What do you think?
Rate this book
Fronesis #36-37
Kritik
Vart tog samhällskritiken vägen?
Kritik framhålls ofta som ett ideal i vårt samhälle. Genom "kritiskt tänkande", som är ett självklart mål för nästan all utbildning, har kritiken demokratiserats och spridits. Mediernas förändring under de senaste åren har likaså inneburit ökade möjligheter att kritisera maktutövare och orättvisor.
Samtidigt finns det de som menar att utrymmet för kritik krymper.
Kulturjournalistiken sägs ha blivit omstöpt till en »journalistik om kultur« inriktad på topplistor och författarporträtt. Kultur- och samhällsdebatten anses överhuvudtaget ha antagit formen av en metadebatt, som snarast syftar till att bekräfta införstådda positioner genom olika begreppsliga markörer i stället för att åstadkomma politisk förändring.
I Fronesis nr 36-37 diskuterar vi förutsättningarna för samhällskritik.
Kan vi tala om en kritikens demokratisering, som givit fler tillträde till kritikens arenor - eller kännetecknas vår tid snarare av ett cyniskt förnuft som gör oss likgiltiga för sakernas tillstånd? Vi undersöker potentialen och aktualiteten hos en rad klassiska kritiska teoribildningar, såsom marxism, kritisk teori, psykoanalys och foucaultiansk genealogi.
Påkallar vår tids sociala och politiska utmaningar några särskilda former av kritik? Till vad syftar det kritiska tänkandet i dag - en förändring av oss själva eller en förändring av samhället? Dessa och andra frågor tas upp i en intervju med litteraturkritikern Anders Johansson, filosofen Sharon Rider samt stats- och genusvetaren Malin Rönnblom.
Dessutom publiceras den franske idéhistorikern Michel Foucaults »Vad är kritik?« för första gången på svenska.
Innehåll i Fronesis nr 36-37
Henrik Gundenäs, Anders Hylmö och Johan Lindgren: Samhällskritikens återkomst
Anders Johansson, Sharon Rider och Malin Rönnblom: Kritikens läge
Benjamin Khademi: Kritik och praktik hos Kant och Marx
Bo Isenberg: Kritik och kris
Mikael Carleheden: Om den moderna samhällskritikens historiska förändring
Magnus Hörnqvist: Två kritiska linjer från Kant
Michael Heinrich: Världsåskådning eller strategi?
Anders Ramsay: Från humanistisk kritik till kritik av ekonomin
Sara Granér: Alternativa sätt att bedriva kritik
Leila Brännström: Den reflekterade olydnadens konst
Michel Foucault: Vad är kritik?
Katharina Pühl: Om »kritik« hos Foucault
Andreas Gottardis: Om kritisk teori
Robin Celikates: Mellan faktiskt instämmande och reflexiv acceptabilitet
Axel Honneth: Om möjligheten av en upplåtande kritik
David Owen: Kritik och fångenskap
Per-Anders Svärd: Det är aldrig en jävel som frågar »varför då?«
Eve Kosofsky Sedgwick: Paranoid läsning
Per-Anders Svärd: Fienden i fantasin
Kritik framhålls ofta som ett ideal i vårt samhälle. Genom "kritiskt tänkande", som är ett självklart mål för nästan all utbildning, har kritiken demokratiserats och spridits. Mediernas förändring under de senaste åren har likaså inneburit ökade möjligheter att kritisera maktutövare och orättvisor.
Samtidigt finns det de som menar att utrymmet för kritik krymper.
Kulturjournalistiken sägs ha blivit omstöpt till en »journalistik om kultur« inriktad på topplistor och författarporträtt. Kultur- och samhällsdebatten anses överhuvudtaget ha antagit formen av en metadebatt, som snarast syftar till att bekräfta införstådda positioner genom olika begreppsliga markörer i stället för att åstadkomma politisk förändring.
I Fronesis nr 36-37 diskuterar vi förutsättningarna för samhällskritik.
Kan vi tala om en kritikens demokratisering, som givit fler tillträde till kritikens arenor - eller kännetecknas vår tid snarare av ett cyniskt förnuft som gör oss likgiltiga för sakernas tillstånd? Vi undersöker potentialen och aktualiteten hos en rad klassiska kritiska teoribildningar, såsom marxism, kritisk teori, psykoanalys och foucaultiansk genealogi.
Påkallar vår tids sociala och politiska utmaningar några särskilda former av kritik? Till vad syftar det kritiska tänkandet i dag - en förändring av oss själva eller en förändring av samhället? Dessa och andra frågor tas upp i en intervju med litteraturkritikern Anders Johansson, filosofen Sharon Rider samt stats- och genusvetaren Malin Rönnblom.
Dessutom publiceras den franske idéhistorikern Michel Foucaults »Vad är kritik?« för första gången på svenska.
Innehåll i Fronesis nr 36-37
Henrik Gundenäs, Anders Hylmö och Johan Lindgren: Samhällskritikens återkomst
Anders Johansson, Sharon Rider och Malin Rönnblom: Kritikens läge
Benjamin Khademi: Kritik och praktik hos Kant och Marx
Bo Isenberg: Kritik och kris
Mikael Carleheden: Om den moderna samhällskritikens historiska förändring
Magnus Hörnqvist: Två kritiska linjer från Kant
Michael Heinrich: Världsåskådning eller strategi?
Anders Ramsay: Från humanistisk kritik till kritik av ekonomin
Sara Granér: Alternativa sätt att bedriva kritik
Leila Brännström: Den reflekterade olydnadens konst
Michel Foucault: Vad är kritik?
Katharina Pühl: Om »kritik« hos Foucault
Andreas Gottardis: Om kritisk teori
Robin Celikates: Mellan faktiskt instämmande och reflexiv acceptabilitet
Axel Honneth: Om möjligheten av en upplåtande kritik
David Owen: Kritik och fångenskap
Per-Anders Svärd: Det är aldrig en jävel som frågar »varför då?«
Eve Kosofsky Sedgwick: Paranoid läsning
Per-Anders Svärd: Fienden i fantasin
278 pages, Paperback
First published September 1, 2011
5 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
No one has reviewed this book yet.