I begynnelsen var djuren.Hanna H minns alla djuren som pappa köpte, hittade, stal eller på annat sätt ramlade över och som fyllde varje millimeter av hennes barndom.Sköldpaddorna, trynsnoken, råttorna. Chinchillan, katterna, Ulrik (som var en apa). Mamma och pappa. Och så Göran (som är allergisk).Hanna H tar oss längre in i den värld vi så väl känner igen från hennes krönikor i DN. Till hjälp har hon sin knivskarpa blick för det djupast mänskliga och det djupt tragiskt manliga, sin exakta stil och slagfärdiga ton. Karlstad Zoologiska beskriver en barndom lika smärtsam som djurfylld, lika dråplig som udda. En uppväxtskildring i djurform.
Hanna Hellquist writes free editorials for the Swedish daily newspaper Dagens Nyheter. She grew up in Karlstad, Sweden with a secure middleclass mother, a manic father and a bunch of animals. She now lives in Stockholm with a shy cat. Karlstad Zoologiska is her first book.
Denna uppväxtskildring påminde mig lite om Mig äger ingen och Educated. Eftersom jag lyssnade på boken blev jag ibland lite förvirrad av den brutna kronologin, men det var det värt för Hellquists värmländska gör mig så trygg. Mysigt och annorlunda, men lite för korta anekdoter för min smak.
Gillar verkligen Hannas sätt att beskriva saker som kanske varit jobbiga som väldigt fina på sina sätt. Fin bok som skildrar känslor och tankar, humorn finns också där! Läsvärd.
lyssnade och det va som att lyssna på radio på ett trivsamt sätt men sen sista kapitlet fick mig att skaka till! och när efterordet kom så grät jag inne på coop. hur den sarkastiska blicken försvinner när en person dör. det intresserar mig faktiskt oväntat mycket
Älskar!! Tycker man om Hanna Hellquist måste man läsa! Vill även lyssna på den för det är författaren som läser in och den värmländskan är ju bara underbar!
Hanna, underbara Hanna, det är alltid en fröjd att lyssna på dig. Så även här i din självbiografiska bok där du berättar för mig om alla dina djur och om dina föräldrar som hade en zooaffär och hur din pappa smugglade hem djur från resor och din mamma som sedan träffar Göran och som känns lite avig. Men om jag får invända på en sak så tycker jag att du höjer din pappa till skyarna lite för lättvindigt och jag tycker inte riktigt att han förtjänar det.. Men men, det är din story och det är din pappa, ”pappa med stort p”, det är väldigt tydligt det i denna bitterljuva kärleksförklaring till din barndom. Tack för att du så öppenhjärtligt delar med dig av allt som är du, Hanna
Jag kanske blir lite sentimental då områdena som finns i boken är mina egna hemtrakter.
De korta kapitlen som enbart handlar om djuren känns lite fattiga. Detta vägs upp av andra kapitlen där Hannas uppväxt kan läsas emellan raderna. Särskilt de kapitlen som är längre t.ex. den som handlar greklandsresan.
En varm och något pratig skildring av en smått oortodox uppväxt tillsammans med en extremt händelsestyrd och tidvis frånvarande om än alltid närvarande far som aldrig blev riktigt vuxen.
I bakgrunden finns den alltid lika kärleksfulla modern som utgör själva basen och grunden som dottern kan stå och bottna på.
Berättelsen navigerar rörligt och något rörigt och ibland lite för grunt med hjälp av några av alla de djur som genom faderns försorg passerat revy i Hannas liv.
Ett kärleksfullt porträtt med en hel del svärta under ytan, det står helt klart att det, modern till trots, har satt sina spår att ha en far som levde som hennes och att vissa bildliga smällar har givit outplånliga ärr.
Det som också lyser igenom är barnets eviga önskan att älskas, accepteras och göra ”rätt”, den eviga lojaliteten och beroendeställningen mellan barn och förälder. Det är inte nödvändigtvis ett ojämlikt förhållande, men i detta var det nog ofta det.
Boken känns som ett slags bokslut över hur det kan vara att försöka leva tillsammans med någon som aldrig på allvar slår sig till ro och är nog skriven lika mycket för oss läsare som för Hanna själv.
Om än kanske inget litterärt mästerverk så ändå en bok som kommer att dröja sig kvar hos mig.
En djurfokuserad redogörelse av Hannas liv. Läsaren får en inblick till alla djur som kommit och gått och praktiska varför till hur det kom sig att det blev som det blev med dessa djur. Parallellt sker en kärleksförklaring till hennes pappa. Det finns en enkelhet i beskrivningen av känslorna och händelserna, det är inte så mycket krusiduller.
Den simplistiska beskrivningen är vacker, samtidigt som jag gärna hade velat djupdyka mer i känslorna som föregick. Nu vet jag mycket om Hannas djurliv, men inte så mycket mer om hennes känsloliv. Jag hade önskar mer "analys" av hur hon i skrivandets stund såg på det hon varit med om.
En skildring av en uppväxt, blandat med väldigt många olika berättelser om märkliga djur. Tycker att kapitlen som handlar mer om uppväxten och mindre om djur är mest intressanta. Hanna Hellquist skriver på ett underhållande sätt.
En varm uppväxtskildring av en av våra dyrbaraste radio- och TV-personligheter. Fantastisk historia uppläst av Hanna själv. Jag hade kunnat lyssna på detta hur länge som helst… 20 timmar… 30 timmar… Mera Hanna!
Lite samma kategori som Fjärilsvägen, eller tvärtom då eftersom Karlstad zoologiska kom ut 2009. Berättelse om en 80-talists uppväxt ”på landet”. Stark trea.
En samling av berättelser om djur och uppväxt. Tyckte om språket och längden på kapitlen, lätt att dela upp läsningen. Historier och formuleringar som berörde.
En uppväxtskildring med både ljus och mörker skymtar fram mellan alla djurberättelser.. Rakt på sak med en sorgsen underton. Gillar verkligen Hanna Hellquist.