Att läsa, snabbt och långsamt, har varit vägen till kultur och bildning i Europa. Men det har aldrig bara handlat om vad som stått i böckerna, utan också om hur vi har läst dem.
Djupläsning och skumläsning har lagt grund för en hel civilisation: ett rikt inre liv, offentlighetens stora samtal och vetenskapliga framsteg. Men tryckkonsten har också skuggsidor: förtryck, folkmord och fake news. I den här boken möter vi nunnor och nazister, revolutionärer och recensenter, poeter och predikanter, arbetare och algoritmer, bibelläsare och byråkrater, tech-entusiaster och tidningsredaktörer. Alla med sina böcker och sina alldeles särskilda sätt att läsa.
Bokens folk är en kulturhistorisk exposé om läsandets, skrivandets och böckernas betydelse. Den hjälper oss att förstå vilka vi är, och vad den digitala revolution som vi just nu genomlever egentligen betyder.
2024-03-03: Bokens folk, Joel Halldorf (2023), Fri Tanke
”The medium is the message” är ett klassiskt citat av medieforskaren McLuhan och det handlar i stort sett om att formen som mediet har påverkar oss. Hur och på vilket sätt vi kommunicerar är lika viktigt som innehållet. ”Bokens folk” en civilisation historia från papyri till pixlar (utvecklingen från lertavlor, skriftrullar, till kodexen, boken och skärmen) vilket ger en bild av informationsrevolutioner som har skett där den tryckta boken har varit central. Det är flera revolutioner en av dem har vi gått från muntlig läsning till tyst läsning. Och i en annan utveckling har vi gått från långsam, andaktsfull läsning till snabb skumläsning. Båda behövs för en god förståelse, men vilken saknar vi mest? Vi har en över 2000 år historia av skriftlig kultur. Boken har varit ett ovärderligt redskap och det är klokt att bevara den och både kunna läsa snabbt och långsamt. Det är det råder brist på är den långsamma djup läsningen. Detta manar till eftertanke. En utmärkt bok som är en glädje och en tröst att läsa som man tänker på efteråt. Varje kapitel ger någon ny insikt. Jesus och Trump som båda präglas av en muntlig kultur. Att skumma ”Book of Kells”. Vissa böcker visar med sitt format att de ska visas vördnad. Delvis religionshistoria - läsande för en elit, läsande för massan och skrivande munkar. Många fascinerande bilder i huvudet. Går vi från skriftlig kultur mot muntlig? Läser vi mer på skärmar, vad händer då? Fördelar och nackdelar med hyperlänkar. Vad händer i distraktionens tid när många inte läser? Vi kan läsa mer, men hur läser man väl? Hela mediala ekosystem förändras - vi är inte bara en uppgradering till skärmläsare - något fundamentalt har förändrats.
Tre begrepp (s.18) • Format; Bokens form, materialet, den yttre formen av boksidan utseende. • Läsgenre: hur vi läser; snabbt eller långsamt - skumläsning, djupläsning • Medialt eller litterärt ekosystem: samspelet mellan olika textformat, andra medier och institutioner. Radio, tv, läsecirkel, universitet, tidningar, böcker etc.
Innehåll 16 kapitel. Bibliografi på 25 sidor, minst sagt omfattande referensläsning. Noter ca 70 sidor. Utmärkt språk och helheten, strukturen hör till bästa läsningen under 2024.
”Den här känslan är värd att ta på allvar. Om vi tycker att förmågan till reflektion begrundan och eftertanke är viktiga saker, då bör vi slå vakt om det främsta redskap vi har haft för att odla dem, nämligen den tryckta boken. Men det betyder inte att vi ska skrota skärmar, datorer eller för den delen internet för det är inte bara en oundviklig del av vår tillvaro, utan också värdefulla. Det ger oss en enorm tillgång till information, kunskap, underhållning och kontakter av olika slag. Poängen är som sagt inte att det ena ena är bättre och det andra sämre, utan att format är bra på olika saker. Därför ska vi varken dra ut sladden till datorn eller bränna våra tryckta böcker.” 310
Otrolig läsning, Temat är väldigt intressant. Att få lära sig om en sådan blandning som talande gentemot skriftliga kulturer, munkar, Trump och Guteberg är en ymnest. Allt har en tydlig röd tråd och boken i sig är nästintill unik på det sättet. Man blir inte deppig av boken, vilket man som oftast blir av ”digitaliseringskritik”. Snarare känner man sig upplyst och förstår varför böcker är viktigt, på riktigt. Den historiska bakgrunden gör att det känns mer hoppfullt, hur skiften har skett förr. Språket är tämligen lättläst och gripande, trots sakprosa. Roliga bilder och bra kapitel gör att att man vill läsa mer och mer.
Ett måste för alla som är intresserade av antingen böcker, kultur eller teknik.
Mycket intressant genomgång av läsandets och skriftmediernas förändringar från skriftrullarna till sociala medier av olika slag. Boken tar avstamp i övergången till kodex från skriftrulle, en förändring de kristna varen väsentlig drivkraft i. Därav kommer bokens namn, inte för att den handlar om kristendom utan för att vi alla är bokens folk. De kristna drev dock en del av förändringen till böcker. Boken tar upp intressanta aspekter av läsande ända in i digitala medier och förmår även att göra skillnad på medier och innehållet i medierna.
Knappast en review, recensio el omdöme detta. Jag är inte tillräckligt kunnig för det. För detta är en maffig bok som spänner över århundraden (1000) av text utveckling. (Finns gedigen källhänvisning) När jag slet tag i boken tolkade jag titeln och min förförståelse av författaren ( bla professor i kyrkohistoria) som att den skulle handla om judiska, kristna och muslimska texter. När jag började läsa blev intrycket aha näe det ska handla om läsning och textens utveckling med lite alarmistiskt innehåll om nutiden. En bra bit in i boken tänkte jag näe , det var rätt det handlar om västerländska texter och format till stor del ur kristen synvinkel. Sen blev det mycket svenskt och mycket USA och till sist nutiden. Vad jag tar med mig är att den är en väldigt omfångsrik, genomarbetad och tänkvärd expose över text, format och läsningens utveckling. . Enda mennet är att den kanske är lite spretig samtidigt som den inte säger så mycket om icke västerländskt/usa perspektiv.
En hel del att fundera på. Och olika läsare med olika förförståelser kan säkert hitta annat de funderar på så här är något av det som jag fastnat för utifrån mig själv:
Som textutvecklingen beskrivs här tycks det mig vanskligt att tolka bibeln bokstavligt.
Om djupläsning , och poängen med att läsa och tänka, genomsyrar hela boken. Och visst känns det igen att mitt långsamma eftertänksamma läsande minskar.
S. 226-227 där Halldorff skriver om 1800-talets ökande bokflod och hur olika samtida tänkare och författare anser att man skall hantera det. Genom att tex skumläsa, läsa sådant andracrekommenderar bara läsa kvalite, inte för nytt eller bara läsa sådant man gillar. ( Hjälp den fällan känner jag att jag som bibliotekarie tvingas in i , jag måste läsa nytt och saker jag inte gillar för mitt jobb) Och ett sista exempel att nutida "muntlig" berättelser som poddar och ljudböcker sker i ensamhet och utan gemenskap. Som läsare av Bokens folk fastnar man säkert för skilda saker beroende på ens förförståelse.
Jag funderar på författarens efterord där han om jag förstått det rätt, efterlyser en ny läsrörelse för djupläsning reflektion mm. "Att göra böcker till en del av människors vardag kan vi dock inte lämna till skolorna. Istället krävs en bred bokrörelse som för ändrar vårt mediala ekosystem." s 311 Här vill jag försynt räcka upp handen (kanske jag missat någor för att jag skumläst) men det är ganska många som redan jobbar på det, kanske förgäves , kanske i motvind. Men bokcirklar , bibliotek, shared reading, good reads... Funderar redan på vem jag skulle kunna gå fram till med den här boken. Antagligen kommer jag att räcka fram den i förbifarten till någon av biblioteksbesökarna, eller sammanfatta den entusiastiskt på ett tre minuters långt bokprat. (vilket inte kommer att göra den rättvisa) Och sedan hoppas att den hittar sin läsare och att läsaren återkommer och vill berätta vad just den fastnade för. Jag ska göra mitt bästa.
Gick lite emot bokens budskap och läste denna på en vecka. Tidigare i år läste jag även Neil Postman’s ”Amusing ourselves to death” och dessa två går under samma tema. En slags sociologisk redogörelse av informationsmediumens historia och hur dessa har format våra samhällen, psyken och civilisation, samt hur den teknologiska utvecklingen formar våra samhällen. Jag gillar Halldorf sätt att skriva, han blandar populärhistoria, teologi, vetenskap och akademisk kunskap. Han väver allt samman på ett underhållande och tankeväckande sätt Jag tenderar att förstå och hålla med halldorf boken igenom och skriva under på de argument och teser han för. I bokens anda funderar jag på att parallelläsa böcker i syfte att träna mig i djupläsning men också lite bredare informationshämtning genom skumläsning.
Endelig ferdig med denne boka som eg har brukt ca 2 mnd på ved å lesa på senga berre. Dette er ikkje ei bok det går an å lesa fort. Den er stappa med fakta og informasjon og eit rikhaldig noteapparat som kan lesast paralellt. Første delen handlar om boka si utvikling frå antikkens bokrullar til ombreiinga av Bibelen og kristen litteratur etter Gutenberg på 1400talet. Halldorf påviser at danning/skule/opplæring og moderne demokrati og politiske og folkelege rørsler har med lesinga av bøker å gjera. På slutten av boka viar han seg til den digitale lesinga som ofte er overflatisk, oppstykka og gjer at konsentrasjonsevna vår blir vesentleg svekka blant anna. Halldorfs ønskje er å framhalda boka og djuplesingas viktige rolle i vår tid også, der mange ikkje les bøker og gjerne skryt av dette.
Mycket läsvärd. Kanske min bästa läsupplevelse i år (åtminstone vad gäller fackböcker). Jag läste den från början till slut - och kom, när jag närmade mig slutet på den, att tänka mig att den nog går bra att läsa på andra sätt. Det går nog att välja i vilken ordning en vill ta sig an boken - trots att den har en tydlig tidslinje där läsaren får följa med författaren från Jesu tid fram till våra dagar.
Som lärare i svenska är denna bok en guldgruva. Jag har high lightat många många passager med gul penna. Och vill jag läsa vidare så finns det gediget med noter. Bokens sista 100 sidor är en informellt skriven referenslista. Här står inte bara skribent och verk, utan denna del är faktiskt läsvärd i sig, som en fortsättning på boken.
Tycker boken ger en gedigen översikt över hur boken fungerat genom historien utifrån kyrkohistoriska glasögon. Något faktafel kring tekniken i läsplattorna samt ett brandtal för den tryckta boken finns mot slutet. Personligen delar jag inte helt analysen mot slutet men boken är läsvärd och ger en fin översikt.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Läsvärd men lite spretig. Bäst när författaren koncentrerar sig på boken i kristendomens historia, sämre när ondskans problem ska snabbanalyseras eller bokens samhällsnytta vetenskapligt ska definieras