Se dig inte om!

Romanen om Olof #3

by Eyvind Johnson

Tredje delen av Eyvind Johnsons självbiografiska romansvit Romanen om Olof. Vi följer huvudpersonen Olof genom arbete och funderingar. Han knogar först på en biograf, sedan som kringresande biografarbetare och hinner också med en sväng som assistent hos en by-smed. Samtidigt läser han mycket, funderar och drömmer om flickor och revolutionen.

Genres: Fiction, Scandinavian Literature, Swedish Literature, Coming Of Age, 20th Century, Historical Fiction

199 pages, Hardcover

First published January 1, 1936

About the author

Eyvind Johnson was a proletarian writer who was influenced by the contemporary literary currents of his time. He is regarded as the modern novel art's foremost pioneer in Sweden. He made ​​his debut in 1924 and had his breakthrough in 1930 with the semi-autobiographical novel about Olof . His most prominent works include Krilontrilogin , Strändernas Svall and Hans Nådes Tid . He became a member of the Swedish Academy (Chair 11) in 1957. He was awarded the 1974 Nobel Prize in Literature "for a narrative art, farseeing in lands and ages, in the service of freedom." (Award shared with Harry Martinson.)

Reviews

[Mina Widding · Rating 4 out of 5]

Fortsätter i samma goda anda. Blik likaledes inte lika golvad som av första, men här fick vi iaf mer av Olofs inre.

[Anders · Rating 4 out of 5]

Olof är nu 16 har hamnat i den lilla staden (Boden?) o får jobb som allti allo, på biograf.

WW1 är fortsatt en fond.

Bio verkar populärt, o folk tittar storögt på nymodigheterna.
Olof har stor nytta, av att ha läst några böcker, o som autodidakt känner han sig mer o mer hemma, även med direktören (dock tänker han mer på hur lite andra kan - men säger sällan högt). Jämfört med tidigare slit på sågverk o tegelbruk o timmerflottning, är det rena semestern o sköta biomaskiner, sälja karameller o affischera - men ändå är det nåt som saknas.

Skammen i att gå runt o kränga karameller , får Olof att protestera.
Olof träffar Maria, direktörens dotter, o lär henne att cykla - natten innan hon far till stora staden vid kusten.

Olof lär känna lite mer karaktärer, o börjar mer o mer storögt lyssna på deras erfarenheter - ibland även med ett mer kritiskt öra.

Ek, har varit i Brasilien, o turnerar med: ”en papegoja, en orm, en mager apa , en trolleri-apparat o planscher av vackra blommor”.
Med dessa trollbinder han publiken, med Sagan om Brasiliens Land

(Ett slags utvandrarna, men i mer exotisk stil, först om tropiska skatter o paradis-miljö - men mot slutet, problem med hettan, sjukdomar o till slut elände, även där)

Olof träffar även Skratt-Fredrik, lite äldre, men en person man kan resonera med, som blir en första kamrat. Även om relationen blir svår, när Olof inser, att även han skryter o skrövlar en del.

Jobbet ändras också, när Olof på soar-månaderna får följa med den nya direktör Larsson, som kringresande bio-sällskap. Det blir lokala marknader, resor med stora båtar med dignande smörgås-bord, o vidgade vyer - ända tills Olof även här, till slut säger upp sig.

Han vill framåt, framåt, o är inte nöjd.

Olof vänder norrut, vandrar längs rälsen, prövar sin lycka i en smedja, med blandade känslor. Träffar på smedens dotter Maja, när hon jobbar på café, ser hur arbetarna (vars borr de slipar) har möte.
Senare stöter Olof på Maja igen, o det blir en blixt förförelse i en skogsdung, efter vilken han inte kan stanna kvar hos smeden (den ständiga oron - tänk om hon blivit med barn).

Boken avrundas med en slags slutvarv: hösten är på ingång, och Olof återvänder till lilla staden: återser Skratt-Olle (tyvärr sjuk, syfilis?), återser Ek (samma snack om Brasilien), återser sin ursprungsfamilj (luger lite om att han ska vidare igen), o besöker kusten för att se hamnen, o se Maria, som är kvar.

Trots alla intryck, under sitt omtumlande år, hittar inte riktigt rätt, utan stannar kvar ett litet tag på biografen, o hittar som slutkläm en bok på vinden: Odysséen av Homeros.

[Eva · Rating 5 out of 5]

Tredje boken. Fortfarande 1916, men nu är det sommar, och livets horisonter vidgas så sakteliga för Olof. Det är fortfarande hans medvetandeström som orden formar. Det fascinerar mig hur orden kan borra sig så rakt in i mig, äktheten i det växande medvetandet i den växande ynglingen.

Han får sina första vänner, men fortfarande pratar de mer än Olof själv. Han har också några första försök med flickor, men där är samtalen ännu fåordigare. Han har fått arbete på biograf, även om det också medför en del drängarbete, som att bära vatten och hugga ved, så får han också mer tid att läsa. Även biograffilmerna vidgar hans horisonter. Han prövar alla sina tankar, och erfarenheter, i ett försök att bli bekant med livet. Rastlöst vandrar han längs tågspåren, där det är glest mellan bebyggelsen. Han får också ett tillhugg i en smedja på 'semestern'. Han vill läsa - men han vill också arbeta, bli delaktig i ett samhälle. Än är allt osäkert, allt är möjligt, men det mesta är vagt.

Det mesta är rastlöshet i ett sökande att komma ut i livet.

[Emma · Rating 3 out of 5]

I actually didn't read the book myself, but was listening to it via a radio program called "Radioföljetongen" on the Swedish Brodcasting Network and it was narrated by the Swedish actor Lennart Jähkel, who did a fantastic job with the story and it's characters, I believe.

Despite the fact that I rather enjoyed listening to the story, I probably wouldn't have read it myself, oh well...