Stockholm, en het fredag i en misslyckad it-entreprenör hittar sig själv på ett fotografi från en plats han aldrig besökt. En tevedrottning ser sig i spegeln och ryser. En polis har lite otur. Det är en vanlig dag med ovanliga konsekvenser som vår berättare Max ett par månader efteråt försöker fånga in och berätta om för Tobbe, som ligger halvt sönderslagen på ett sjukhus. Det handlar om knarkande trollkarlar, perfekta applåder och försenade skratt, och om den som passerat och den som knackar på, minuterna man inte blir av med och minuterna som aldrig kommer. Och det handlar om en febrig huvudstad i början av ett nytt millennium.Söta fredag är Ia Genbergs debutroman.
Ia Gabriella Genberg (born 5 November 1967) is a Swedish journalist and novelist.
Born in Stockholm, Sweden, she debuted as a writer in 2012 with the novel Söta fredag ("Sweet Friday"). Her fourth novel, Detaljerna ("The Details"), won the August Prize in 2022, the year of its publication. The English translation, by Kira Josefsson, was shortlisted for the 2024 International Booker Prize.
Berättelsen, miljön (nutida Stockholm) och människorna intresserar mig men de många långa sinnrika beskrivningarna blir bara långa transportsträckor för mig.
Noggranna betraktelser av espresso, fotografier, väder, drottninggatan och frukt. För att nämna några exempel. Och minne och tid, framför allt. Och en mystisk väv av händelser som långsamt klarnar. Som vanligt hos Ia Genberg har jag lärt mig nu. Tyckte om!
Jag blev nyfiken på Ia Genbergs författarskap efter att ha läst hennes nyutkomna roman Detaljerna, som var en av årets hittills bästa läsupplevelser. Den är romanen, som är hennes debutroman, är annorlunda, mera skruvad i berättandet med en historia som nystas upp i efterhand när allt redan hänt, lite som i Fredrik Backmans Folk med ångest.
Också här får detaljerna betydelse: en replik, ett foto, en trollkonst. Läsaren får vara på alerten för att hänga med i alla svängar och lager av tid. Tiden är ett centralt tema. Vad är den egentligen? Uppfattar vi tid på samma sätt?
Jag har inte läst ut den här. Det är den sämsta bok jag läst på flera år. Positivt är att den har fått mig att läsa kurslitteratur på tid som jag brukar ägna åt skönlitteratur. Men det är det enda. Spretande handling, för många löst bundna karaktärer. Ett mysterium med ett fotografi vars lösning bara skjuts upp. Vissa känslor, saker och annat beskrivs med olika liknelser i över en sida vid flertalet tillfällen. Nej jag pallar inte att läsa ut den.
Bara läst halva. Återkommer förhoppningsvis eftersom boken måste vara lite bättre när man läser om den?
Den meandrar lite mycket. Det känns sjukt nog som att hon inte beskriver platserna tillräckligt eftersom jag, trots flera sidor av platsbeskrivningar, ändå känner att jag måste varit där för att helt ta in boken.
Intressant huvudstory, men för omständigt skriven för min smak, de långa tankeutvecklingarna blir så långa och är 80 procent av boken att boken tappar fart och jag hade svårt hålla uppe koncentrationen. Dock väldigt bra dialog, hade gärna sett mer av den.
Orkar inte riktigt med utvikningarna, även om jag förstår poängen. Tre sidor om rumpor. Känns som man kunde stryka en del. Väldigt mycket konstruktion och väldigt lite känsla.