humor. Inget under bältet eller explicit. Det finns en varm och medkännande ton genom hela den här berättelsen. Det är intressant att läsa Johans tankar kring att sakna en, eventuellt bli och vara farsa. Men till större del handlar den här boken om moderskap. Jag menar att Flygt är mycket bra på att få fram prövade kvinnors erfarenheter. Ensamstående mödrars kamp, oönskade graviditeter, missbruk och abort. Precis som i första delen utgör klassmedvetenhet fundamentet i berättelsen. Det handlar om att försöka bena ut varför vi blir som vi blir och ifrågasätta vad som sägs vara fint och fult.
”Det förnedrande i att upptäcka att så eget är inte detta egna liv. Det är i stora delar redan bestämt och utstakat. Här har vi det således igen. Arv och miljö. Börd och bröd. Bara mixat i andra portportioner och med ett fåtal tillskott av andra beståndsdelar. Vissa stiger ut ur föräldrahemmet utan att någonsin se sig om. Raderar utan att tveka hela sitt liv fram till ett pågående nu. Reser genom tillvaron utan att checka in något bagage. Medan andra ständigt betalar övervikt för allt de släpar med sig. Ser sig över axeln för att tolka och förstå var de kommer från, för att staka ut vart de är på väg. De är en tanke att ta med sig när man uppfostrar egna barn. Även om jag misstänker att det inte kommer att göra ett skvatt skillnad. Också när det gäller barnuppfostrandets vedermödor och misstag är man ett resultat av samma två storheter. Att vad de än blir av dem och hur förhållandet till dem som vuxna blir har de ändå inte förflyttat sig länge än ett stenkast bort.”
Romanen är också ett stycke svensk nutidshistoria och en samhällskritisk skildring. Mordet på Olof Palme, vandrarhemmet Af Chapman, Ny Demokrati, wienerschnitzel och samlade Absolut-flaskor på hyllan är några exempel på vad jag hajar till lite extra inför.
”Men nu är vi vuxna gubbar, har lämnat studietiden bakom oss och simmar ut över oceaner av betydelsefullheter. Hoppar på huvudet ut i A-ekonomiprosa, businesslingo, meningslösheter som ska göra kvällsturen till Statoil för att köpa mjölk till morgonkaffet till ett projekt. Storhandling på Ica Maxi till ett koncept och vad vi lägger i kundvagnen avgörs av vilken vision vi utgår från. Vi blir vandrande pladdrande affärsenheter. Tänker och pratar innanför den minsta boxen. Tränger ihop språket till en reduktion. Kastrerar det på nyanser och betydelser och uttrycker våra känslor med färdiga fraser. Bake-offsamtal. Luftpastejer. Vi byter ord med varandra som inte längre har innebörd. Rökringar. Puffar. Lättsmält. Lättpratat. Bredbandsuppkopplar vårt språkcentra och överför infon i ettor och nollor. Får en allt torftigare formuleringsförmåga samtidigt som vi förkastar den rikedom som trycker på underifrån när andra uttrycksformer framtrollade i Rosengård, Hermosdal, Nydala och Krocksbäck. Stadsdelar med ett smidigare och nyfiknare förhållande till språket och där talet fortfarande är en formbar massa under utveckling. Språket som markerar gräns för ens förmåga att tänka och drömma. Förkortningar, omskrivningar, försvenskningar, anglicismer, svarabiska som skapar nya marker att utforska och pröva. Till skillnad från i audioghettot där kreativa ordkonstellationer bara kommer i dagen när skatter ska fördömas. Politiker föraktas och den egna förmögenheten lyftas fram i undertexter och eufemismer. Ett raljerande. Tröttsamt tugg om barnens fritidsaktiviteter, tennislektionerna på söndagarna och semesterbestyr. Och det är i upptakten till en sådan ordduell som arkitekten och jag förvillar oss. Skjuter med lösplugg. Rättar till slipsknutarna. Vi rycker hummande i kavajslaget så att tyget över axeln ska falla rätt. Och fyller i ett nafs hela två debiterbara timmar. En charad. Det var hit jag skulle.”
Det konstiga är att den slutar med en riktig cliffhanger, så jag antar och hoppas att det kommer en bok till.
I ”Outsider” av Torbjörn Flygt får vi återse Johan Kraft som vi lärde känna i debutromanen ”Underdog” som belönades med Augustpriset 2001. Tio år har gått i huvudpersonens liv och i landet Sverige. Nu närmar sig Johan Kraft medelåldern. Vi får möta honom som juridikstudent i Lund där han bor i en studentkorridor på Malmö Nation. Han har träffat Helena. De pratar om att bilda familj och köpa hus - hela familjekittet, men är Johan verkligen redo?
Vi får möta en medelålders Johan och följa hans liv, hans umgängeskrets och återse familjen Kraft i med- och motgång. Samtidigt påminns jag som läsare om alla händelser som påverkade samhället och invånarna under åttio- och nittiotalet, såsom Lasermannen, Ny demokrati och Palme-mordet.
Mamma Bodil gör karriär på en marknadsavdelning, syster Monika har hoppat av läkarstudierna och sliter nu som servitris och försöker att få livet att gå ihop som ensamstående mamma till dottern Nathalie. Vi får följa Helena och Johan i studentlivet och första jobbet med tankar på framtiden, familj och karriär. Vilka val som gjordes. Vilka val som återstår och vad man kan påverka och inte.
Torbjörn Flygt läser själv in romanen som ljudbok och jag fångas snabbt av historien och tar varje stund jag kan till att lyssna vidare. Han gör det riktigt bra – både inläsningen och skildringen av Johans Krafts liv och tankar. Väldigt snyggt språkligt och en tidsskildring av åttio och nittiotalet. Storslaget beskrivet och kombinerat med detaljer som gör att man minns tillbaka. Jag lyssnar genast vidare på den tredje och avslutande delen ”Slugger”.
Livet går och det blir både 80- och 90-tal. Johan pluggar juridik i Lund och kilar stadigt med Helena. Tillsammans äter de söndagsmiddag hos Bodil i Malmö varje vecka där också Monika och hennes dotter dyker upp. Det unga vuxenlivet är i sin linda men trots det sorglösa studentlivet upphör inte Johans sökande.
Jag upplever Outsider som mycket mörkare än sin föregångare. Stämningen i den lilla familjen känns på något sätt kargare och relationerna i övrigt mer skaviga. Alla karaktärer har nya faser att ta sig igenom och nya roller att axla. Första halvan av boken levererar ett självmordsförsök och ett fullbordat. Väldigt mycket ”ungvuxenångest” som bearbetas. I andra halvan stabiliseras livet något när Johan, nyutexaminerad jurist, får sitt första jobb som notarie i Kristianstad och livet börjar få riktning igen.
Outsider är mer ojämn än Underdog. Ibland tycker jag att den blir lite väl tuggig när sakernas tillstånd skall förklaras och inget riktigt händer men vägs ändå för det mesta upp av ordglädje och det magiska i alla vardagstrivialiteter. Men slutet alltså! Monika har blivit allvarligt sjuk och i samma stund som hon ligger på operationsbordet på Sahlgrenska i Göteborg kickar värkarna igång för sambon Helena hemma i Malmö. Johan tar sig skyndsamt till stationen och inser att det går ett tåg till Stockholm om bara ett par minuter varpå boken slutar. Alltså, det låter kanske inte så rafflande men det är det! OMG! Cliffhanger deluxe liksom!
This entire review has been hidden because of spoilers.
Intressant uppföljare på Underdog, som i stort fokuserar på Johan Krafts tid som juriststudent i Lund och tiden därefter. Som gammal juriststudent i Lund var det förstås svårt att inte dras med i beskrivningarna av Lund och dess studentliv, och de utmaningar man som ung jurist stöter på. Kul, om än lågintensivt!
The second book is another trip down memory lane. Kraft studies in Lund, meets Helena, and since my girlfriend when I studied in Lund also is named Helena and that we later got married It's indeed a trip down memory lane. Kraft breaks up with her but then later when he has completed his studies and meet her again on his first job, they once again become a couple.
Johan's mother Bodil and the rest of his family is also a part of this follow-up to Underdog, but I feel that the main theme in this book is Johan's personal development and how his background, influences his choices and ambitions. The parts when Johan visits Stockholm are really beautiful and some of the descriptions of the city is very poetic.
I also come from a poor non-academic background and studied in Lund. I thought about Law, but ended up studying Engineering Physics. I got a good job and also married Helena. When in the end his sister got liver cancer it was almost to much of a deja-vu, since my mother also got liver cancer, but without the possibility of a happy ending via a liver transplant as Monika got.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Nu har jag fått följa Johan Kraft i två böcker och är helt tagen. Underfundigt skrivet med mycket svärta om livets brokighet, hur det inte alls blev som en tänkt sig och hur det blev istället, om en klassresa och en klassresenär som plötsligt inte hör riktigt hemma någonstans, varken i det han kommer ifrån eller det han är på väg mot. Hur det sällan är riktigt enkelt att leva.
Tyckte mycket om språket och hur det belyser berättelsekonstruktionen, hur ämnen kringgås och vänds tillbaka till och uteblir när det är extra smärtsamt, som ens egna minnen som far fram och tillbaka som en våg.
Ännu bättre än första boken, Underdog. Det är en njutning att följa huvudpersonens väg genom tonår, ung vuxen till medelålders. De krångliga känslor man bar med sig från barndom, den ryggsäck som finns men omskapas med tiden. Kärleken till de sina med den invävda irritation som ofta ändå finns där. Flödande språk med lätt ironisk touch. En bok för där jag själv befinner mig i livet. Hade satt en halv stjärna till om det funnits.
Jag tycker att Torbjörn Flygt har den fantastiska förmågan att med få, väl valda, ord mycket träffsäkert beskriva en hel miljö, en hel stämning, en hel scen. Det är imponerande. Och han är mycket träffsäker.
Språket är fortfarande vackert och målande men denna kommer inte lika nära mig som Underdog. Men ser fram emot att läsa nästa del som jag tror kommer passa mig bättre!
Ett måste för oss som läste ”Underdog”. Johan är vuxen och tiden 80-tal och framåt. Om vägen till vuxenlivet, vardagslunken, de stora känslorna, destruktiviteten och inte minst klassresan. Intensivt, fartfyllt, samhällskritiskt, satiriskt men med värme och kärlek.
Fristående fortsättning på "Underdog". Fint berättat om utvecklingen i Sverige under senare delen av 1900-talet ur en familjs perspektiv med deras vardagsproblem i fokus. Inte direkt rafflande läsning men tillräckligt intressant för att man ska vilja läsa färdigt.
Jag hoppas det kommer en fortsättning! Språket är skönt. Boken är skriven med underfundig humor. Huvudpersonen är ingen supermänniska. Det finns många väl beskrivna karaktärer i boken. Den har ett samhällskritiskt perspektiv. Historien är bra och trovärdig.
Torbjörn is another good story teller and one with a sense of humour. All in all I found it a good book. The only reason I give it only 3 stars is that I like every book I read so much that I run the risk of creating a five-star inflation.