Herman Lange studerar i Lund och lever studentliv med allt vad det innebär av vänner, spel, ciggarrer, sillbord och punsch. Vid ankomsten till Lund slår Herman sig ner på Nedre "Han hade sin frihet nu! Och detta var alltså en halv bier på en källare som stank." Han möter Anne som är gift, men som natt och dag finns i hans tankar. Tre terminer är rik på beskrivningar av mat, dryck, människor och stadsliv.Hans-Uno Bengtsson skriver i sitt efterord att Tre terminer är "den fulländade lundaromanen, bildningsromanen och kärleksromanen".
"Han gick raskt Södergatan upp och genom torget vidare mot Sandgatan. Det låg frost i luften. Domkyrkan verkade liten såsom alltid i klar sikt men träden på Lundagård sträckte grenarna högt och etsade skarpa konturer på himlen av kallt glas. I Tomegapsgatan saktade han stegen för att inte komma fram andfådd. När han ringt i portiken kom Anne Horten själv och tog emot honom med det glada leende som välkomnar bättre än ord."
Är så lycklig över att jag på sisådär fyrahundra sidor har fått befinna mig i Lund igen, även om det nu var drygt hundra år före min egen tid. Men staden är ju i mångt och mycket densamma än idag, med lite moderniseringar och ombyggnationer såklart. Men åh, jag älskar verkligen denna lilla stad. Men hur som helst. Fritiof Nilsson Piratens verk cirkulerar kring den unga studenten Herman Lange som har tagit sitt pick och pack för att studera juridik vid Lunds universitet. Med tiden hamnar dock studierna lite i skymundan för den medryckande friheten bortom alla föreläsningssalar. Han börjar alltmer att ägna sin tid åt att röra sig mellan olika festligheter med sina nya bekantskaper, och mitt ibland dem gör en dag även den vackra Anne entré i hans liv. De börjar gå på hemlighetsfulla promenader genom stadsparken, och även när de är ifrån varandra lämnar hon aldrig riktigt hans tankar. Piratens verk är fyllt av människor, festligheter och kärlek – men den bär också på en skildring av ett otroligt rikt stadsliv. Tyckte nämligen allra mest om just beskrivningarna av staden, och att få vandra omkring där på alla gator och torg runt Lundagård. Kanske till och med lite för mycket, för tillslut försvann jag mest in i mina egna tankar, och på eget bevåg började jag röra mig fritt bland mina minnen kopplade till alla dessa olika platser. Något som sällan hade något att göra med Piratens faktiska berättelse i sig, förutom att den då utspelar sig i Lund. Jag vet inte riktigt, men ibland tycker jag inte att själva berättelsen i ett verk är det allra viktigaste, utan snarare vad verket i sin helhet kan väcka hos läsaren själv. Beror ju dock på vad man vill få ut av ett verk, och i vilket sammanhang man läser det. Men denna gång var det mest fint att jag själv fick minnas lite, och sväva iväg däruppe i huvudet. Om detta ens makes sense. :))
Det mustiga språket är det som sticker ut med Piratens stora lundaverk. Vi får följa Herman från skånska landsbygdens lutherska kapitalism till studentlivets hedonism.
Han fångar just denna hedonism helt fantastisk med magiska porträtt av krångliga överliggare och underliga akademiker. Alla med väldigt stor empati.
Det andra piraten verkligen lyckas med är en icke perfekt huvudperson. Det är inte alltid så att Herman är schysst eller rimlig utan han är en ångestfylld ung vuxen i en krånglig ny värld som måste navigera superiet, pengar och kärleken.