Camilla har alltid tyckt om berättelsen om hur hon som nyfödd hittades i en Beirutväska på tågperrongen. Men vid sin adoptivmors dödsbädd får hon veta att det låg något mer i väskan: ett foto av två tonårstjejer sittande på en stenmur framför en kyrka. En av dem är hennes biologiska mamma, men vem?
Kyrkan på bilden ligger i Sunnanbo på Västgötaslätten och dit åker Camilla i jakt på svar. Hon möts av ett litet samhälle där alla verkar bära på en bit av hennes historia. Och när någon lämnar en bok med titeln Doften av kardemumma på hennes trappa börjar pusselbitarna falla på plats
Doften av kardemumma är som Änglagård i bokform, en varm roman om härliga människor i en liten ort där solen skiner och grusvägarna slingrar sig fram. Där finns hemligheterna och glädjeämnena sida vid sida i skuggan av den mäktiga Dimbergsåsen.
Beatrice Samuelsson bor i Mölndal och Doften av kardemumma är hennes debutroman.
Sammanfattning: 7/10 Ovöntat bra! Befarade glättig feelgood då alla floskler fanns där i början, men ack så fel jag hade. Glad att jag inte gav upp, för det här blev både mer välskrivet, mörkt och invecklat än jag kunde ana.
-
Story: 6/10 Som sagt, premissen "kvinna i femtioårsåldern söker en borttappad mamma i en pittoresk by i Västergötland" kändes som upplagt för en medelmåttig feelgoodupplevelse men utvecklades till något mycket mer än så. Kul när ens fördomar ställs på ända!
-
Hantverket: 8/10 Gillar hur Beatrice Samuelsson lägger upp det och hur hon skriver. Ibland blir det lite åt det pretentiösa hållet i miljöbeskrivningarna, men inte så det stör. Välskrivet! Ser fram emot mer av författaren efter denna debut.
-
Karaktärs- och miljöbeskrivningar: 5/10 Nja, det svagare kortet i upplevelsen. Får ingen vidare djupare anknytning till karaktärerna och miljöerna borde det gått att göra mer av. Men godkänt hur som helst.
-
Uppläsning: 7/10 Hedvig Lagerkvist är bra utan att briljera. Stabilt.
Camilla har alltid gillat att höra om hur hon som bebis hittades i en väska på tågstationen. Men när hennes adoptivmamma ligger för döden får hon veta att i väskan också låg ett foto. Ett foto på två unga kvinnor, en av dem hennes biologiska mamma.
Fotot är tagit framför en kyrka och Camilla lyckas klura ut var och beger sig till det lilla samhället Sunnanbo. I hennes jakt på svar möter hon flera människor som har en pusselbit åt henne. En dag ligger det en liten bok på trappan till lägenheten hon hyr. Vem har lagt den där? Kommer den att ge henne alla svar?
”Doften av kardemumma” är en bok om hemligheter, sökandet efter sanningen, och om hur livet får människor att ta drastiska beslut. En småmysig berättelse.
En ibland intressant berättelse som jag skulle vilja ge 2.5 i betyg. Inte en 3:a alltså, men ändå lite mer än 2.5. Jag har legat i förkylning och lite feber och därför somnat ifrån boken flera gånger. spolat tillbaks och lyssnat igen. Blev dock förvånad över att jag aldrig fick något grepp om vissa personer. Det kan bero på mig, men jag fick aldrig något riktigt grepp om bokens karaktärer och ibland kändes berättelsen för otrolig.
Som nämnts i andra kommentarer kunde språket i vissa fall kunnat slipas en del, och huvudpersonens karaktär fördjupas. Men detta är en debutroman, och jag har läst många böcker av etablerade författare som jag tyckt mindre om.
jag greps av den spännande historien, och ser fram emot att få läsa mer av Beatrice Samuelsson.
Kanske var jag ofokuserad i början av denna bok, eller också var den inte bättre… Tyckte att det var svårt att hålla ihop de många trådarna, många namn att hålla ordning på och jag tappade intresset. Blev för utdraget helt enkelt. Lite bättre de sista 100 sidorna men då blev istället slutet lite väl tvärt…
Värdelös bok. Tråkigaste och mest ihåliga huvudkaraktären jag varit med om och mysteriet var inte spännande alls. Långdragen och ville verka mer djup än vad den egentligen är..