En sen decembereftermiddag 1939 rövas tioåriga Gerd bort i centrala Stockholm. Alla svenskar sitter vid sina radioapparater och hör efterlysningen och läser senare om det fasansfulla fyndet av hennes skändade kropp. Slaget mot det trygga folkhemmet Sverige är hårt och tidningsskriverierna om händelsen övertrumfar krigsrubrikerna. Det dånar i folkdjupet. Polisen måste hitta mördaren.
Vittnen kan berätta om en mörkhårig man och en svart bil. Slumpen vill att den kände idrottslegenden Olle Möller svarar exakt mot de få ledtrådar polisen har. Olle, som är en bekymmersfri typ och glad i kvinnor, svarar dumt på polisens frågor. Men är han verkligen en barnamördare?
Mordet på Gerd blir Olle Möllers öde och förföljer honom hela livet. På femtiotalet sker ytterligare två otäcka mord: femåriga Kerstin från Stockholm och tvåbarnsmamman Rut Lind från Fjugesta mördas med några års mellanrum. Polisen – ivrigt påhejad av en enig press och folkopinion – är övertygad: Möller är skyldig igen!
När Olle Möller 1959 åtalas för mordet på Rut blir det Sveriges största mordrättegång genom tiderna. Dag ut och dag in toppar Fjugestamordet löpsedlarna och ”mördaren Möller” är Sveriges mest hatade man.
Olle själv nekade i sten fram till sin dödsdag.
Advokaterna Lena Ebervall och Per E Samuelson berättar i romanens form hur en enskild svensk medborgare blev behandlad när polis, åklagare, press och domstolar på förhand bestämt sig för att han var skyldig.
”Det här är den sanna och upprörande historien om ett samhälle i förändring, en rättsapparat som på förhand dömt och en mans olyckliga livsöde.” Rebecka Edgren Aldén, Damernas Värld
”Mördaren i Folkhemmet är välskriven. Man tar upp varje fall detaljerat och väver in tidsandan. ...det råder ingen tvekan om att författarna har på fötter.” Marianne Ekenbjörn, Norrbottens-Kuriren
”Ibland läser man med hjärtat i halsgropen. Boken är mycket skickligt skriven och det är omöjligt att lägga ifrån sig den. Jag rekommenderar denna varmt.” Ylva Kort och Gott
Väldigt upprörande bok om hur prestige och politik inte bara sätter en oskyldig man fängelse utan låter den verklige mördaren gå ostraffad. Samtidigt kan man önska sig tillbaks till en tid där ett mord gavs så mycket uppmärksamhet av både massmedia och poliser.
Skumläst efter rekommendation av låntagare. Jag tror att den varit bättre läsning om jag som hen som rekommenderade den upplevt tiden för Olle Möller själv, dvs 1939-1970 tal. Nu hade jag svårt att känna hur masshysterinboch rädslan för Olle Möller kunde vara så stor.
Författarna bygger boken på noga research men har skrivit den som en roman. Och det är ganska uppenbart vad de tror om Möllers skuld. Jag blir inte riktigt engagerad i storyn, som roman kommer jag inte personerna nära. Hade det varit en faktabok hade jag kanske blivit mer gripen. Men som sagt. Om man är född på 30-40 talet kan jag förstå km känslan blir en annan.
Stackars Olle! Att bli dömd för ett brott man inte begått måste vara det mest frustrerande man kan vara med om. Berättelsen har lyckats få till personligheterna så att man känner för, med och mot personerna som beskrivs.
Jag gillar språket, sättet att berätta och den väcker både känslor av frustration och ilska. Men för mig hade den vunnit på att kortas och inte vara fullt så detaljerad.
Jag måste erkänna att det tog mig lång tid att ta mig igenom den här boken. Första gången jag påbörjade den kom jag en tredjedel sen fastnade jag i misären över Olles öde och den dåliga polisarbetet rörande det första fallet med Gerd. Jag tog dock upp boken igen något år senare och läste då ut den på under veckan. Jag var ibland tvungen att låta mig vila lite i läsningen då historien ibland var så osannolikt upprörande att den fick tas in i omgångar. Ett tag tänkte jag att författarna var för färgade av att Olle skulle vara oskyldig men sen klarnade historien och jag förstod varför. Det som hände Olle borde inte få hända någon och om man idag blir irriterad över att det är för svårt att fälla misstänkta för brott kanske detta kan vara en av orsakerna. Jag kände både för Olle men även för offren för i denna hetsjakt gick verkliga mördare fria. Sammantaget tyckte jag boken var något lång och ibland förirrades berättelsen i detaljer, men den är viktig! Den gestaltar på ett mycket övertygande vis hur en ensam man får samhället emot sig och vad lite sanningen då betyder.