Det är en orolig tid vi lever i. Hårdast drabbas platser som Vellinges villaområden när medelålders moderatmän samlas i grupp och tillåts härja fritt. Plundra allmännyttan, förstöra fackliga avtal, avvisa barn, rasa på internet och konsumera helt sjuuukt meningslösa saker. Samhället söker förklaringar. Saknar moderatmännen fritidsgårdar och replokaler? Är golfen inte stimulerande nog? Och vad gör egentligen politikerna för att se till att moderatmännen integreras in i det övriga samhället? Allt tycks röra sig i en allt ondare cirkel. Ska verkligen en liten grupp ligister få förstöra för alla oss andra?
Men det finns hopp! Sara Granér låter inte fruktan ta kontroll. I ett allt mer osolidariskt samhälle ger hon oss en radikal, solidarisk egoboost. All I Want for Christmas är ett seriealbum fullt av värme och humor, men också en glödande vrede mot ett samhälle där vi allt mer tappat förmågan att ta hand om varandra.
Sara Granér (1980) was born in Lund, but lives and works in nearby Malmö – a city she relocated to when she went to Serieskolan (Comic Art School) there.
Granér exploded on the scene in 2008 with Det är bara lite AIDS (It’s just a bit of AIDS), published by Galago. Her book generated a great deal of attention and Granér was commissioned by the Swedish daily Dagens Nyheter to create a series of cartoons for their Culture Section.
Granér is a member of the feminist comics collective Dotterbolaget (the Swedish word for “subsidiary” is made up of daughter + company, which here invokes an image of sisterhood), and her work has been exhibited at several major venues, such as Kulturhuset in Stockholm. Her comics poke fun at society, and Granér is unflinchingly frank, disturbing and hilarious. Gifted with a visual style all her own, Granér creates a world full of imaginary animals served up in bold colours with an industrial strength dash of darkness.
Gillar skarpt! rekommenderas för sånna som tycker som jag men även sånna som drabbats av en positiv syn på dagens marknadsekonomi och dess påverkan på tex naturresurser och marginaliserade grupper, och som behöver komma på rätt bana igen. Skrattade dessutom högt många gånger. Brukar inte vara en serietjej men kanske blir nu
Okej, oerhört upplysande, fantastisk, hemsk och jävligt bra! Allt på en och samma gång. Riktigt klockrena saker ibland som t.ex.
(s. 133 - ruta ett och två) "Kapitalismen har bra fantasi, det måste man ändå ge den! Så fort den hittat på en grej så måste den hitta på en ny. > Loka citron > Loka citron jordgubb > Loka citron jordgubb fiskpinne"
LMAO.
Och om vikariejobb: (s. 50 - fjärde rutan) "Så nästa gång du känner dig otillräcklig på ditt vikariejobb, tänk på att du nog i alla fall inte har ställt till lika mycket skada som påven."
Perfekt.
Själv tror jag att boken passar bäst för de på vänstersidan, men den kan väl även vara upplysande för andra människor som är öppensinnade. Som läsare måste en även vara medveten för satir så att ingenting tolkas fel.
Anledningen till att jag inte ger den 5 stjärnor är att den är berättad på ett lite rörigt och osammanhängande sätt, men det blir ju så med serier ibland. Är inte så van vid att läsa serier heller, så det vara det också. Sedan var texten lite svår att läsa på en del ställen då den är handskriven.
Men för vänstermänniskan är denna seriebok ett måste enligt mig!
den var bra, tror bara att den verkligen inte var i min smak så att säga. gillade inte riktigt hur serierna såg ut (rent estetiskt liksom), och hade önskat lite längre o mer sammanhängande serier. kanske lite mer röd tråd. den kändes väldigt spretig. men som sagt, själva texten eller innehållet var liksom inte dåligt
Sarcastic, at times hilarious, extremely visually elaborate and busy, smart and poignant.
My only gripe with the book is that I felt a bit that it was preaching to the choir. Not that that's a bad thing necessarily, the choir needs some entertainment.
Satir är mycket ”hit or miss” och tyvärr kände jag inte att det blev särskilt många träffar när jag tog mig igenom All I want for christmas is planekonomi. Ett specifikt skämt om kärnkraften fick mig att skatta högt, men på det stora hela var boken mer ansträngning än nöje.
Sara Granérs teckningar har sällan en punchline, utan skämtet är snarast hela den orättvisa verklighet som boken kritiserar. Absurditeten i arbetshets, förstörda ekosystem och ohållbar konsumtion är en bra grund att bygga satir och humor på, men det räcker inte för att rädda en bok undan andra brister. All I want for christmas is planekonomi påminner lite om serierna i en dagstidning där ett lyckat skämt är ett som man förstår, men som inte tycks göra anspråk på att få en att le, gråta eller ändra sin uppfattning. Beskrivningen är i viss mån orättvis då Sara Granér har en artistisk förmåga som är svår att förneka, men resultatet är fortfarande detsamma.
Egentligen är det här inte någon särskilt rolig bok, men jag skrattade eftersom alternativet är att deppa ihop fullständigt och ge sig upp i bergen för att leva som eremit. Det är ingen vacker värld Sara Granér målar upp.
All I want… kom 2012 och är född ur frustration och vrede över 1 ½ mandatperiod av borgerligt styre då klyftorna mellan fattiga och rika växte och solidariteten tycktes minska till en ny minimumnivå. Tre år har gått och Alliansen är inte längre i regeringsställning, men jag gissar att Sara Granérs önskan står kvar eftersom de flesta problem som hon behandlar fortfarande finns kvar och en hel del nya har tillkommit.
På så vis är boken förvånansvärt aktuell. Den funkar julen 2015 också. Förmodligen kommer den att stå sig många år framöver eftersom det är satir av högsta kvalitet.