Nu kommer den stora biografin över en svensk kvinnolegend - Elise Ottesen-Jensen. Hon blev en mytisk centralgestalt inom sexualpolitiken, en ung norska som i kamp med fördomar, sexualskräck och diskriminerande lagar bröt nya vägar och förvandlade Sverige.
Gunilla Thorgrens biografi beskriver en orättvist bortglömd person inom den svenska feminismen, men också en makalös och än i dag kontroversiell gestalt i den svenska sexualpolitiska nittonhundratalshistorien. Född i Stavanger lämnade hon tidigt det högkyrkliga hemmet, sökte sig till arbetarrörelsen och blev journalist. Hon mötte den av polisen eftersökte svenske syndikalistiske agitatorn Albert Jensen, flydde med honom till Danmark under första världskriget, utvisades till Sverige, och inledde där vid tjugotalets början arbetet med att organisera svenska kvinnor i den syndikalistiska rörelsen.
Tillsammans med Moa Martinson utvecklade hon kvinnosidan i Arbetaren till ett feministiskt kamporgan. 1926 - fyrtio år gammal - påbörjade hon sitt sexualupplysningsarbete. Hon reste landet runt, agiterade för en förändrad lagstiftning, och lärde kvinnorna att använda preventivmedel. 1933 startade hon RFSU. I kampen för att ge kvinnor rätt att bestämma över sin egen kropp - rätt till preventivmedel, rätt till abort - gjorde Ottar avgörande insatser för det svenska samhällets utveckling. Otaliga människor kunde tacka henne för ett lyckligare och mindre ångestladdat sexualliv. Privat drabbades hon dock av smärtsamma katastrofer, hon mötte den stora livsavgörande kärleken, och sveks av den. Biografin avtäcker en central del av den svenska nittonhundratalshistorien.
Alla borde få lära sig om Elise Ottesen-Jensen, pionjären på det sexualpolitiska området! Hon växte upp i Norge som nummer sjutton i en barnaskara av arton barn. Pappan var en auktoritär präst som tafsade på sina pigor när han var full. Elise Ottesen-Jensen tog tidigt avstånd från hans sätt att utöva sin tro och gjorde snart kvinnofrågor och sexualupplysning till sina hjärtefrågor. Bland annat reste hon handgripligen runt i Norden och prövade ut pessar åt fattiga kvinnor som ofta redan hade fler barn än de klarade av att försörja. Hon förmedlade också hjälp till olagliga aborter. Hon kämpade för att få arbetarrörelsen att ta dessa kvinnors levnadsvillkor på allvar och det var också hon som grundade RFSU. Ja, jag skulle kunna skriva sida upp och sida ner och alla hennes gärningar! En sån föregångare! En sån hjälte på många sätt! Men boken tyvärr ganska torr och tråkigt att läsa. Jag lade den ifrån mig när jag hade knappt 100 sidor kvar, såg den som teaterföreställning (en mycket bra sådan, men kanske tack vare att jag då redan visste så mycket om Ottesen-Jensens liv) och diskuterade den på en bokcirkel. Nu, en lång tid senare, läste jag klart den och fascinera än en gång av Ottesen-Jensens liv och gärningar.
Handlar om en sjukt cool och inspirerande kvinna, men är tyvärr skrivet i ett format som inte riktigt passar mig. Hade föredragit en bok om Elise som är skriven mer i skönlitterärt stuk (och inte som en faktatext). Mycket i boken handlade inte heller om Elise utan om andra personer och trots att det var relevant info kändes det för utdraget och babbligt för min smak. Dock sjukt coolt att lära sig om vem Elise var!