Det här är en bok om ljud, en bok som förändrar hur du själv uppfattar – hör – världen. ”Koltrasten som trodde att den var en ambulans” är kulturjournalisten Anders Mildners efterlängtade debutbok.
Hur låter världen? Frågan kan tyckas märklig, det är väl bara att lyssna. Problemet är bara att vi aldrig varit särskilt duktiga på det, istället har vi i modern tid gjort precis allting för att slippa höra. Boken är en vindlande historia om spöken, militärens ljudvapen, koltrastar som tror att de är ambulanser, sjungande neandertalare, tyska filosofer, arkitektur, döva valar, klasskamp, den onde Kahn från Star Trek och laboratorieframställd popmusik. Med stor träffsäkerhet rör sig berättelsen mellan historia och populärkultur, mellan samhällsfenomen och den personliga reflektionen. Chansen är stor att boken bidrar till att du plötsligt hör sådant som du aldrig tänkt på och börjar förändra hur du arbetar och lever. Du kommer utan tvivel förstå hur vår ljudmiljö faktiskt är ett val som hänger nära ihop med hur vi förhåller oss till samhällsutvecklingen, och vilka som oftast blir vinnare respektive förlorare.
Utmärkt liten bok som jag gått och tänkt på under dagarna när jag inte läst. Ljud är en så naturlig del av vår omvärld, men ändå något som vi döljer så för oss själva.
Fångades av boken redan från första sidan med den spännande beskrivningen av ett rum utan ljud där blodomloppet hörs.
Det handlar om vad vi hör och hur det vi hör påverkar oss. Både ur ett privat perspektiv och ett större samhälleligt perspektiv.
Jag tänker på Gladwell när jag läser. För mig är det ett gott betyg.
Ljudbok om ljud. Möjligt jag läser om den på papper faktiskt. Intressant, vändande och vridande, inga lätta svar: en klassisk, kringvandrande tankebok, som sätter fokus på de växande problemen i den offentliga ljudmiljön, men också det individuella ljudrummets väl och ve. Ljuden vi gör, ljuden vi störs av, ljudet som identitet, hörselskador och manlighet, klassfrågor och skolpolitik, och en (det enda jag kände var något bristfälligt, skapade mer luckor än fyllde igen hål) kort historik. Mildner tar upp det mesta, och jag hade för det mesta önskat läsa en djupare avhandling om varje ämne - men det är ju å andra sidan just en sådan känsla som en tankebok ska skapa. Läslust gav den och läsvärd var den. Rekommenderas!
Som jag trodde intressant och, som jag också trodde, många generaliseringar som inte gäller mig med min oselektiva hörsel.
Början var bäst, mycket spännande om vetenskapen bakom hörsel och lyssnande, om ljud som klassfråga och om earworms.
I slutet blev det lite väl mycket "vi i vår tid är fångar av kommersiella ljud" och "alla lyssnar på musik i lurar". Jag trodde ärligt att det skulle vara åtminstone en liten passage om ljudböcker och podcasts eftersom jag nu lyssnade på ljudboken, inläst av författaren. Men noll om det, vilket känns daterat även fast boken kom ut för bara fyra år sedan.