Med K'Arret SOM K'Alla: Om Begreppen Offer Och Ritual Inom Arkeologin

by Åsa Berggren

Swedish / Svenska

1 pages, Hardcover

Published October 22, 2010

Reviews

[Gurlesque]

Utifrån tidigare forskning reflekteras en hierarkisk samhällsbild av bronsåldern med hövdingadömen. I denna tidigare forskning värderas tinget och produktion likt vår egen kapitalistiska modell med diskussion om massproduktion och kundkrets. Dessa antagande har inte använt material från produktionsplatser utan fokuseras på tingets funktion. Det är ett antagande att tingets skapare är en specialist med en egen verkstad vid sidan av samhällsbygden. Hantverksverkstaden är en del av den hierarkiska samhällsbild där eliten sponsrar ”artisten” för sitt skapande i deras tjänst. De lägre ställt människorna i samhället hade behövt få tag på sina verktyg andra vägar, eventuellt drivit egen hushållsproduktion. En annan tolkning är att bronsålderssmeden likt personer lärda i runskrift i senare tid reste omkring bygderna för att sälja sina tjänster, eller att verkstaden var en tillfällig friluftsverkstad (s. 2, 4, 7–10, 35).
Syftet med denna bok är att motställa sig dessa tidigare antagande utifrån analys av bronsgjutnings rumsliga och sociopolitiska organisation. Författaren använde sig av material från 40 olika lokaler med fokus på två större platser, Apalle och Ryssgärdet i Uppland. Hon rekonstruerar dessa utifrån gjutavfall. På detta vis menar författaren att vi kan nå nya tolkningar. Det är ett minst sagt ambitiöst arbete att driva frågan om rumslig och politisk centralisering av bronsverk. Författaren vill även diskutera ritualisering (esoterisk) av bronset samt pragmatism för att sedan diskutera ”hur vi kan förstå” bronsgjutningens sociokulturella roll i bronsåldersamhället (s. 3). Rekonstruktion sker genom arkeologiska rapporter och materialstudier där de tillvaratagits i magasin (s. 22). Rekonstruktionen är viktig för att förstå fyndkontexten samt för att driva en analys av det rumsliga. Potentiella problem med denna form av studie diskuteras så som val av fältmetod vid utgrävning och bevaringsförhållande vilket kan påverka identifikation av gjutningsspår. Kol-14, enskild datering av ting samt hustypologi används vid datering av bosättningar (s. 57). I analysen upptäcks och jämförs likheter och skillnader mellan olika lokaler, och områden. Resultatet av studien är ett nytt perspektiv till bronsålder kultur. Analysen visar att bronsgjutning har skett inom husen och på öppna, synliga, platser (s. 77). Författaren menar att detta går att tolka som att gjutningsprocessen var en kommunal upplevelse bedriven både privat och i allmänna rum. Författaren tolkar ”exklusiva” föremål som närvaron av en heterarkiskt organiserad elit (s. 209).
Referens inom parentes före ett kommatäcke är inte inkorrekt men avbryter läsaren i mitten av en mening (ex. se s. 3, första stycket under kapitel 1.1.3.). Det är udda att använda sig av fotnoter samt hänvisning i en parentes i samma text (ex. se s. 15). Även tvärsnitt på rubriker saknas i texten vilket gör läsningen svårare (ex. se s, 14 andra stycket) (Strömquist 2021, s. 99). På sida 42 har det skett ett fel med numreringen av kapitel II Bronsgjutningens spår, 2.3.4. summering, vilket jag misstänker egentligen ska vara 2.2.4 efter som det finns en rubrik med samma numrering under 2.3. Gjutspår. Jag värderar inte arbetet utifrån dess grammatik men anser att det är värt att påpeka felstavnings så som på sida 92 ”användningssmönster” eftersom dessa egentligen bör blivit redigerade innan publikation. Uppdelningen av kapitel samt tydliga punkteringar av samfattningar gör det mycket enklare för läsaren att navigera sig genom arbetet samt förstå det centrala innehållet. Frågeställningen är tydligt uppdelad och väl framtagen. Bilderna var väldigt givande i ökande förståelse av sammanhanget som beskrivs i text.
Jag anser att författaren gjorde ett utmärkt arbete och hon uppfyllt sitt syfte angående att fördjupa vår kunskap om bronshantverk i bronsåldern. Hon visar vart gjutning skedde, vart gjutavfall påkommer, och presenterar sedan egna tolkningar till hur detta kan spegla rumslig organisation samt sociala strukturer. Det var ett bra val att begränsa sig till nuvarande Sverige även fast ambitionen fanns att sträcka sig längre. I slutändan verkar dock materialet inte kunna diskutera hur distribution av bronset skedde – innanför eller utanför samhällen. Detta var ett missat tillfälle att diskutera det potentiella konflikter som kunde närvara efter en expedition där hemtagande av brons var motivet. Var det enbart familjer involverade i expeditionen som fick ta del av bronset? Vad för motiv till hur stor andel deltagarna fick ta del av fanns? I relation till den heterarkiskt organiserad elit som diskuteras borde detta berörts. Bronset hade definitivt en ekonomisk mening utöver det sociokulturella, men jag förstår författaren vilja att fokusera på ritualisering och finner detta uppfriskande. Diskussion angående vad de kommunala verkstadsplatserna egentligen representerar är öppet för tolkning. Även ytterligare konversation om tolkningen av hur i produktionslinjen av ett bronsting behövdes flera hantverkare för olika moment. Författarens tolkning av gjutningen som ritualiserad kan ses som problematiskt utifrån det bristande underlag till tolkningen – men en tolkning är just en tolkning. Utifrån det material som rapporterats från fynd kontexten (vapen eller dräktattribut) tolkar hon dessa som två olika sfärer kopplade till genus (s. 139). Även detta kan ses som spekulation.