Strax innan Johanna ska fylla fem år försvinner hennes pappa. Han lämnar efter sig en lapp på köksbordet med ett kort farväl, kvar är frågorna – frågor som hon ägnar en stor del av sitt vuxna liv åt att försöka besvara.
Under 40 år präglar pappans frånvaro Johannas liv och de val hon gör. Sökandet tar henne till England, Israel och Palestina, in i återvändsgränd efter återvändsgränd – tills hans namn plötsligt en dag dyker upp i ett flashbackforum. En intensiv jakt inleds, där en anonym grupp gräver fram nya fakta om en man med flera identiteter och mörka hemligheter i sitt förflutna.
Det är en skildring av ett mystiskt försvinnande men framför allt en berättelse om vad frånvaro gör med den som blir lämnad kvar. Om oläkta sår som går i arv från en generation till nästa. Om svek och försoning, och om en kärlek mellan barn och förälder så stark att den vägrar släppa taget, ens när den blir hemlös.
I heard about this book on the podcast ”Sällskapet” and had to get it immediately! It is about the author's own father who ghosted her when she was 5 years old and abandoned both his daughter and her pregnant mother with a note on the table. He just disappeared. Who was he? Where did he come from? Where was he now? It was difficult to get any information about the father because he entered Sweden with a forged passport and avoided authorities until the very end.
The daughter/author goes out into the world to find any trace of her father without any results. Later, she starts looking for her father on various online forums, using DNA tests and virtual family trees, but it is still difficult to get any information about the father.
This story is astonishing and so sad. How can a man just leave? One day he was the loving father and the other day he just disappears and nobody is ever hearing from him again. The author captured well what a huge void this left and how she lived a whole life with thousands of unanswered questions and the shame and guilt this brought to the whole family. A strong reading that is highly recommended.
Det är en väldigt fin bok. Det är är min parters tidigare kollega som skrivit om sin pappa som försvann när hon var runt 5. När hon väl börjar nysta upp berättelsen finns det så många lager att det är svårt att förstå.
Framför allt beskriver boken en längtan efter någon som egentligen aldrig fanns men ändå saknas. Den ger också en fantastisk skildring av oväntad vänskap och familj, vilket jag verkligen uppskattar. Den är tänkvärd för någon som jag som fungerar mycket på papparollen.
Mycket välskriven skildring av författarens sökande efter sin försvunne far. Spännande som en deckare, samtidigt som författaren skildrar sina ibland motstridiga känslor under sökandet. Boken var så spännande att jag sträckläste den under ett dygn. I slutet finns fortfarande många frågor kvar. Man inser hur svårt det är att ta reda på allt om en människa i efterhand.
En gripande historia om en kvinna som söker sin försvunna far och sina rötter. Ibland glömde jag nästan bort att det är en verklig kvinnas sökande, och jag kunde bli frustrerad över saker som inte följs upp och frågor som inte besvaras. Inser då också hur svårt det måste ha varit för Johanna Wallin själv att leva med alla frågetecken och villospår.
Jag fann mig söka med Johanna. Undra, vända, vrida. Hur kan en människa bara lämna allt och alla bakom sig? Försvinna iväg? Säga hejdå, vi ses aldrig igen, till en femårig dotter? Jag blir så tagen av berättelsen och sökandet att jag, även när mysteriet kanske inte är så mycket av ett mysterium längre utan snarare ett ifrågasättande av handlande och sammanlänkande av trådar som allt för länge varit avslitna, fortfarande med lätthet flyger fram genom sidorna. Jag lär känna släktingar och finner frid i återföreningar, skrattar, våndas och gråter.
Vilken bok. Att skriva och dela med sig av allt detta, det är så oerhört ödmjukt. Tack Johanna för att jag får läsa. För att jag får följa med i sökandet, att jag tilldelas en skärva av allt detta.
Även efter sista sidan funderar jag på. Hur en människa kan göra så.
Detta var en bok som verkligen passade mig. Ett släktmysterium som ska lösas, mitt i prick! Läste den på ett dygn. Boken börjar bra och intressant och man dras in i hennes berättelse. Dock känns den lite lång och utdragen i slutet. Där finns inte så mycket mera att hämta. En sak jag gillar är att hon har med konversationer och inlägg från nätkonversationer, vilket gör att man följer hela historien på ett helt annat sätt.
Jaaa, jag hade nog höga förhoppningar på denna bok och de föll ganska platt. Vad saknas egentligen? Är det språket, är det vad som utelämnas? Jag blir inte riktigt engagerad. Jag förstår nog inte författarens känslor riktigt.