Ny spänningsfylld skräckroman av författaren till Vätten
Kent bor tillsammans med sin mor Gun på Blidö i Roslagens skärgård. Omständigheter i det förflutna har lett till att de lever ett isolerat och ensamt liv. Den här våren inträffar en serie märkliga händelser på ön. Två män drunknar under mystiska förhållanden i Kyrkviken, Gun blir inlagd på sjukhus och Kent får ärva en helt främmande mans alla ägodelar. När Kent genomsöker den stuga han fått överta finner han ett brev som enbart är ämnat att läsas av honom själv. Det berättar om en hemlighet som bevarats på Blidö i århundraden. En skrämmande historia som rör öns befolkning, kyrkan och dess omgivning. Kent ser det som sin plikt att undersöka sanningshalten i det han läst. Dessvärre är han inte ensam om att känna till den mörka historien
Inmurad är ännu en andlöst spännande berättelse av Mikael Strömberg där det okända har sina rötter i nordisk folktro.
Språkmässigt gillade jag den här bättre än Vätten, då meningarna är längre och mer beskrivande. Jag vet att det var lite av poängen i den andra, men det gjorde det jobbigt att läsa. Den här flödade mycket bättre genom hela. Karaktärerna var lagom moraliskt grå, dock kan dom ha haft mer kontakt med sin mörka sida än annat, vilket gjorde deras öden mer hanterbara. Känner väl att jag inte riktigt fattade varje aspekt av handlingen, framför allt det som driver Kent bokstavligen till underjorden, men det kändes ok ändå.
Jag älskar ju skräck, speciellt när den bygger på gamla myter och legender. Mikael Strömberg använder vår nordiska folktro för att bygga sina historier. I våras läste jag Vätten och nu var det dags för Inmurad, som bygger på sägnen om kyrkogrimen. Läs mer på http://bokslut.blogspot.se/2015/11/in...
Rätt tråkig bok med både ointressanta karaktärer och handling. Händer egentligen ingenting i boken förutom i början då det byggs för en gnutta spänning. Strömberg kan bättre.
Sträckläste denna trots att hela plotten var ganska B, slutet var för cliché. Enda anledningen som fick mej att fortsätta läsa var för att få se om det kom nån oväntad vändning, men nån sån kom aldrig. Tyvärr blir det inga höga betyg på denna.
Boken började riktigt bra tyckte jag, men tyvärr blev den sämre och sämre ju längre in i den jag kom... Alldeles för rörig för mig, och den var inte så intressant som jag först trodde, mest bara konstig.
Jag har läst ettan och var påväg för att läsa trean när jag insåg att det var en serie. För den som undrar är det en fristående serie, man behöver inte slösa tid på den här...
Plockade på den här boken från bibliotekets snabblånshylla, lite av ett impulslån ;-) ingen bok jag tidigare läst någonting om. Den var helt ok läsning för stunden, spänning och myter men inget som hänger kvar eller ger mig sug att läsa mer.
This is a creepy, slow horror, and I enjoyed it very much. Strömberg has a very poetic language, which very much works with his kind of storytelling. It was a very good book, and I enjoyed it a lot.