Jump to ratings and reviews
Rate this book
Rate this book
This work has been selected by scholars as being culturally important, and is part of the knowledge base of civilization as we know it. This work was reproduced from the original artifact, and remains as true to the original work as possible. Therefore, you will see the original copyright references, library stamps (as most of these works have been housed in our most important libraries around the world), and other notations in the work.This work is in the public domain in the United States of America, and possibly other nations. Within the United States, you may freely copy and distribute this work, as no entity (individual or corporate) has a copyright on the body of the work.As a reproduction of a historical artifact, this work may contain missing or blurred pages, poor pictures, errant marks, etc. Scholars believe, and we concur, that this work is important enough to be preserved, reproduced, and made generally available to the public. We appreciate your support of the preservation process, and thank you for being an important part of keeping this knowledge alive and relevant.

Hardcover

First published January 1, 1884

34 people are currently reading
471 people want to read

About the author

August Strindberg

1,928 books776 followers
Johan August Strindberg, a Swede, wrote psychological realism of noted novels and plays, including Miss Julie (1888) and The Dance of Death (1901).

Johan August Strindberg painted. He alongside Henrik Ibsen, Søren Kierkegaard, Selma Lagerlöf, Hans Christian Andersen, and Snorri Sturluson arguably most influenced of all famous Scandinavian authors. People know this father of modern theatre. His work falls into major literary movements of naturalism and expressionism. People widely read him internationally to this day.

https://en.wikipedia.org/wiki/August_...

Ratings & Reviews

What do you think?
Rate this book

Friends & Following

Create a free account to discover what your friends think of this book!

Community Reviews

5 stars
55 (11%)
4 stars
147 (29%)
3 stars
201 (40%)
2 stars
70 (14%)
1 star
25 (5%)
Displaying 1 - 30 of 46 reviews
Profile Image for Marisol.
959 reviews86 followers
March 12, 2024
August Strindberg es un afamado y reconocido escritor sueco, este libro 📚 es un proyecto que incluye un prólogo, entrevistas, una crítica literaria y varios relatos que en su tiempo fueron publicados en dos partes, el tema principal es el matrimonio.

Arranca con una entrevista ficticia al propio autor, es corta, ácida pero bastante ingeniosa.

Le sigue un prólogo donde el autor expone sus reticencias a la liberación femenina, como es nocivo para la mujer querer algo contrario a su naturaleza, también expone sus motivos para criticar de manera recalcitrante la obra de Ibsen llamada “La casa de muñecas”, de alguna manera culpa a esta obra de hacer creer a las mujeres percepciones erróneas y negativas acerca del matrimonio, pero lo hace desde un punto irónico, ácido, que uno no sabe si se está burlando, parodiando o realmente sus conceptos provienen de un pensamiento crítico.

Dice:

“Sin embargo, gracias a Casa de muñecas, se puso en marcha la discusión sobre los matrimonios desgraciados. Todas las esposas vieron tiranos en sus esposos y se consideraron, por razones más o menos sensatas, como muñecas.”

Más que una liberación en el personaje de Nora la protagonista, Strindberg ve a un monstruo, un ser que busca libertades sin ataduras ni convenciones, dice:

“Ella ansia la libertad ibseniana, individualista, egoísta, hedonista, libertad para colocar los muebles donde quiere, ahorrarse tener que pedir perdón cuando ha cometido alguna tontería, libertad para poder rumiar sus propias ideas, de modelarlas como arcilla para poder hacer de ellas pequeños ídolos, liberarse de amamantar y ser madre; en dos palabras librarse de las leyes de la naturaleza.

Nora es un monstruo romántico, un producto de ese hermoso concepto del mundo que se llama idealismo y que ha querido infundir en los hombres la idea de que son dioses y que la tierra es un pequeño cielo.”

Me asombra la capacidad de Strindberg para hacer un análisis tan polémico pero al mismo tiempo tan bien fundamentado.

La otra parte del libro está compuesta por 30 relatos, todos con tema principal el matrimonio y una diversidad de subtemas bastante armónico.

Aunque la mayoría son en la línea de mujeres que se quieren liberar sin saber lo que tienen, contra pobres maridos que las aman y hacen todo por ellas, no son tan simples, aún con la tendencia, logra desnudar los hilos, los alambres, los remiendos, y los materiales de los que están hecho casi todos los matrimonios. Es decir expone la miel y la hiel, la dicha y la desgracia, las alegrías y las miserias, desde un amplio espectro de temas, sexo, amor, dinero, convivencia, amigos, hijos, etc.

Voy a seleccionar algunos que me gustaron más que otros:

Compensación: empieza como una historia de amor, un joven abogado prometedor se enamora a primera vista de una joven pobre, aún así se casa con ella, en los primeros meses todo es felicidad, ella lo espera, el regresa del trabajo, le canta canciones mientras se miran con embeleso, pero al pasar el tiempo los dos empiezan aburrirse de la misma rutina, el ya no es capaz de cantar y ella piensa:

“Esto era estar casada. Que te arranquen de tu entorno y te pongan en tres habitaciones vacías hasta que el esposo llegue a casa, medio borracho e intratable. ”

El esposo pregunta a un amigo, sobre el matrimonio:

“—¿Crees que es aburrido estar casado?

—Al inicio era un poco cargante, pero con la llegada de los hijos volvimos a respirar.”

Y si, van con un médico, al poco tiempo embarazo y niño, con eso ella empieza a tener ocupaciones, el enseña a su hijo a tocar el piano, cuando sin querer, vuelve a cantarle canciones a la esposa por la noche, y vuelven a ser felices otra vez.

Opinión: aquí da con todo al amor romántico como algo nada práctico ante el matrimonio, y ademas establece la idea que los hijos son esenciales para cimentarlo.

Haber y deber

Una mujer liberal se casa, el marido al ser consciente de esto, deja que ella pueda tener sus ideas, salir a sus asambleas, pero cuando un día llega al amanecer borracha, se le terminan sus privilegios, por lo que ella llora que ya no es libre, y el marido le contesta:

“Eres más libre que yo. Estoy bajo tu administración. Tú decides qué gastos hay que hacer con mis ingresos. Tienes quinientos dólares para tus gastos, cosa que yo no tengo. Si necesito dinero para comprar tabaco, te lo tengo que pedir a ti. ¿No eres acaso más libre que yo?”

Concuerdan que ella se hará cargo de la casa, y se quedará con esos ingresos, pero la pobre mujer se levanta de madrugada a las 9 de la mañana, apenas si limpia el cuarto,y cuando se da cuenta ya son la 1 y ni siquiera ha hecho la compra para la comida, su desconsuelo es tan grande, que en la noche el marido la encuentra llorando y sin haber hecho nada, entonces ella le dice que no quiere ser su esclava, el le hace entonces cuentas de lo que costara, cocinera, comida, camarera, y que se pueden dividir los gastos, y después cuando lleguen los. Hijos, deberán ahorrar cada uno para sus estudios, ella aterrada ante tanta cuenta cedé y dice, que quiere vivir sin saber de cuentas nunca más.

Opinión: aunque da mucha risa este relato, también incluye una crítica mordaz a la mujer que quiere su libertad pero no quiere las obligaciones que da ejercerla, es decir en el cuento la esposa quiere ser libre de ir a asambleas, salir de noche, tener dinero, pero no tiene ni idea de cómo ganarse la vida, o de pagar cuentas, es decir, no se crítica la libertad de la mujer, sino la mujer que sin conocimiento mínimo de la vida busca no tener responsabilidades valiéndose de la liberación como escudo ante deseos infantiles.

Me sorprendió gratamente este compendio, pensé que sería pesado y aburrido, en su lugar encontré ideas bien cimentadas, que debieron ser incomodas para una u otra parte, tanto para los que apoyaban la liberación de la mujer como los que estaban en contra.
Profile Image for Salma.
404 reviews1,298 followers
May 19, 2014
هذه قراءة من عام 2009، تذكرتها حين قرأت عن قصيدة هاينريش هاينه "العاشق العذري" في مقدمة مسرحيته المنصور، و قد مرت معي مسبقا هذه القصيدة في هذه المجموعة القصصية اللطيفة
---

مجموعة قصصية نشرت على جزئين عام 1884 ثم 1886 لمؤلف سويدي شهير...0
القصص تدور كلها كما هو واضح من عنوانها حول المتزوجين... متزوجون متعبون و محبون و غريبو الأطوار و متحاربون و مقدسون للشراكة و كادحون و راضون و متولهون رغم كل السنوات. آباء و أمهات وجدوا أنفسهم ولى عنهم الشباب و هم غارقون في تنشئة أسرتهم، سعداء بأولادهم...0
المؤلف _على غير عادة الكتاب_ مؤمن بالزواج بشدة و بإنشاء أسرة و تربية الأولاد و بدور الزوج في الإنفاق على زوجته و ضرورة امتنان الزوجة و دور الأم و الأب المقدسين... يدحض بعض الأفكار النسوية التي كان يبدو أنها بدايات الدعوة إليها، و كأنه يتنبأ بكيفية تأثير ذلك على بنية الأسرة و المجتمع... لديه حكمة يبثها و وجهة نظر تستحق أن تستمع... و حتى حين لا أوافقه _لبعض آراءه التقليدية في النساء_ فإني ما زلت أشعر أني أمام جنتلمان نبيل يتحدث ... حتى لشعرت بأني أرغب بالزواج مباشرة بعد بعض من قصصه... 0
كان أيضا منتقدا للمدرسة و للنظام التعليمي _و هو أحد مواضيعي المفضلة التي تشعرني بالغبطة_... 0
أسلوبه ساخر، و لكنها ليست سخرية حقودة... تعابيره جميلة و محتشمة... و الغريب أن قضية رفعت ضده لعدم احتشامه حين صدر الجزء الأول...0


ما الذي حدا بمن هي مثلي لتقرأ عن المتزوجين و قصصهم ؟
الحق يقال أن صديقتي السويدية هي التي اقترحت علي قراءته، و قالت أنها تنصح به كل الفتيات المقبلات على الزواج... حتى يرين وجهة النظر الأخرى. و قالت أن فيه بعض الأفكار المحقة... هي تحب القراءة له لأن نساء السويد لا يستسغنه، و صديقتي امرأة تمقت التيار النسوي المسيطر في السويد... و قالت لو أنه كان كاتبا معاصرا لكنّ قضين عليه و دفنّه هو و أدبه... و لكن لكونه جزءا من تراث السويديين و تاريخهم لم يجرأن على فعل ذلك... مع أن نساء زمانه هنّ من وقفن إلى جانبه حين رفعت تلك القضية ضده...0
ربما بالنسبة لفتاة عربية فإن أفكاره بدت لي مألوفة... (على سبيل المثال في إحدى القصص التي تتحدث عن شاب أعزب يعيش حياة رتيبة و خالية من البهجة و هو عازف عن الزواج لأن الأولاد يكلفون النقود و هو بالكاد يعيل نفسه... المهم و بعد سرد لتفاصيل حياته المملة تزوج بعد فترة و أنجب و انقلب عالمه رأسا على عقب... لتنتهي حينها القصة بالعبارة التالية:0
"الأمر يبدو تقريبا و كأن الأطفال يحضرون رزقهم معهم حين يأتون لهذا العالم، حقا يبدو الأمر تقريبا و كأنهم يفعلون ذلك." 0
هي عبارة تشبه المقولة التي تتردد لدينا: "أن الطفل يأتي و معه رزقه"
و كأن هناك مقولات تتفق عليها جميع الثقافات حين تكون ما تزال بشكلها الفطري...0
و لكن كما تعلمون فإن المجموعة قديمة و معايير المجتمع برمتها قد انقلبت هناك، مثلما هي تنقلب هنا) 0

كما كنت أقول أن أفكاره تبدو بالنسبة لي كفتاة عربية مألوفة... لكن بالنسبة لسويدية قد رضعت النسوية مع حليب أمها فقد أثر بها كلامه و عنى لها موقفه المختلف الكثير... 0
بأية حال جعلني كلامها أفكر أن كم يبدو المتطرفون متشابهون أبدا... فالمجتمعات النسوية المتسلطة تبدو لي تماما مثل المجتمعات الذكورية المتسلطة...0

قرأت عن حياته بأنه كان كارها للنساء، و لكني لم ألحظ أي كراهية في كلامه بل تقديرا و حنانا... قلت لربما كتبه الأخرى، و حين سألتها قالت: لا لم يكن كذلك، و لكنهم يقتطعون كلامه من السياق... 0
و حينها فكرت أيضا أن كم يختلف الأمر حين تقرأ عن شخص و حين تقرأ أنت بنفسك لهذا الشخص... لذلك على المرء أن لا يحكّم إلا نفسه...0

قالت لي أخيرا أن أسلوبه بسيط و سهل و لكن الترجمة ثقيلة، _و فعلا النسخة الانكليزية كانت كذلك ثقيلة_ و لو أن السويدية كانت لغة عالمية و تسنى للناس الاطلاع على آدابها لعثروا فيها على الكثير مما يمكن أن يعتبروه روائعا...
حسنا لا أحسبها تبالغ فالسويدية لغة جميلة فعلا ...0


أول قصة من المجموعة اسمها
(Asra)
عن شاب عشق فتاة حتى ذبل و مات... 0
والده في نهاية القصة حين شاهده يذوي قال هذه الجملة: 0
- I am afraid that my poor Theodore is one of those of 'Asra who die when they love '.
و يلاحظ أنه وضع فاصلتين دلالة على أنها عبارة مقتبسة... 0
الفضول قتلني لأعرف من هم هؤلاء الـ
(Asra)
و خصوصا أن المعجم لم يسعفني بمعنى...0
فكتبت العبارة كما هي في غوغل فكان أن عثرت على قصيدة لشاعر ألماني اسمه
هاينرش هاينه
Heinrich Heine 1856،
تحمل نفس عنوان القصة

(Asra)
كل يوم عند الغسق تتهادى ابنة السلطان ذاهبة آتية جميلة متألقة قرب الماء الذي يخرخر في الفسقية البيضاء
كل يوم عند الغسق يقف العبد الشاب و هو يزداد شحوبا على شحوب قرب الماء الذي يخرخر في الفسقية البيضاء
وفي أحد المساءات خاطبته بسرعة و رقة قائلة: أتمنى لو أعرف اسمك و موطنك و من أي قوم أنت؟
فأجابها العبد: أنا محمد من اليمن، و قبيلتي
(Asra)
... قوم يموتون حين يعشقون


حينها عرفت ما هي
Asra
فهل عرفتموها ؟
إنها قبيلة عذرة... و مع لحن الألسن و اختلاف نطق الحروف تحولت لذلك...0
إذ يروى أن سائلا سأل رجلا من هذه القبيله ممن أنت؟ قال: من قوم إذا عشقوا ماتوا... 0

في تلك الفترة حيث كانت التيارات الأدبية الأوربية الرومانسية متأثرة بالغرائبية الشرقية... يبدو أن جملة الأعرابي على بساطتها هذه قد ألهمت الأرواح و ملأت الدنيا برقتها... 0
رقيقة جدا نعم... و لكن فقط على الورق... لذلك حذار يا فتيات من أن تبادلن الحب مع رجل من أهل عذرة... إذ منذا التي ترغب بحبيب ميت؟

تشرين الأول 2009
---
كلام سابق

The writer seemed to me at first that he had an untamed wild nature, I thought so because he criticized schools and the educational system in the first story, which I totally agree with :) ,but then I thought it was not the exact words but rather he was sensitive and kind in a manly way, who strongly believed in marriage and family, which is something rare in writings of these days. In some stories he made you want to get marry immediately.
Maybe some of his thoughts were traditional (which is normal for the year of writing), but still he presented his thoughts in kind ways. Even when I don't agree with, he still seemed like that. Even his sarcasm were not so black and malicious, His cause was somehow just, and he had a point. I believe he was somehow foreseeing the future and where the thoughts of feminism are going to...
Another note that his description was decent, which is maybe usual in those times and unfortunately so rare in the writings of our days...
After everything I said, have I like his attitude? I don't know...some I agree and some I don't... He had a strong point... but I confess that I rarely sympathize with men or women in their complaints against each other.
During my reading I was searching for what may made Swedish women of these days offended, as a Swedish friend told me. I didn't feel offended, even when I didn't agree, I still found him somehow gentleman. They said he was misogyny, but I didn't feel so. Well, I don't know, maybe in his other books...

The first story called (Asra), about a very sensitive young man who died from love. When his father saw him withering he said ( I am afraid that my poor Theodore is one of those of 'Asra who die when they love').
I want to say that (Asra), is actually the name of much known Arabian tribe, and it was famous by its people who fell in love and kept their love as a spiritual without intercourse. However its right pronounce is Uthra ('th' pronounced like in 'the'). And so there is a classic doctrine of poems and writings called Alhub Aluthri (The Uthri love)... And in Arabic Uthri mean virgin, pure...
The sentence which is mentioned in the story is famous in the Arabic literature sources from the middle ages:
A man was once asked from which nation he was?
He replied: I am from a people who die when they love.
So this saying became so famouse and inspiring.

There is also a nice poem called (Asra) by a German poet: Heinrich Heine

The Asra

Every day so lovely, shining,
up and down, the Sultan’s daughter
walked at evening by the water,
where the white fountain splashes.

Every day the young slave stood
by the water, in the evening,
where the white fountain splashes,
each day growing pale and paler.

Then the princess came one evening,
quickly speaking to him, softly,
‘Your true name – I wish to know it,
your true homeland and your nation.’

And the slave said, ‘I am called
Mahomet, I am from Yemen,
and my tribe, it is the Asra,
who die, when they love.’

-----
I wonder if Athra people are still existed?
Anyway, though it seems romantic, but who needs a lover who is going to die from love?
:\
-
Profile Image for Karenina (Nina Ruthström).
1,782 reviews818 followers
March 7, 2020
När jag läser Strindberg och gör en välvillig tolkning kan jag förstå hans noveller som ett mannens försvarstal. Att skrivandet föds ur en kränkning har väl sällan varit mer tydligt än i Strindbergs författarskap.
I de här novellerna går ekonomin som en röd - något enformig och enögd - tråd. Varför ska mannen vara ensam försörjningsskyldig kan man absolut fråga sig? Däremot behöver man ju inte anklaga kvinnan som att hon ensam bär skyldighet till denna norm. Jag tycker hans perspektiv är för smalt. Men underhållande är det i vilket fall, inte minst Ett dockhem som är min favorit.
25 reviews1 follower
August 15, 2025
Första delen radikalt progressiv ibland. Trodde att alla hade missuppfattat honom som kvinnohatare, kanske var han bara människohatare? Men ju längre boken gick desto mer förstod jag att han såg äktenskapet - det boken handlar om - som ett nollsummespel, och kvinnan som den eviga fienden. Viss idealism finns mellan raderna, han önskar att han inte hade behövt förakta kvinnan. Hade de bara inte varit så horiga, hade de inte krävt av mannen att bli uppassade och underhållna och betalade för samtidigt som de själva inte bidrog med något till hushållet, då hade han inte haft några problem. Alltså, han hatade den dagens kvinnor men inte kvinnan i en perfekt värld han själv sätter ramarna för. Bla bla. Grym bok.
Citat: Och så drucko de punch och kallade varann du
Profile Image for Erik Blohmé.
26 reviews12 followers
Read
June 6, 2021
Medan förorden är konspiratoriska så är berättelserna underbara, vissa är bland det bästa jag läst. Har man varit i en lång relation känner man igen sig tyvärr, trots att Giftas skrevs 1884. Men det är också en humoristisk och förvånansvärt ömsint samling noveller, trots att den tappar den humanistiska balansen lite mot slutet.
1 review
Read
July 9, 2015
Minns att jag har läst en av novellerna tidigare på litt.vet och det var en novell med jämställdhet i fokus. Mannen och kvinnan hade lika värde och levde tillsammans på helt lika villkor. När de sedan fick ett barn var lyckan gjord och de fortsatte med sitt jämställda liv även som barnfamilj. Efter att ha läst alla novellerna tänker jag att jag nog missförstod syftet med novellen för S. verkade tycka att barn var prio ett och jämställdhet egentligen ganska ointressant. En kvinna utan barn äger inget människovärde.
Så vissa noveller var ganska påfrestande att läsa medan andra var rätt intressanta. En märker att de skrevs för över 100 år sedan och det är gott att veta att vi kommit någon vart i kvinnofrågan.
Profile Image for Jack.
624 reviews
October 1, 2016
YES! Mycket bättre än Tjänstekvinnans son, mindre tjafs och övertydlighet om ideologier, varierande berättelser där fokus ligger tungt på moralen, inte på storyn, som sedelärande sagor. Roligt med igenkänning även idag, både i åsikter och personer. Att avskriva honom som kvinnohatare är billigt. Enformig i budskap, miljöer, tema och karaktärer och ibland t o m i formuleringar. Skönt att det är korta berättelser men ibland blir det lite för kort.
Profile Image for Alexander Westerlund.
32 reviews
March 12, 2025
Misogynt, ja! Men samtidigt stundom underhållande och stundom tankeväckande. Om man int gillar boken kan man alltid helt hatläsa den, så det finns nåt för alla.

Fågel fenix och Slitningar är mina favoriter i novellsamlingarna.
Profile Image for Jukka Aakula.
292 reviews26 followers
February 15, 2019
Hieno kirja avioliitosta. Ihmisten osaaminen ja onni vaihtelevat - toisille avioliitto on onnen tila toisille painajainen. Tässä suhteessa mikään ei ole muuttunut.
Profile Image for Txetxu.
16 reviews50 followers
April 2, 2025
Primera parte 4 estrellas.
Segunda parte 2 estrellas
Profile Image for Kenneth.
439 reviews6 followers
August 21, 2023
Jag hade inte läst Strindbergs prosa efter att i skolan i början av 70-talet läst Hemsöborna, Röda rummet och någon novell ur Giftas. Strindberg har alltid känts som en intressant gestalt, men han har på något märkligt sätt undgått min läslista. Nu tog jag mig an båda delarna av Giftas, som förlaget Modernista gett ut i år (2020) i ett band.

Vi har blivit lärda, att Strindberg är den ultimata kvinnohataren i svensk och europeisk litteratur och det borde kanske rentav kännas ”politiskt inkorrekt” att läsa honom i dessa tider. Men hör och häpna, inte var Giftas alls så misogyn, som jag tänkt mig. Förordet och några noveller i del 2 kan karakteriseras så, men i övrigt var novellerna mycket mångfacetterade. Strindberg har en strålande förmåga att ifrågasätta invanda tankemönster och komma med geniala infallsvinklar. Strindberg påvisar ofta på ett oemotsägligt sätt, att dåtida sociala koder var på många sätt betungande även för männen. Många av texterna känns moderna ännu idag. Rentav språket känns modernt, trots arkaiska pluralformer och liknande. Utöver det intellektuella, så var läsningen mycket angenäm även språkligt.

Strindberg ifrågasätter mångt och mycket beträffande könsroller, men även andra aspekter av livet, t.ex. klasstillhörighet belyses och ifrågasätts fint. Beskrivningen av sexualitet lutar kraftigt mot dagens moderna. Rentav homosexualitet behandlas. Kyrka och religion får också sitt av Strindbergs vassa penna. I många noveller är kvinnorna i själva verket mer skarpsynta än sina manliga protagonister i bland annat ifrågasättande av borgerlighet och dess koder. Vad allt har vi tagit och fortfarande tar för givet utan närmare och djupare eftertanke? Överlag är de flesta noveller tematiskt mycket varierade och innehållet nyanserat – inte alls det man förväntade sig.

Mycket i kvinnans ställning har onekligen förändrats till det bättre efter 1880-talet, liksom jämlikheten överlag. Ändå känns Strindbergs texter ofta aktuella ännu idag. Han kan vara nog så sarkastisk även mot mannens verkliga eller inbillade privilegier i samhället och i parförhållanden. Och visst är könsroller betungande även för männen. För att ta ett exempel från vår tid, så kan man ju konstatera, att om och när kvinnans euro i Finland är 84 cent, så är mannens levnadsår ju bara 11 månader.

I den självskrivna intervjun, som inleder del 1, svarar Strindberg på intervjuarens fråga om han tillåtit sig gyckla med kvinnofrågan, att ”det fordras större mod att gyckla med det fåniga modet, än att låta sig bäras av en konjunkturström”. På sidan 25 fattar vi Strindbergs programförklaring under rubriken ”Kvinnans rättigheter som enligt Naturen henne tillkomma, men genom den förvända Samhällsordningen (icke genom männens tyranni) blivit henne berövade”. Aktuell i högsta grad ännu 2020.
Profile Image for Lovis.
510 reviews11 followers
July 3, 2021
2.5/5

Förorden var toppen, skrattade flera gånger pga absurt. Längesen man fick så mycket sexism uppkörd i ansiktet. Novellerna däremot, meh. Ingen var dålig men de flesta gav ingenting heller. Det var mycket upprepningar i novellerna, kände ibland att jag läste samma novell flera gånger. Novellen Hösten tyckte jag dock mycket om. Kan tänka mig att läsa annat av Strindberg, men han kanske inte gör sig bäst i novellform (även om Ett halvt ark papper är riktigt bra).
Profile Image for Julie Victoria.
40 reviews28 followers
July 15, 2019
August Strindberg: Kvinder skal frigøres seksuelt! Og have stemmeret! Ligestilling er godt! Fuck religion!

Also August Strindberg: Men lad os lige huske på, at kvinder i sidste ende er nødt til at udleve deres sande natur som fødemaskiner for at få værdi som mennesker. Alle mænd er desuden fejlfri ofre.
673 reviews9 followers
Read
July 27, 2011
i had to read it for a class
Profile Image for Smerdyakov.
50 reviews
July 17, 2012
Should have skipped part 2, first one was pretty good.
Profile Image for Paduraru Victor.
67 reviews5 followers
November 20, 2016
It has its moments but a lot of times things don't pick up momentum, you're not given a reason to care
Profile Image for J.
227 reviews19 followers
December 19, 2025
“...He saw the cause of his unhappiness in the family—the family as a social institution.”

Strindberg did not like being married, or so it seems from these stories of domestic agony.

People marry for love and fall into resentment. Their hair thins and they begin to stoop. Emaciated and worn out, they crawl together toward the relief of death, all the while sniping at one another to the end.

So, a 90s sitcom without the comedy and laugh track.

Strindberg isn't wrong to criticize the “traditional nuclear family” as a social institution, especially as it was defined by James Dobson (who is in hell now) and those who followed him. Now, Strindberg is writing from 19th century Sweden not the crumbling American empire but the nastiness he sees isn't all that dissimilar.

Family, in Strindberg’s Sweden and our own sweet American hellscape, is an economic unit in which women and children are property. This is bullshit, of course, and moronic, but it works to serve the domination of the ruling class in both eras and nations.

Marriage doesn't have to be torture but that's no easy feat when you're being crushed in the post-industrial service economy. Not all of the stories have sad endings but ultimately it's obvious that Strindberg hated women, and sought to convert the reader to his cause.

“...or it’s very nearly a crime to be a man now-a-days, but it isn’t my fault” is pretty solid, albeit pathetic, evidence of this. Strindberg was obviously a talented writer and intelligent man but I think he might end up an acolyte of Jordan Peterson were he alive today, or any number of far-right buffoons – because that's where that kind of misogynistic insecurity leads you: the whining ranks of the far right.
Profile Image for Malte Williamsson.
8 reviews
December 27, 2025
Boken är en samling berättelser som i sann anda för det moderna genombrottet tacklar samhällsproblem med huvudet före. Boken är en novellsamling om massa olika fiktiva historier om äktenskap, och skildrar väldigt klockrena och träffande iakttagelser om problemet med äktenskap såsom det såg ut under tidigt 1900-tal. Det är dock här som boken börjar kännas lite svårsmält, Strindberg gör som sagt väldigt kloka iakttagelser men hans resonemang om vem som bär skuldbördan är helt uppåt väggarna. Istället för att se den samhälleliga problematiken i att män och kvinnor förväntas leva avskilt, och endast få lära känna varandra på djupet EFTER äktenskap, ser herr Strindberg det som kvinnorna som är avskyvärda. Speciellt i förtalen lyser hans kvinnohat igenom och en värdefull läxa är nog att inte skriva böcker om kvinnorättsfrågan när man är nyskild.

Oaktat detta är boken väldigt trevligt skriven och i synnerhet novellen Höst rörde mig djupt när jag läste den. Det var en bok som verkligen inte var svår att ta sig igenom och eftersom det var nya karaktärer hela tiden tröttnade man inte en enda sekund (förutom i första novellen där en snubbes botaniska intresse beskrevs i flera sidor på raken).
Profile Image for Eva.
1,565 reviews27 followers
April 30, 2020
Första delen (1884) består av ett raljerande förord och tolv noveller, äktenskapshistorier, som charmar mig. Relationen mellan män och kvinnor stötes och blötes i olika varianter, inte särskilt annorlunda än vad som möter oss i nutida dokusåpor på TV, alltifrån 'Lyxfällan' till 'Arga snickaren'. Relationer som ofta misslyckas pga ekonomiska problem. Samhället sätter krokben för den kärlek som borde hjälpa man och hustru att stötta varandra.
Strindberg hamnade i blåsväder pga den första delens i mitt tycke harmlösa historier. Han åtalades för några fräna formuleringar rörande religion i första novellen, och var därför på krigsstigen när andra delen utgav 1885. Historierna i denna är kortare och bitskare. Den är tydligt att den glädje han kände när han skrev den första delen, där han tolkar sin samtids äktenskapsproblem, grumlats av åtalet och annan negativitet. Nu klöser han hämndgirigt som en vingklippt rovfågel. Det hämmar resultatet.
Första delen var jag frestad att ge fyra stjärnor, del två halkar nästan ner till två stjärnor, så medelvärdet blir ***.
417 reviews5 followers
August 3, 2020
Kurzer Auszug aus der viel längeren Rezension mit Hintergründen in m. Blog:

August Strindberg (1849 – 1912) schreibt schnarrig unwirsch sarkastisch über Ehe-Alltag. Der beginnt oft mit blumigen Illusionen und enttäuscht schon bald bitter. Entscheidungen und Wendungen bahnt Strindberg nicht einfühlsam an; er verkündet sie nassforsch im Kasernenton: "Es setzte eine heftige Reaktion ein", so beginnt etwa der Umschwung in der Geschichte Zweikampf.
Öfter wollen Gockelmänner mit Ausgaben imponieren und rutschen prompt von der Ehe ins Elend; den Ehestand schildert Strindberg gern als kaum finanzierbar und nie als langfristig erfreulich. Einige Frauen mögen aus- und unterhalten werden, sonst zicken sie; andere geben brav das Heimchen am Herd. Allen endemisch ist, dass sie innert zehn Jahren an Schönheit einbüßen, wenn sie überhaupt je was zu bieten hatten (Strindberg schont auch die Männer nicht).
Profile Image for Kaj Roihio.
621 reviews1 follower
Read
June 29, 2024
Virallinen vanha äreä mies August Strindberg sättii avioliittoa, aviomiehiä sekä ennen kaikkea aviovaimoja. 1800-luvun muotiaatteet saavat nekin kyytiä, kun sinisilmäiset aviopuolisot uskovat unelmiin eikä surkealta päätökseltä voi välttyä. Kaikki on tietysti äärimmilleen liioiteltua, mutta tästä silti saa hyvän käsityksen kuvitelmiin hurahtaneista ihmisistä, jotka todellisuus raastaa kovakouraisesti hereille. Strindbergiä luonnehditaan naisvihaajaksi, ja varmaankin olikin sitä, mutta hän ei heittäydy hellävaraiseksi typeriä miehiäkään kohtaan. Kaikki saavat kuulla kunniansa niin että soi. Kirjoittajana Strindberg oli erinomainen, muutamankin sivun lyhyt kertomus sisälsi kokonaisen elinkaaren tai yleensä kaksi. Vuoropuhelut elävät ja koko se epäonnistuneen avioelämän surullisuus ja tyhjyys kasvavat täyteen mittaansa lukijan edessä. Ei ihme, että silloin aikoinaan loukkaannuttiin kovin verisesti. Usch!
Profile Image for Risto.
19 reviews
May 11, 2019
Naistenvihaajaksi sanottu Strindberg löytää koomiset puolet molemmista puolisoista. Tykkäsin.

”Ja kun lääkäri tahtoi avata pienen ruumiin, niin ei isä olisi sitä sallinut. He eivät saisi tehdä veitsellään pahaa hänen tyttärelleen; sillä ei hän isälle ollut vielä kuollut. Mutta ruumiinavauksen täytyi tapahtua. Ja silloin tahtoi isä lyödä ja purra lääkäriä.”


Tämäkin tapaus Strindbergin ansioksi luettakoon (Turun Sanomat 20.12.2005):

”Pisimmälle Strindberg-vihassa meni Minna Canth, joka irtisanoi ystävyytensä Juhani Ahoon tämän erehdyttyä laukomaan myönteisiä kommentteja ruotsalaiskirjailijasta.”
Profile Image for Małgorzata.
16 reviews
December 31, 2025
Książka została napisana w XIX wieku, za czasów przed emancypacyjnych. Ma formę krótszych lub dłuższych opowiadań które z założenia mają pełnić funkcję moralizatorską obyczajowo. Autor był przeciwnikiem wszelkiego rodzaju emancypacji kobiet, a jego argumenty wybrzmiewają z ust bohaterów, tłumaczącym swoim żonom swoją (domyślnie nieomylną) wizję świata. Książka jest męcząca w czytaniu.

W polskim przekładzie jest dołączone posłowie tłumacza, moim zdaniem nie najlepiej się zestarzało i zamieszczenie go mogło się mijać z jego interesem.
19 reviews
July 22, 2024
While attempting to write of women in a more egalitarian light, the underlying patriarchal views are still glaringly present. The collection showed very little variation from a basic plot: love is grand, marriage not so much. Stories were somewhat anticlimactic for me, as well. I found the 19th century observations of marriage and women in general to be the most entertaining aspect of the stories.
46 reviews1 follower
January 7, 2023
En novellsamling med fint skrivna berättelser som alla handlar om äktenskap, oftast olyckliga sådana. Hade det inte varit för den genomgående nedsättande beskrivningen av kvinnan som falsk, oärlig och förförisk vore boken betydligt bättre.
9 reviews1 follower
September 19, 2025
Lyssnade till en gammal inläsning med Jan Malmsjö och Marie Göranzon. Underbar! Blev ju aktuell igen eftersom den finns med i Kulturkanon. Förstår att den skapade rabalder på sin tid. Måste nog läsa eller lyssna till mer av August Strindberg.
67 reviews
November 21, 2018
An interesting collection of short stories, with the exception of His Servant, which had no meaning for me!
Displaying 1 - 30 of 46 reviews

Can't find what you're looking for?

Get help and learn more about the design.