"Georg Henrik von Wright sanoo tämän kirjan synytyneen kahdesta tarpeesta. Toinen on pyrkimys ymmärtää sen maailmankuvan perusteita, jonka modernit tieteet meille antavat. Tieteillä hän tarkoittaa tässä yhteydessä erityisesti luonnontieteitä. Toinen on tarve arvioida niitä vaikutuksia, mitä tieteillä on elämäämme teknologian ja teollisen tuotannon välityksellä: niiden pitkäaikaista yhteisvaikutusta fyysiseen ympäristöömme ja psyykkiseen hyvinvointiimme. von Wright asettaa kyseenalaiseksi eräät syvään juurtuneet käsitykset edistyksestä ja kehityksestä samoin meitä ahdistavan tulevaisuuden pelon syvemmistä syistä."
This book is a short but interesting exploration of human reasoning of science, scientific advancement, and technology.
Most of the book covers the philosophical understanding of what science is and its application, starting from Aristotle's era to the modern age. I particularly enjoyed this part, as it captured the essential differences between the Aristotelian age of science and the post-Scientific revolution era in a brilliantly simple way. Furthermore, the book intriguingly highlights the Industrial Revolution and its consequences on the fundamental incentives for scientific advancements. Another part of the book that was interesting to read was the discussion on the determinism of science following Heisenberg's uncertainty principle. Brilliant discussions for such a short book. The final chapters of the book cast a pessimistic view on the current (1986) state of technology and the implications it has on human life, both in developed as well as developing nations. This part was interesting to read today, in the age of rapidly evolving artificial intelligence, as many of the doubts expressed by the author are (very) similar to those presented by modern skeptics. However, as a reader of the book, I do in fact have the answer to the skeptical questions the authors raise and as it turns out, most of the doubts presented have turned out to be untrue. Does this lead me to think modern skeptics of technology are boring pessimists? Probably. On a more serious note; there is some good reflection to be done after reading this book.
Nice to read some domestic philosophy :)
Anyways, interesting book. Without the last two chapters: 4/5. Läst på Svenska.
Mukava pieni johdatus tieteen historiaan ja siihen miten teknologia ja ymmärrys maailmasta on kehittynyt – ja mihin ne todennäköisesti kehittyvät. von Wright on kyllä ollut 40 vuotta sitten aikaansa edellä visioidessaan sitä miten tarvitsisimme laajempaa ja monimutkaisempaa planetaarista ymmärrystä, jotta voimme ratkoa tulevaisuuden ongelmia. Tuntuu että tällainen posthumanistinen näkökulma on alkanut vasta viime vuosina yleistyä. Täytyy varmaan tulevaisuudessa myös tarttua toistamiseen von Wrightin teoksiin.
Intressant bok om vetenskapens världsbild och hur den ändrats genom århundraden. Boken är skriven 1986 och von Wright analyserar att teknologins utveckling kommer att leda till att den får ett starkt påverkan i människans vardag. Historiken om vetenskapens världsbild utgör ca 4/5 av boken och bara den gör boken läsvärd. Och är ganska neutralt skrivna.
Den sista delen går in på att analysera läget idag (1986) och framtiden, här upplever jag att analysen mera värdeladdad.
Boken är alltså skriven före PC:n var vanlig, och före internet och smartelefoner intåg. Han betraktar teknologin mera med skepsis än som något som kommer att förbättra människans vardag. En jämförelse mellan oron för vad som händer med arbetsplatserna görs mellan industrialiseringen tid och teknologins tid. Automatiseringen, liksom industralialiseringens maskiner kan fundamentalt ändra på arbetets roll och samhällets kapitalfördelning.
Hållbarheten i människans resursanvändning ifrågasätts. I längden är den ohållbar menar han. Boken är mycket aktuell ännu 35 år efter att den skrevs.
Lättläst med korta kapitel. Boken är en genomgång av (natur)vetenskapens roll genom tiderna från 500 f.Kr. till 80:talet.
Gillade jämförelsen mellan de Grekiska naturfilosoferna och den moderna västerländska naturvetenskapen. Gillade några formuleringar rörande kyrkans respons på naturvetenskapen, men anser att författaren borde ha tagit med exempel där naturvetenskapen till en början faktiskt stödde en geocentrisk världsbild, för en mer nyanserad bild. Gillade idén om att pseudovetenskap, magi och religion skapar ett kaos i människans tolkning av sin omvärld.