Träd bär på berättelser och traditioner, och representerar ljuva platser i sånger och dikter. Vi tar dem för givna i vår närmiljö – först när de försvinner inser vi hur mycket de betytt för oss.
Denna bok handlar om vår långa och ömsinta historia med två av dessa träd: almen och asken. Men särskilt handlar den om denna vänskapsrelations våldsamma uppbrott under de senaste decennierna. Våra barn kommer inte få vara med om några almstrider, för det kommer inte att finnas några almar kvar att slåss för i framtiden. Sjukdomar härjar hos båda arterna och har nästan utrotat almen som stort träd. Asken angrips på två fronter och kan snart vara lika illa ute. I Nordamerika är situationen ännu värre.
Orsaken till trädens död är att insekter och svampar som levt på släktingar i en annan världsdel, följer med när vi människor transporterar arter över jordklotet. På samma sätt som covidviruset spreds över världen, förs dessa potentiella angripare till nya platser. Hemmavid gjorde de ingen skada, där har träden utvecklat immunitet, men på de nya platserna har träden inget skydd. De blir sjuka och dör i mångmiljontal.
När almen tystnar är en hyllning och en sorgesång över träden vi älskar, och en svidande vidräkning med vår direkt avgörande roll i deras död.
Mårten Lind är doktor i svampgenetik och har arbetat i många år som forskare och föreläsare om skogssjukdomar vid Sveriges lantbruksuniversitet.
När vi flyttade till vår gård fanns här två askar. Inga jättar, men stora, vackra träd. De var nog redan angripna då och ingen av dem står kvar idag. Jag gillar populärvetenskapliga böcker. Enkelt och trevligt lär jag mig de stora grejerna om något. Jag älskar ju annars att gå på djupet men man måste ju inte nörda in fullständigt hela tiden. Angreppen som drabbar alm och ask är hänsynslösa och det ser inte ljust ut, åtminstone inte i det kortare perspektivet. Det är dystert och silverkanten är minimal, om den ens finns. Gillade boken jättemycket och kommer se på de eventuella almar och askar jag möter med ännu större vördnad.🌳🌳