What do you think?
Rate this book
Underlandet
I Underlandet rör sig människor på olika platser genom en olycksbådande samtid fylld av övergivenhet och falska sken. Deras parallella liv har till synes ingenting med varandra att göra men de är alla lögnare eller bedragna, eller bådadera.
En hemlös kvinna driver runt mellan städer och orter på den amerikanska västkusten där hon utger sig för att vara ett barn. På ett hotell i Aten blir två rivaliserande katalanska journalister indragna i ett högt spel om fakta och fiktion. I en överdådig villa på skånska slätten barrikaderar sig en hemmafru som väljer att ljuga på andras bekostnad för att få behålla det enda liv hon står ut med att leva. Runt deras öden tornar en spegelsal av opålitliga gestalter upp sig: bluffande barn, dopade kampsportare, spökskrivare och ekobrottslingar.
Underlandet är en fängslande studie i bedrägeriets olika ansikten – med glasklar blick skildrar Hanna Nordenhök en kameleontisk tillvaro där sanning och lögn aldrig enkelt går att skilja åt.
En hemlös kvinna driver runt mellan städer och orter på den amerikanska västkusten där hon utger sig för att vara ett barn. På ett hotell i Aten blir två rivaliserande katalanska journalister indragna i ett högt spel om fakta och fiktion. I en överdådig villa på skånska slätten barrikaderar sig en hemmafru som väljer att ljuga på andras bekostnad för att få behålla det enda liv hon står ut med att leva. Runt deras öden tornar en spegelsal av opålitliga gestalter upp sig: bluffande barn, dopade kampsportare, spökskrivare och ekobrottslingar.
Underlandet är en fängslande studie i bedrägeriets olika ansikten – med glasklar blick skildrar Hanna Nordenhök en kameleontisk tillvaro där sanning och lögn aldrig enkelt går att skilja åt.
262 pages, ebook
First published April 26, 2023
12 people are currently reading
413 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 24 of 24 reviews
October 4, 2023
Three separate stories only vaguely related: a woman trying to pretend that she is younger than she is; two journalists, one of whom invents stories and earns the praise of his boss and his peers although his stories are complete fabrications, while the other discovers the deception and struggles with his conscience over whether to disclose the other’s lies; a housewife who desperately tries to convince herself that she is happy, although she isn’t.
What they have in common is the falsehood of their existence and how they try to cope with it. An interesting read.
What they have in common is the falsehood of their existence and how they try to cope with it. An interesting read.
May 10, 2023
Hanna Nordenhök är doktor i litterär gestaltning så inte är det något besvär att upprätthålla intresset trots att jag efter hundra sidor fortfarande inte fattar vad den fragmentariska Underlandet handlar om. Jag läser nämligen inte baksidestexter. Här är molnen riven bomull och mörkret som gyttja i ansiktet. Stämningen är förtätad och hoppet obefintligt.
Hela amsagan utspelar sig i vår samtid som hon hävdar är postsanningens tidevarv. Den röda tråden är en slips som dras åt runt strupen på bedragaren – den som finns i oss alla. När jag väl hittat mönstret i handlingen ser jag att det är tre huvudspår och resten är korta fallbeskrivningar. Dels följer vi fotografen som avslöjar en prisbelönt journalist som visar sig fejka sina reportage (i stil med #spiegelgate), dels lyxhustrun/influencern i huset på slätten som blundar för sin mans hemligheter samt en hemlös medelålders kvinna som låtsas att hon är ett barn i nöd (finsk dito?). Därtill möter vi ett barn som fejkar skador, doping, ekonomisk brottlighet, en politikers arbete, fillers och låtsasbröst med mera.
Nordenhök undersöker lögner, bedragare och självbedrägeriet, dess olika skepnader, konsekvenser och avslöjandets mekanismer. Kanske mer nu än någonsin – när vi kan skapa bilder av oss själva i sociala medier – tvingas flertalet att bära känslan av att vara osanna. Sociala medier ljuger, reklam ljuger, politiker ljuger och det finns nyheter som är lögner. Samtidigt som vi måste förhålla oss till att själva brista i autenticitet reagerar vi väldigt starkt på andras lögner. Som att vi gärna tar chansen att skjuta ifrån oss skulden vi själva känner. Människan har många ansikten och det är naturligt att ljuga för att passa in i sociala mönster och säkra grupptillhörigheten. Den avvikande bedragartypen är jag mindre intresserad av däremot eggas jag mer av vardagliga lögner och normaliseringsprocesser. Underlandet hjälper läsaren att rannsaka sig själv, fundera på vart gränser går och vilka följderna blir av att leva efter devisen ”fake it till you make it”.
Jag känner själv att jag håller på att utveckla en inställning som innebär att jag inte tror på någonting. Därför älskar jag skönlitteratur, som aldrig utger sig för att vara sanningen.
Lögnen är tung att bära och Nordenhök funderar på om inte bluffandet kan smitta också. Människorna som ljuger mår piss och anhöriga som drabbas likaså. Men även den som gör sig ett namn på att avslöja någon annans lögn får sitt samvete frestat. Det råder en undergångsstämning i Underlandet, som att något när som helst ska brista, att karaktärerna ska rasa ner i mörkret. Det är genial feelbad som undviker explicita övergreppsbeskrivningar.
Jag älskar temat i Underlandet och jag älskar prosan men inte kompositionen, den är alltför upphackad. Jag kommer aldrig riktigt nära karaktärerna. Fallbeskrivningarna fladdrar bara förbi, jag har redan glömt dem. Läsupplevelsen får stå tillbaka för kärnfrågan. Sen är det lite väl mycket tvättande, många schampoflaskor och hårsnoddar. En gång för mycket lyser det blåaktiga skenet, zoomar hon in en porig yta, svävar de vita ovalerna i rummet.
Titeln är lyckad. Den är för mig laddad med misstankar. Jag tycker mycket om hur författaren skildrar den avslöjande fotografen och hur han har svårt att vara nära sin mamma. Som om hon likt en moralisk sensor när som helst kan börja signalera. En annan sak som fångar mig är hur influencerns panoramafönster bjuder en vy över den flacka slättens oändliga landskap. Detta konnoterar frihet vilket står i skarp kontrast till hennes fängelse, huset där lögnerna bor. Det är oerhört intressant med människans förrädiska medvetande. Vi kan förtränga, förvrida, glömma, minnas, fantisera, drömma, göra lögner sanna och ljuga om sanningen.
Hela amsagan utspelar sig i vår samtid som hon hävdar är postsanningens tidevarv. Den röda tråden är en slips som dras åt runt strupen på bedragaren – den som finns i oss alla. När jag väl hittat mönstret i handlingen ser jag att det är tre huvudspår och resten är korta fallbeskrivningar. Dels följer vi fotografen som avslöjar en prisbelönt journalist som visar sig fejka sina reportage (i stil med #spiegelgate), dels lyxhustrun/influencern i huset på slätten som blundar för sin mans hemligheter samt en hemlös medelålders kvinna som låtsas att hon är ett barn i nöd (finsk dito?). Därtill möter vi ett barn som fejkar skador, doping, ekonomisk brottlighet, en politikers arbete, fillers och låtsasbröst med mera.
Nordenhök undersöker lögner, bedragare och självbedrägeriet, dess olika skepnader, konsekvenser och avslöjandets mekanismer. Kanske mer nu än någonsin – när vi kan skapa bilder av oss själva i sociala medier – tvingas flertalet att bära känslan av att vara osanna. Sociala medier ljuger, reklam ljuger, politiker ljuger och det finns nyheter som är lögner. Samtidigt som vi måste förhålla oss till att själva brista i autenticitet reagerar vi väldigt starkt på andras lögner. Som att vi gärna tar chansen att skjuta ifrån oss skulden vi själva känner. Människan har många ansikten och det är naturligt att ljuga för att passa in i sociala mönster och säkra grupptillhörigheten. Den avvikande bedragartypen är jag mindre intresserad av däremot eggas jag mer av vardagliga lögner och normaliseringsprocesser. Underlandet hjälper läsaren att rannsaka sig själv, fundera på vart gränser går och vilka följderna blir av att leva efter devisen ”fake it till you make it”.
Jag känner själv att jag håller på att utveckla en inställning som innebär att jag inte tror på någonting. Därför älskar jag skönlitteratur, som aldrig utger sig för att vara sanningen.
Lögnen är tung att bära och Nordenhök funderar på om inte bluffandet kan smitta också. Människorna som ljuger mår piss och anhöriga som drabbas likaså. Men även den som gör sig ett namn på att avslöja någon annans lögn får sitt samvete frestat. Det råder en undergångsstämning i Underlandet, som att något när som helst ska brista, att karaktärerna ska rasa ner i mörkret. Det är genial feelbad som undviker explicita övergreppsbeskrivningar.
Jag älskar temat i Underlandet och jag älskar prosan men inte kompositionen, den är alltför upphackad. Jag kommer aldrig riktigt nära karaktärerna. Fallbeskrivningarna fladdrar bara förbi, jag har redan glömt dem. Läsupplevelsen får stå tillbaka för kärnfrågan. Sen är det lite väl mycket tvättande, många schampoflaskor och hårsnoddar. En gång för mycket lyser det blåaktiga skenet, zoomar hon in en porig yta, svävar de vita ovalerna i rummet.
Titeln är lyckad. Den är för mig laddad med misstankar. Jag tycker mycket om hur författaren skildrar den avslöjande fotografen och hur han har svårt att vara nära sin mamma. Som om hon likt en moralisk sensor när som helst kan börja signalera. En annan sak som fångar mig är hur influencerns panoramafönster bjuder en vy över den flacka slättens oändliga landskap. Detta konnoterar frihet vilket står i skarp kontrast till hennes fängelse, huset där lögnerna bor. Det är oerhört intressant med människans förrädiska medvetande. Vi kan förtränga, förvrida, glömma, minnas, fantisera, drömma, göra lögner sanna och ljuga om sanningen.
Read
October 3, 2025🎧
jak lubię ogólnie książki niejednoznaczne, rozmyte, pełne niejasności i niedopowiedzeń, tak tutaj chociaż te puzzelki jako tako dopasować sobie mogę, do niczego mnie to nie prowadzi i nic nie daje. nijakość w czystej postaci.
w opisie przeczytamy o polifoniczności i filmowej formie - a i owszem, ale budowanie za ich pomocą napięcia - ani trochę.
jak lubię ogólnie książki niejednoznaczne, rozmyte, pełne niejasności i niedopowiedzeń, tak tutaj chociaż te puzzelki jako tako dopasować sobie mogę, do niczego mnie to nie prowadzi i nic nie daje. nijakość w czystej postaci.
w opisie przeczytamy o polifoniczności i filmowej formie - a i owszem, ale budowanie za ich pomocą napięcia - ani trochę.
June 25, 2024
Betyg: 3,5
Genomgående mörk tematik om lögner, skav och svärta. Det är välformulerat med målande detaljer men ibland känns det något uppstyckat med de parallella historierna.
Genomgående mörk tematik om lögner, skav och svärta. Det är välformulerat med målande detaljer men ibland känns det något uppstyckat med de parallella historierna.
July 18, 2023
Märklig och lite spretig, men bra ändå va
June 21, 2025
Läsvärd men ingen favorit. Parallella historier om människor som på olika sätt sysslar med bedrägeri. Bra gestaltningar.
September 19, 2023
Tyckte mycket om språket och gestaltningen.
Svärtan i boken smittar av sig och får mig att känna mig lätt deppig över sakernas tillstånd. Får en känsla av att det inte finns någon moral i världen, kanske eftersom jag inte upplever att någon av karaktärerna har något moraltänkande utanför sina egna behov och sin egen smärta/sorg - vilket kan vara förståeligt. Men det gjorde boken tröttsam att läsa, tröttsam att hela tiden vara i samma sinnesstämning och utan att se något hopp.
Tyckte också den var spretig och jag frågade mig varför vissa avsnitt fanns med, framför allt "fallbeskrivningarna". För mig hade det räckt med huvudkaraktärerna och jag hade gärna sett en ihopknytning av dem. Men det kanske är för enkelt och för förutsägbart...De var ju alla exempel på olika former av lögner och bedrägeri och det i sig är ju en röd tråd...
Men bara för att man inte "tycker om" en bok så betyder det inte att den inte ger en något - kanske tvärtom. Det sätts igång många tankar om just fasader vi upprätthåller och lögner vi säkert alla är mer eller mindre delaktiga i. Frågan är väl kanske bara var gränserna går mellan en lögn/fasad som är viktig att avslöja och de som inte är värda att ta strid för.
Det tillhör inte en bok jag tror jag kommer att tänka så mycket på framöver - därav trean. Om jag upptäcker att jag har fel så kommer jag att ändra till en fyra:).
Svärtan i boken smittar av sig och får mig att känna mig lätt deppig över sakernas tillstånd. Får en känsla av att det inte finns någon moral i världen, kanske eftersom jag inte upplever att någon av karaktärerna har något moraltänkande utanför sina egna behov och sin egen smärta/sorg - vilket kan vara förståeligt. Men det gjorde boken tröttsam att läsa, tröttsam att hela tiden vara i samma sinnesstämning och utan att se något hopp.
Tyckte också den var spretig och jag frågade mig varför vissa avsnitt fanns med, framför allt "fallbeskrivningarna". För mig hade det räckt med huvudkaraktärerna och jag hade gärna sett en ihopknytning av dem. Men det kanske är för enkelt och för förutsägbart...De var ju alla exempel på olika former av lögner och bedrägeri och det i sig är ju en röd tråd...
Men bara för att man inte "tycker om" en bok så betyder det inte att den inte ger en något - kanske tvärtom. Det sätts igång många tankar om just fasader vi upprätthåller och lögner vi säkert alla är mer eller mindre delaktiga i. Frågan är väl kanske bara var gränserna går mellan en lögn/fasad som är viktig att avslöja och de som inte är värda att ta strid för.
Det tillhör inte en bok jag tror jag kommer att tänka så mycket på framöver - därav trean. Om jag upptäcker att jag har fel så kommer jag att ändra till en fyra:).
September 21, 2023
Olika berättelser uppdelade och sammanvävda, som ger en ganska bleak bild av samtiden. En kvinna/flicka som lever i utkanten, flyr, håller sig undan, man förstår inte riktigt varför. Fallbeskrivningar av olika "tillslag" eller tjänsteingrepp i rika personers hem, en kvinna som lever med en man som döljer en mörk hemlighet under en perfekt yta. En journalist som avslöjar en annan journalist som fabulerat reportage, och skrivit en bok om det efteråt. Upplevde vissa karaktärer och "roller" som schablonartade, som att jag sett dem på film ett otal gånger, men i regel handlar det om bikaraktärer. Huvudkaraktärernas berättelser är alla ganska udda. Kände ett drag av en fagerholmsk upprepning i journalistens berättelse, men inte som ett genomgående grepp. Kvinnan/flickan var nog den berättelse som intresserade mig mest. Vet inte om det finns en kod att knäcka kring deras samband? Känns nästan som att jag snarare läst en novellsamling.
Read
August 4, 2025Gillade den här boken om lögnare och bedragare väldigt mycket. Formen, med ett par berättelser som utvecklar sig under flera kapitel mixat med kortare historier på samma tema påminde mig mycket om "Kentukis" som var en av mina favoritböcker förra året, och som översattes till svenska av just Nordenhök. Om hon inspirerats av den låter jag var osagt* men upplägget fungerar lika bra här och gör att det aldrig blir tråkigt.
Även om de tre längre historierna inte hänger ihop annat än tematiskt gillade jag hur de ibland fick dela vissa detaljer, till exempel en komplicerad modersrelation eller en misshandel på en strandpromenad. Finns säkerligen mer av den varan som jag missat, Nordenhök är en riktigt skarp författare och jag gärna skulle läsa mer av henne.
*Ett annat latinamerikanskt lån tyckte jag mig dock spåra: en anekdot om en fejkad litteraturkritiker som blir påkommen men ändå tillåts fortsätta vill jag minnas att Bolaño använder i en av sina noveller. Kanske finns det en verklighetsbakgrund som båda använt sig av, en bra anekdot är det i vilket fall som helst.
(Tidigare publicerad på Instagram utan betyg, sätter därför inget såhär i efterhand.)
Även om de tre längre historierna inte hänger ihop annat än tematiskt gillade jag hur de ibland fick dela vissa detaljer, till exempel en komplicerad modersrelation eller en misshandel på en strandpromenad. Finns säkerligen mer av den varan som jag missat, Nordenhök är en riktigt skarp författare och jag gärna skulle läsa mer av henne.
*Ett annat latinamerikanskt lån tyckte jag mig dock spåra: en anekdot om en fejkad litteraturkritiker som blir påkommen men ändå tillåts fortsätta vill jag minnas att Bolaño använder i en av sina noveller. Kanske finns det en verklighetsbakgrund som båda använt sig av, en bra anekdot är det i vilket fall som helst.
(Tidigare publicerad på Instagram utan betyg, sätter därför inget såhär i efterhand.)
February 28, 2024
Absolut läsvärd. Dystopisk roman om en samling oberoende gestalter kring temat ”bedrägeri” på olika sätt. Prosan är, som många sagt, fulländad. Dock tror jag att läsupplevelsen hade varit ännu bättre utan att de genomgående långa beskrivande meningarna vilka gör boken onyanserad.
Jag vill läsa hennes andra böcker med.
Jag vill läsa hennes andra böcker med.
July 24, 2025
Trots fantastiskt fina formuleringar, mycket målande miljöbeskrivningar, komplicerade karaktärer, tydlig tematik och en innovativ indelning av kapitlen så funkar det inte för mig. Det är knivskarpt kliniskt som i Han Kangs Vegetarianen och poetiskt mardrömsdrömmigt som i Sara Stridsbergs Förväl till Panic Beach. Underlandet är i samma stil: tyvärr gillar jag den inte, inte alls.
August 13, 2025
Tror inte jag förstod boken riktigt. De olika historierna var svåra o greppa för inget var speciellt explicit beskrivet. Och allt va väldigt konstlat. Det känns som att det va mer fokus på att skriva snyggt än att få ihop en eller flera bra berättelser.
November 30, 2025
"Wonderland" to trzy opowieści przeplatane krótkimi studiami przypadku – pozornie wszystkie te teksty nie mają punktów styczności, przynajmniej nie fabularnie, ale jednak coś je łączy.
Wonderland to świat zmieniającej imiona kobiety. To osoba w kryzysie bezdomności, która kreuje się na młodszą nastolatkę. Między epizodami w lesie, na plaży, wśród innych osób na ulicy przebiera się za dziecko i wślizguje do innych domów. To bardzo niepokojąca, poruszająca historia rozgrywająca się w Stanach Zjednoczonych.
Ciąg dalszy: https://przeczytalamksiazke.blogspot....
Wonderland to świat zmieniającej imiona kobiety. To osoba w kryzysie bezdomności, która kreuje się na młodszą nastolatkę. Między epizodami w lesie, na plaży, wśród innych osób na ulicy przebiera się za dziecko i wślizguje do innych domów. To bardzo niepokojąca, poruszająca historia rozgrywająca się w Stanach Zjednoczonych.
Ciąg dalszy: https://przeczytalamksiazke.blogspot....
July 24, 2023
En del märkliga formuleringar i främst miljöskildringarna men berättelserna i sig mycket bra!
July 27, 2023
Otrolig
October 14, 2023
Svår att ta sig in i först. Långa meningar, många olika historier, men när jag väl förstått mig på den efter kanske 1/3 så gick det lätt och fort. Meningarna blev långa men intressanta.
January 25, 2024
Mycket välskriven bok om människans fula sidor. Den kräver ett lugnare tempo och eftertanke.
dnf
May 1, 2024Känns som att jag läst förr, och bättre. När andra kapitlet börjar med att beskriva en mans onanerande lägger jag ner.
October 23, 2025
Jedna z bardziej mdłych i nijakich książek jakie czytałam.
December 9, 2025
Trochę o niczym
Displaying 1 - 24 of 24 reviews