What do you think?
Rate this book
Rosen på Tistelön #1-2
Rosen på Tistelön
En stormig natt är smugglaren Håkan Haraldsson från Tistelön i den bohusländska skärgården ute med sina två söner för att föra en last med siden till fastlandet. När deras båt prejas av en tulljakt ser de bara en utväg och dödar hela besättningen. Detta brott bildar sedan en mörk bakgrundston till allt som händer. Temat är klassiskt: brottet som man försöker dölja, men där händelse efter händelse gör att de inblandade hela tiden drivs fram mot det obönhörliga, att brottet till slut kommer att avslöjas. Rosen på Tistelön, så kallas den unga Gabriella för sin skönhets skull, är helt ovetande om det brott som begåtts. Två andra i berättelsen, som också är oskyldiga, men vet vilka mördarna är, vill eller kan inte avslöja dem. En av mördarna har svåra skuldkänslor och beslutar sig för att resten av livet leva ett hederligt liv och så långt det är möjligt, i hemlighet, gottgöra de familjer som drabbats på grund av mordet.
Rosen på tistelön är ett ödesdrama, en äventyrsroman och kärleksskildring på samma gång och den brukar betraktas som mästerverket i Emelie Flygare-Carléns produktion.
Rosen på tistelön är ett ödesdrama, en äventyrsroman och kärleksskildring på samma gång och den brukar betraktas som mästerverket i Emelie Flygare-Carléns produktion.
535 pages, Paperback
Published July 20, 2007
9 people are currently reading
208 people want to read
About the author
Emilie Flygare-Carlén
192 books5 followersEmilie (born Smith) grew up in the archipelago of Bohuslän. Her father, Rutger Smith, was a retired sea captain who had settled down as a small merchant, and she often accompanied him on the voyages he made along the coast. She thus came in frequent contact with the seafaring folk, fishermen, and smugglers who were to populate her later stories. At the age of twenty, she married a local physician, Axel Flygare, and went with him to live in the province of Småland. She was widowed in 1833, returned to her old home, and decided to devote herself to literature.
She moved to Stockholm some years later, and in 1841 she married a lawyer, publicist and poet of that city, Johan Gabriel Carlén (1814–1875). Her house became a meeting place for Stockholm men of letters, and for the next twelve years she produced one or two novels annually. The premature death of her son Edvard Flygare (1829–1853), who had already published three books, showing great promise, was followed by six years of silence, after which she resumed her writing until 1884.
She founded charitable endowments in aid of students and of teachers, and of fishermen and their widows. She is best known by the hyphenated name Flygare-Carlén. Her daughter, Rosa Carlén (1836–1883), was also a popular novelist.
She moved to Stockholm some years later, and in 1841 she married a lawyer, publicist and poet of that city, Johan Gabriel Carlén (1814–1875). Her house became a meeting place for Stockholm men of letters, and for the next twelve years she produced one or two novels annually. The premature death of her son Edvard Flygare (1829–1853), who had already published three books, showing great promise, was followed by six years of silence, after which she resumed her writing until 1884.
She founded charitable endowments in aid of students and of teachers, and of fishermen and their widows. She is best known by the hyphenated name Flygare-Carlén. Her daughter, Rosa Carlén (1836–1883), was also a popular novelist.
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 10 of 10 reviews
November 23, 2019
En romantisk sjörövarhistoria som utspelar sig i Blekinge.
August 23, 2019
En riktigt bra historia om livet i den bohusländska skärgården. Jag förstår att det var en sin tids (1840-talet) kioskvältare. Språket är kanske inte det lättaste men man kommer in i det också.
July 3, 2021
"Sveriges äldsta roman skriven av en kvinna", är taglinen på den här boken. Samtida med flera inte helt lättlästa klassiker av män. Vad ska denna upplevelse bli?
Ja, i alla fall inte någonting jag hade väntat mig. Boken är, trots det gamla språket, förvånansvärt lättläst. Det är inga avancerade metaforer som man måste vara teologie doktor för att förstå, och över huvud taget väldigt lite som sker mellan raderna. Nej, den här berättelsen utspelar sig mitt på raderna, ibland övertydligt gestaltad med både dialog och brödtext som förklarar de ingående skeendena.
Förvånansvärt nog känns boken på många sätt ganska modern. Det är som om den vet att den är gammal, som om allting är skrivet med en viss glimt i ögat, en viss självdistans. Detta gäller särskilt beskrivningarna av de inte supermoderna förhållandena mellan kvinnor och män, som stundtals är riktigt underhållande samhällskritik. Och boken är faktiskt genuint spännande, om än på ett lågmält sätt. Den möjliga katastrofen är ständigt överhängande, och mot slutet vet man inte ens riktigt vem man ska heja på.
Men boken är också i omgångar ganska seg. Flera av de förklarande styckena skulle ha kunnat strykas, samma information förmedlas så väl i själva dialogen - så till den grad att jag tror att man hade kunnat göra ett teatermanus av dialogen nästan utan modifikationer. Flera spår i handlingen är villospår som aldrig riktigt kommer tillbaka (framför allt karaktären Lars som jag hela tiden väntade på skulle få en betydelse i själva upplösningen).
Och till skillnad mot de mer "typiska" klassikerna, finns det inte riktigt någonting att ta med sig härifrån. Jag känner inte att jag har fått med mig någon idé/tanke/insikt som är värd någonting. Istället blir det mest en halvspännande kärleksberättelse om svenskt tidigt 1800-tal.
Ja, i alla fall inte någonting jag hade väntat mig. Boken är, trots det gamla språket, förvånansvärt lättläst. Det är inga avancerade metaforer som man måste vara teologie doktor för att förstå, och över huvud taget väldigt lite som sker mellan raderna. Nej, den här berättelsen utspelar sig mitt på raderna, ibland övertydligt gestaltad med både dialog och brödtext som förklarar de ingående skeendena.
Förvånansvärt nog känns boken på många sätt ganska modern. Det är som om den vet att den är gammal, som om allting är skrivet med en viss glimt i ögat, en viss självdistans. Detta gäller särskilt beskrivningarna av de inte supermoderna förhållandena mellan kvinnor och män, som stundtals är riktigt underhållande samhällskritik. Och boken är faktiskt genuint spännande, om än på ett lågmält sätt. Den möjliga katastrofen är ständigt överhängande, och mot slutet vet man inte ens riktigt vem man ska heja på.
Men boken är också i omgångar ganska seg. Flera av de förklarande styckena skulle ha kunnat strykas, samma information förmedlas så väl i själva dialogen - så till den grad att jag tror att man hade kunnat göra ett teatermanus av dialogen nästan utan modifikationer. Flera spår i handlingen är villospår som aldrig riktigt kommer tillbaka (framför allt karaktären Lars som jag hela tiden väntade på skulle få en betydelse i själva upplösningen).
Och till skillnad mot de mer "typiska" klassikerna, finns det inte riktigt någonting att ta med sig härifrån. Jag känner inte att jag har fått med mig någon idé/tanke/insikt som är värd någonting. Istället blir det mest en halvspännande kärleksberättelse om svenskt tidigt 1800-tal.
December 26, 2024
Med publiceringsår 1842 är det här kanske en av de äldsta böckerna jag läst, här i en version där språket putsats till med modern stavning. Och visst tar det ändå ett tag att komma in i den äldre (men ändock fantastiskt fina) svenskan. Det är också det enda som antyder dess ålder. Som det står i en annan recension är det som om boken inte riktigt vet om att den fyllde 180 för ett tag sedan. Boken är förvånansvärt lättläst, språket flödande (även om språket idag kanske upplevs lite formellt skitnödigt och konstlat) och intrigen levande med en arom av mustigt svenskt drama¹. Det här är kanske inte så mycket som en bok om ett brott, som tiden mellan brottet och att brottet utmätts sitt straff, med karaktärer som känns levande. Jag gillar också hur Emilie Flygare-Carlén låter karaktärerna dras mot storyn snarare än att födas av den, många av de inblandade sugs med utan att ha något val. Boken ligger inte inom min komfortzon utöver "coola äldre böcker som det är kul att kunna skryta med att man läst", men var ändå ett nöje från start till mål. Skall man anmärka på något, är det kanske att den är i längsta laget. Men det också kan vara ett barn av förändrad teknik.
¹) Seriöst, på ett par ställen (speciellt mot slutet) är det som att läsa en gammal svensk svartvit film. och jag säger det på ett bra sätt.
¹) Seriöst, på ett par ställen (speciellt mot slutet) är det som att läsa en gammal svensk svartvit film. och jag säger det på ett bra sätt.
January 27, 2022
En fyra i betyg förutsätter att man är intresserad av den historiskt främmande tankevärld man möter när man läser en roman från 1840-talet. Jag läste Litteraturbankens e-pub, som bygger på förstautgåvan från 1842. Jag gillar det ålderdomliga språket, där det förkommer ord som gått ur tiden och sedan länge försvunnit ur SAOB. Boken förmedlar en etik som känns väldigt främmande idag, och nästan kan provocera en aning. Gestaltningen av psykisk sjukdom blir också intressant eftersom den skildras annorlunda jämfört med idag.
Om man inte är intresserad av sådana perspektiv så föreställer jag mig att man skulle sätta betyget lite lägre, men den är ändå förvånansvärt spännande och engagerande för en så gammal roman..
Om man inte är intresserad av sådana perspektiv så föreställer jag mig att man skulle sätta betyget lite lägre, men den är ändå förvånansvärt spännande och engagerande för en så gammal roman..
December 23, 2021
En stark trea ändå! Visst är det lite melodramatiskt men inte så pass att jag inte kan ta till mig historien. Romanen bygger löst på en sann historia och är ett intressant och målande tidsdokument. Och faktiskt en fin relationsroman. Annat jag uppskattar är att författaren väver in kritik mot den tidens lagar, som dödsstraff, och att kvinnorna porträtteras som starka och centrala.
Read
June 10, 2024Fem stjärnor för det svenska språket som talades på Flygares samtid.
August 30, 2019
Lyssnade på boken tack vare Radioföljetongens 80 år.
Det här var mest populära svenska romanen under 1800-talet. Framstår som lite löjlig idag.
Det här var mest populära svenska romanen under 1800-talet. Framstår som lite löjlig idag.
March 14, 2021
Romantik och spänning i en medryckande bok, skriven för 180 år sedan! Språket kan vara lite ålderdomligt, eller snarare tidstypiskt, men annars är boken otroligt fräsch, och språkbruket egentligen bara ökar charmen. Spännande intrig som håller ända till slutet, och beundransvärt välgenomtänkta personer, trovärdiga alltigenom. Tur att Emilie skrivit fler böcker än denna!
(Samma som för den senare delen av boken, eftersom de två delarna utgör boken helhet.)
(Samma som för den senare delen av boken, eftersom de två delarna utgör boken helhet.)
March 14, 2021
Romantik och spänning i en medryckande bok, skriven för 180 år sedan! Språket kan vara lite ålderdomligt, eller snarare tidstypiskt, men annars är boken otroligt fräsch, och språkbruket egentligen bara ökar charmen. Spännande intrig som håller ända till slutet, och beundransvärt välgenomtänkta personer, trovärdiga alltigenom. Tur att Emilie skrivit fler böcker än denna!
Displaying 1 - 10 of 10 reviews