Pieni kirja pahuudesta

by Ann Heberlein

Onko hyvyyttä olemassa, entä pahuutta? Ja jos on, onko siinä tapauksessa hyviä ja pahoja ihmisiä vai ainoastaan hyviä ja pahoja tekoja?

Uudessa kirjassaan Ann Heberlein kyseenalaistaa käsityksiämme pahuudesta. Hän kysyy, onko mahdollista ymmärtää sellaisia ihmisiä kuin Josef Fritzl. Entä mitä pitäisi ajatella lapsista, jotka syyllistyvät väkivaltaan – vaikkapa kouluampujista? Miten Abu Ghraibin tai entisen Jugoslavian järjestelmällinen pahuus oli ylipäätään mahdollista? Ja miksi miehet tekevät suurimman osan pahoista teoista?

Ann Heberlein etsii median, arjen ja populaarikulttuurin kautta vastauksia pahuuden ikiaikaiseen arvoitukseen. Pahuus versoo vääryyksistä ja tasa-arvon puutteesta ja kasvaa ihmisten peloista ja voimattomuudesta. Pahuudessa ei ole mitään käsittämätöntä eikä se ole luonteenpiirre. Käsittämätöntä on ainoastaan se, miten haluttomia olemme juurimaan pahuuden pois.

Genres: Nonfiction, Philosophy, Swedish Literature, History, Scandinavian Literature, Psychology

309 pages, Hardcover

First published August 10, 2010

About the author

Ann Heberlein is a Swedish academic and author, who writes extensively on theology and ethics.
She is best known for her autobiographical account of life with bipolar disorder, 'Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva' (2008; 'I don't want to die, I just don't want to live'), book about her life with suicidal thoughts and severe anxiety and bipolar disorder, which brought her nationwide attention. In 2012 her book became a play at Kungliga Dramatiska Teatern in Stockholm.

Reviews

[LauraKatarooma · Rating 4 out of 5]

Todella mielenkiintoinen ja ajatuksia herättävä kirja. Meillä kaikilla on kyky pahaan siinä missä hyväänkin.

[Jonatan Almfjord · Rating 4 out of 5]

En kort bok som resonerar om något så hemskt som ondska. Man kan verkligen känna hur författaren vänder och vrider på begreppet genom boken. Det refereras flitigt till fina gamla filosofer och klassisk skönlitteratur, men också till moderna kriminalromaner och Hollywood-filmer, vilket gör det lätt att hålla intresset uppe för en bok som annars skulle kunna upplevas som väldigt tung.

Jag är inte helt övertygad om att kärlek och förlåtelse alltid är möjliga attityder i mötet med ondska.

Den definition av ondska som Heberlein jobbar med inkluderar en sadistisk komponent. Det vill säga, om ett till synes onskefullt beteende inte upplevs av förövaren som njutbart, så blir det svårt att definiera det som ren och skär ondska. Detta blir praktiskt, inte minst när man ska "försvara" barns ibland ganska brutala utforskande av omvärlden (den klassiska bilden av ett litet barn som nyfiket drar benen av en insekt, hoppar i varje fall upp i min hjärna). Vid närmare eftertanke kanske inte försvara är rätt begrepp, men man kan åtminstone skapa mer förståelse. Och det man kan förstå, det har man också lättare att hantera.

Jag tror att man genom att läsa om hemskheter kan lära sig om vad människan - och det inkluderar alla, både mig och dig - är kapabel att göra, och kanske i bästa fall med den kunskapens hjälp kan undvika att upprepa de mörkare kapitlen i vår historia. Alla människor bär på både gott och ont, att förneka det leder inte till något gott. Men som författaren skriver:

Om den moraliska likgiltigheten tillåts råda blir världen en fruktansvärd plats.

Att konstatera att ondska finns är en sak. Att sträva mot att inte låta den utageras, det är inte bara möjligt, det är eftersträvansvärt och möjligen till och med en moralisk skyldighet?

Sammanfattningsvis är detta en lärorik bok, som ger många intressanta uppslag för den som vill utforska vidare i ondskans tecken.

[Gaploon · Rating 3 out of 5]

Not really what I was hoping for. Parts of writing felt rushed and then slow and repetitive but part of this maybe translation (Finnish) and I as reader issue. Some people will like this and agree with it but I'm not one of them. This was meh to me.

I feel that Ann Heberlein should have opened cases she used better and more clearly at start not give small hints through text even then reader did not get clear full idea what happened. You don't know these cases before hand or did not research them while reading? To bad. I feel like book will not age very well because of this.

There were some claims that did rub me really wrong through the book. I'm not religious but her take of Satan and how "most people" see Satan as evil felt conservative and Christian like. I was wishing more open and neutral look of religion(s) and evil. This part was fast forwards to me even tho I was interested of this point. I will not even touch her opinion of sadism with 5 feet pole, or how it at least read like.

[Jarizleifr · Rating 3 out of 5]

Lacks a bit of depth in my opinion, but still a very well constructed and packed analysis on the nature of evil. No metaphysics, just behavioral science through well-known examples. Some of it was thought-provoking, like the exposition of perfectly normal people doing evil things and when confronted, cowering behind duty and expectations, attempting to absolve themselves of responsibility.

That being said, I dislike the usage of the term "evil" here. What this book is really about, is just mostly ordinary people doing abhorrent things to each other.

[Patti Lee · Rating 5 out of 5]

Underbart informativ bok. Rekommenderar alla att läsa den!

[Kine Albrigtsen · Rating 5 out of 5]

Interessant! Godt oppsummert og sammenfattet. Tankevekkende.

[Erika · Rating 5 out of 5]

Utforskar mänsklighetens mekanismer för ondska, gruppbeteende och sadism, många intressanta och ögonöppnande perspektiv.

[Outi · Rating 4 out of 5]

An interesting study of evil. I especially enjoyed the parts on gender and 'ordinary' people committing for example war crimes. There wasn't anything really groundbreaking or big but it was just what it said it was, a small book on evil, the most important insight being that no-one can afford to look away from wrong and evil.

[Hanne · Rating 4 out of 5]

En interessant bok om hvordan vi forsøker å definere hva som er ondskap. Hevn,drap,massakre,krig,gruppepress og alt annet fint vi foretar oss.

[Elina Rouhiainen]

Pieni pettymys – odotukset eivät olleet kohdallaan, tässä tuli itselle aika vähän mitään uutta. Välillä teksti jäi junnaamaan ja toisinaan taas olisi toivonut, että ajatuksia olisi viety pidemmälle. Parani kuitenkin loppua kohden, ja kyllä tästä jotain jäi käteen vaikka alussa turhautti.