Sommarskyar, solstråk över åsarna och den djupa tystnaden i granars skymning. Det är vad Puck och Einar Bure upplever under de första dagarna av sin Bergslags-semester tillsammans med Christer Wijk och hans Camilla och den gamle fine professorn Johannes Ekstedt. Men idyllen i ödebyn på höjderna kring Skoga bryts plötsligt; kusliga händelser sätter in. Skuggorna djupnar mellan de gamla gårdarna, och för Puck materialiseras det ruvande hotet i ett skräckfyllt möte: "Hans läppar voro fast tillsammanslutna som kring en sorg, ett brott i det förflutna." Det finns många människor som inte är rädda för vare sig det förflutnas skuggor eller nuets faror. Men till dem hör definitivt inte Puck. Därför var det både tanklöst och ansvarslöst av de båda vännerna Christer och Einar att lämna henne ensam däruppe i den övergivna skogsbyn. Ensam med skuggorna och farorna. Ensam men en främmande man.
Dagmar Lange was a Swedish author of crime fiction under the pen name Maria Lang. She was one of the first detective novelists in the Swedish language, and her books helped make the genre popular in Sweden. Her first novel, "Mördaren ljuger inte ensam," was published in 1949 and caused some controversy because two of the main characters lived in a homosexual relationship. The book was given a positive review by Barbro Alving in Dagens Nyheter.
Lange wrote more than 40 detective novels, as well as crime fiction for young adults. Most of her books are set in the fictional Swedish town Skoga, which is based on Lange's home town Nora. She was one of the original 13 members of the Swedish Crime Writers' Academy when it was founded in 1971.
Ett kärt återseende av Puck som berättaren i ännu en både mysig och kuslig miljö ute i skogen. Extra mysig läsning blir det när man själv befinner sig bland fälten och den blommande försommaren.
En främmande man är en deckare med speciell berättarton. Jag började på den direkt efter att jag läst ut en historisk roman av Ken Follett utgiven för bara två år sedan. Det var svårt att byta till en bok skriven 1962 med ett mer gammaldags språk. Jag upplevde den som trög och konstig i början, men efterhand så tog den sig rejält, och blev njutbar att läsa. Framförallt var det människoödena och de starka skildringarna av den svenska sommaren och det svenska landskapet som gjorde att berättelsen berörde mig.
Normalt så brukar jag (till skillnad från många andra) inte gilla när Puck Bure är en av karaktärerna. Men i En främmande man upplever jag att hon är mycket mer vuxen och annorlunda i berättandet. Hon är inte alls det ”våp” som ställer till oreda och lägger sig i som i andra tidigare böcker.
Det är en stark berättelse om relationer och familjeband som berör, trots det stundvis teatraliska berättarsättet. Karaktärerna är som roller i en pjäs, men ändå så berör deras öden och känslor. Miljöskildringarna av det trolska landskapet och det varierande svenska sommarvädret förstärker känslorna. Ur den aspekten hade förmodligen den här boken passat bättre att läsa på sommaren.
Trots en trög start så är En främmande man en av de mer berörande berättelserna i serien av Maria Lang. Jag kommer givetvis att fortsätta läsa den här serien.
Omdöme: Teatralisk berättelse om familjeband i ett somrigt landskap. Betyg: 4-
Maria Lang fortsätter att nå upp till sina krav som deckarförfattare! Denna gång inleds inte deckaren med ett mord som det brukar utan ett gammalt mord dras upp, uppfriskande tvist!
Puk Bure har fået lovning på en skøn afslappet ferie på en ødegård, sammen med Eje, børnene og hendes far. Sammen med dem er Christer Wijk og Camilla Martin. Men pludselig svinder selskabet ind. Hendes datter får skoldkopper og er derfor hos svigerinden. Eje har en bog han skal gøre færdig og kommer derfor ikke med. Christer bliver kaldt til Stockholm på grund af en mordsag. Hendes far får et hjerteanfald og Camilla forsvinder ud til en opera. Og så er Puk alene. En fremmed mand dukker op.
Ja - så er vi i gang!
Maria Lang skrev de mest vidunderlige hyggekrimier.
Tarinassa suhtaudutaan murhiin aika kepeästi. Murhan jälkeen on aivan normaalia kokoontua yhteen kinastelemaan asiasta ja syyttelemään muita… Luontokuvaus on ihanaa. Sitä olisi voinut olla enemmän, jotta lukija olisi päässyt paremmin sisälle miljööseen. Preesensin ja imperfektin vaihtelu oli välillä käsittämätöntä ja häiritsi lukemista. En tiedä, oliko vika alkuperäisteoksessa vai pelkästään käännöksessä.
Känns som boken är lite för kort. Handlingen gick lite väl fort fram. Det hade kunnat bli än mer effektfullt om Lang hade låtit de nya karaktärerna - jag tänker främst på den "främmande mannen" - fått vara lite mer mystiska. Hade också gärna sett fler miljöbeskrivningar - känns som Lang verkligen kommer till rätta i just dessa partier, man kan verkligen känna doften av sommar.
En ehkä olisi jaksanut lukea tätä loppuun, elleivät hahmot olisi televisiosarjan myötä niin elävinä mielessä. Murhia selvitettiin lähinnä puhumalla, ja kyllä tässä kirjassa puhetta sitten riittikin!
Hvad bogreolen gemte! Jeg er i gang med en alvorlig oprydning af mine bogreoler og har planer om at både læse nogle af de gode gamle bøger, men også at få kasseret nogle stykker, for at give plads til alt det nye.
Og vupti - der dukkede Maria Lang op. Godt gemt dybt inde i reolen fandt jeg en af de skønne krimier fra Langs hånd. Javist er den gammel og støvet. Men krimien er - som altid når det handler om Maria Lang - super spændende.
Hovedpersonen er Puck Bure som vi kender så godt fra en hel serie krimier. Hun kastes hovedkuls ud i en gammel mordgåde og inden vi får set os om, dukker et frisk nyt lig op. Spænding og uhygge går hånd i hånd.
Skøn læsning. Skal nok få gravet flere frem fra reolen.