Självupptagen, taktlös och oemotståndlig gör Euthanasia Bondeson entré på den svenska deckarscenen. Spelplatsen är London 1851, året för den stora världsutställningen. Tillsammans med en walesisk polisinspektör går den svenska succéförfattarinnan på jakt efter sin sköna sällskapsdam, som försvunnit bland Londons trånga gränder.
Novel can be described as 'neo-Victorian', a contemporary novel that in some way interacts with the Victorian period. Protagonist is a Swedish author (book is translated from Swedish) of crime novels (dubiously named ‘Euthanasia Bondeson’) who is writing a novel and visiting London with a companion. In London, she experiences all kinds of sensation-like adventures. She joins a police detective and becomes a kind of detective herself (regularly dressed in men’s clothes). First novel of trilogy around Euthanasia, part two (Vit som marmor: ett romerskt mysterium, 2006) and three (Hästen från porten: ett österländskt äventyr, 2008) have not (yet) been translated into English.
My true rating for this novel would be three and a half stars, but as it is, three will do. The period detail is delightful and the characters and mystery are intriguing, yet there are points which feel as if they were purposefully designed to slow down the novel. Euthanasia, on uncovering a clue of some sort, will spend her next moments idling time by until she passes the information on. It is unfortunate that these scenes existed, because otherwise I would have enjoyed both her character and the book far more.
On the whole, though, an enjoyable read. I only wish the plot had been wound a little tighter (and perhaps that the main character was differently named, due to its modern day connotations).
This was a "found" book that a library was discarding. I am so glad I chose to pick it up. The setting is Victorian England, but the main character is Swedish (as is the author). I would characterize this book as a "romp," an interesting mystery with very interesting characters handled in a lighthearted way. I worthwhile read for those who are looking for a quick read and light diversion that isn't quite the run of the mill.
Interesting but it didn't knock my socks off. Maybe part of that is due to the Swedish to English translation. I did like feisty Euthanasia but kept getting hung up on her name - couldn't she have picked another name for her main character? Or maybe that name has some particular meaning to the Swedes.
Romanen handlar om den svenska författarinnan Euthanasia Bondeson som besöker London med sin sällskapsdam Agnes. De, som tusentals andra är där för att besöka den stora Världsutställningen. Men mitt i folkvimlet är Anges plötsligt försvunnen och Euthanasia tar på sig uppgiften att tillsammans med Scotland Yard leta upp förövarna och få tillbaka Agnes. I Babylons gator får man följa Euthanasia på hennes resa genom London där hon ses bland både överklass och slum i sitt samlande av ledtrådar. Och att vara anständig som en dam ska vara, bekymrar hon sig inte så mycket om när hon ger sig ut, iklädd manskläder, för att lösa mysteriet som efter ett tag visar sig vara mer komplicerat än bara ett enstaka försvinnande.
Jag tycker att boken har en fantastisk berättare, Euthanasia själv. Burman har lyckats få till det så att det är huvudpersonen som i själva verket har skrivit boken och huvudpersonen (berättaren) tilltalar läsaren på ett personligt sätt. Euthanasia är också väldigt självmedveten vilket gör det underhållande att läsa om henne. Hon tycker inte heller att de strikta regler som fanns på 1850-talet var så viktiga att följa. Jag gillar hon är rebellisk samtidigt som hon kan vinna respekt för att hon är en kvinna med integritet.
Om man får använda fina ord skulle jag klaga på att boken i mitt tycke är för ekivok. Men annars presenterar Burman (genom Euthanasia) många fyndigheter och näst intill visdomsord. Euthanasia har iallafall många väl genomtänkta saker att säga om den värld hon lever i. Stilen i denna bok är ganska formell på det sättet att Euthanasia måste behålla en viss anständighet, lämplig för en kvinna på hennes tid. Många ord förstod jag inte eftersom de inte används i svenskan längre eller för att det var gamla engelska ord. Men jag gillade att man måste läsa denna bok med eftertanke för att få med sig allting Burman verkligen skrivit in i meningarna, inte bara det bokstavliga, utan också det man kan förstå antyds mellan raderna.