En storm kom från paradiset

by Johannes Anyuru

Han är en ung man som sitter i en fängelsecell i Zambia. Hur har han hamnat där? Vilket kommer att bli hans öde?

För inte så länge sedan var hans högsta dröm att en dag få bli pilot i Ugandas flygvapen. Allt såg så lovande ut. Han hade fått komma till Grekland för att utbildas på den Hellenska Flygvapenakademin i Dekelia, strax utanför Aten. Men så, den 26 januari 1971, nås han av beskedet att det skett en statskupp i hemlandet. Idi Amin har gripit makten. Kort därefter ställs samtliga ugandiska flygkadetter inför ett ultimatum.

Amins statsapparat har skickat ett flygplan för att hämta hem dem. Det är i den stunden han fattar sitt livs viktigaste beslut: att hoppa av och söka asyl i Grekland. Efter det går inget som han tänkt sig. Han saknar att flyga, finner ingen mening i tillvaron, och förtvivlad tackar han ja till att åka till Lusaka i Zambia för att ta anställning som besprutningspilot. Men så fort han anländer i landet arresteras han och placeras i en cell.

Snart blir han varse att han ska utvisas, men de säger inte vart. Om de skickar honom tillbaka till Uganda kommer han att åtalas för landsförräderi, om de skickar honom till Europa kanske han inte ens släpps in. Han är på flykt, han är statslös - han kämpar för sitt liv.

Genres: Fiction, Africa, Swedish Literature, Uganda, Novels, Sweden, Scandinavian Literature

248 pages, Hardcover

First published January 1, 2012

About the author

Johannes Anyuru, born 23 March 1979, is a Swedish poet and author. His father is from Uganda and his mother is Swedish.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Johannes...

Reviews

[Eric · Rating 5 out of 5]

An important, perfectly written novel about immigration, loss of idendity. A must read!

[Anja Sebunya · Rating 5 out of 5]

If there was a sixth star this novel merits it. I don’t think I have ever read anything that better describes the effects of socio political upheaval on lives which are caught up and swept along by ‘the storm that blew in from paradise’ and are fractured as a result. This becomes a national fractured state as in the case of Uganda - a country which seems to iterate endlessly in this swamp of fracture. Peter Anyuru writes of this deep pain in such beautiful prose that hurts to read.

[Anna Widman · Rating 5 out of 5]

Otrolig.

[Lena · Rating 4 out of 5]

En sån där bok som först är riktigt bra efter man läst ut hela boken och kan se tillbaka på hela den samlade berättelsen. Johannes Anyuru skriver berättelsen om sin pappa, men berättelsen blir större än så, det blir en abstrakt berättelse om livet och de vändningar livet tar pga kombinationen av tillsynes slumpmässiga val, när i tiden du befinner dig samt din geografiska plats.

[Nicklas Karlsson · Rating 4 out of 5]

I understand the hype.
Anyuru has a way with words and narratives. This is one of those great books where both characters and environments stand out in a simple and beautiful way. Almost a bit MacCartyesque.
Recently I started to notice how books that transport you right away appeal to me. And boy do this book do just that. Read it, it's bound to become a movie.

[Mimmi J. · Rating 3 out of 5]

Vi läste denna i bokcirkeln. Jag visste inte mycket om Anyuru innan, men kul att få läsa något nytt. Boken öppnade mina ögon för militärkuppen i Uganda på 70-talet (bland annat). Första halvan var OK andra halvan älskade jag. Fint poetiskt språk och fint samtal. Rekommenderar!

[ren · Rating 3 out of 5]

“Because he will never get to stay somewhere, never, never. […] Because he misses it [home] with every bone in his body. He straightens his back.”

Well written, perhaps I would have liked a more empathetic narration of P. Crazy we don’t know the name of barely anyone, other than political figures. Huh.

[Jonathan Hejlo · Rating 4 out of 5]

Benjamins ängelmetafor om att bli blåst baklänges in i framtiden från paradiset av framstegets vind, med katastrofen vid sina fötter, möter elegin över en fängslad och vingklippt far vars enda brott var att vilja flyga rakt in i solen. En sista gång.

Fortsätter att riffa på ryck upp dig biografier och söka försoning med vad det blev av mitt eget liv. 40 års kris på intåg. Håll i er. Snart blir man väl ghetto pat väckt ur sin nedrökta slummer.

[Sarah · Rating 3 out of 5]

Ljudbok denna gång. Tidlös berättelse.

[Josefin]

Otrolig. De blir väl o köpa Ixelles nu dåå. Jag som hade köpstopp på böcker. Åh får se om jag kan hålla mig. Råkar nån annan själ ha den o råkar vilja låna ut så hojta!

[Jennopenny · Rating 5 out of 5]

Alltså så fantastisk!

[Laura]

I reread this for class, this time in English since that's the language I'll write my term paper in

[Ludvig Broomé · Rating 4 out of 5]

Älskade denna typ lika mycket som den andra han skrev. Anyuru är lätt en av mina svenska favoritförfattare bland de samtida

[Ja, naturligtvis · Rating 4 out of 5]

Prosalyrik från Anyurus uppväxt varvat med en gestaltning av faderns tid och trauman från Idi Amins Uganda, pilotutbildningen i Grekland, flykten till Nairobi och om en ganska depressiv tillvaro på västkusten gör det här till en unik far-och-son-historia. Sista 50 sidorna höll mig verkligen i ett grepp. Imperier faller, ledare kuppar brutalt och ledare går. Folk fördrivs, försvinner och passerar beväpnade män när de svettas i sina uniformer. Ambitiösa rebeller röker i din soffa decennier senare på en fest, vännerna sörjer utbildningarna som inte räknas. Gud har ersatt imperiet i dina kretsar, Gud som har ersatt partier eller en annan ideologi för så många tillhörande diasporan i dagens Väst.

[Merilyn Meristo · Rating 4 out of 5]

Taas üks raamat Aafrikast, mis puudutab. Seekord Ugandast, sõjaväelise diktatuuri ja sotsialismi võtmes. Oma isa lugu. Ellujäämisest. Mida lõpu poole, seda põnevam lugu. Kurb lugu. Kohati veidi uinutav stiil ja mõnda kohta peab mitu korda lugema, et miskit kaotsi ei läheks. Kurb on ka see osa, mis puudutab Rootsit.

[Marieinsweden · Rating 4 out of 5]

Seg början, sen blev det bara bättre. Vilket livsöde.

[Mina Widding · Rating 5 out of 5]

Det är väldigt mycket språket som fängslar mig, och att berättelsen inte förskönar (fast språket kanske gör det lite, gör det till litteratur) och framför allt att jaget kliver in och berättar om nuet, om huvudpersonen som sin far, sjuk och nära döden. Det förverkligar grundnarrativet om P och hans flykt genom livet. Förhöret som berättarteknik i inledningen är också genialisk, att det tar ett tag innan man begriper sammanhanget, hur berättelsen växer. Jag lär mig lite om Uganda, eller om politiken iaf, det mesta utspelar sig ju i andra länder (Grekland, Italien, Tanzania, Kenya, Sverige). Jag följer en ung människas val att fly, av osäkerheter, otryggheter, utan att veta om det är det rätta men ändå med den tron, en naiv ung människa, som begår misstag men hade kanske inte kunnat göra annorlunda. Det enda jag vill veta mer om är hans relation till jagets mor, men jag köper att jaget respekterar sin mors önskan att inte skriva så mycket om henne. Jag läser det mycket som Anyurus bok om sin far, utan att veta om det är faktiskt biografiskt, och det spelar ingen roll, det är sjukt bra fiktion.

[iltatee · Rating 3 out of 5]

Tää oli tosi raskas, ainakin mulle ja tähän hetkeen. Tuntui, ettei missään ole sitä keveyttä ja valoa joka kantaisi lukijaa pidemmälle ja pitäisi mukana muutakin kuin epätoivoa ja tuskaa. Luulen, että sen piti tulla siitä lentämisestä ja ilmasta ja sen keveydestä ja siitä fiiliksestä, mutta mulle se ei välittynyt sanojen kautta yhtään niin voimakkaana, että olisin kokenut sen yksistään toimivan kirjan keventäjänä.

Siis hyvin kuvattu elämää,tosi elävästi ja sen takiakin niin raskas lukee. Ja tietenkin sen takia, millaista elämää kuvattiin, millaisia olosuhteita päähenkilöllä oli. Se oli ehkä aika harmaata kaikki, vähän eri sävyissä mutta harmaata silti., ehkä vähän likaisenvihreään taittuvaa. (Välillä asiat kuvautuu mulle paremmin väreinä.)

[Sorayya Khan · Rating 5 out of 5]

Johannes Anyuru's novel is cinematic. It is brutality rendered beautifully in striking prose. He tells the story of a Ugandan man who cannot escape his fate, no matter how desperately he tries or how fast he runs. Happiness comes once, when he becomes a pilot, but he is denied the ability to fly again as he flees from one country to another. He survives the impossible misery of police interrogations, refugee camps, military training camps, homelessness, while the memory of flying sustains him. He never flies again, even if he makes it to Sweden and has a family of his own, which like a country, he cannot hold on to. The narrative is written about this absent father by his son, who pieces together his story. The son says, "I travel between places I try to form into a nation." A Storm Blew in from Paradise is terribly sad, a powerful ache that kept me in its clutches until the last page. And it reads like a thriller.

[Elsa · Rating 4 out of 5]

En roman om en ung ugandisk pilotstuderande i Grekland som inte vill tänka på politik utan bara flyga, men som får sitt liv sönderslaget av stadskuppen i hemlandet 1971. Framtiden rycks honom ur händerna och plötsligt är hans liv att bara försöka överleva genom förhör och tortyr, flykt och flyktingläger, att försöka att inte bli en av alla försvunna. Några år senare, i Sverige, blir han Johannes Anyurus pappa. En vacker och smärtsam skildring identitetsförlust, ensamhet och längtan. Att vara någon och sedan inte vara det, människor som kastas runt i historiens ström. Anyuru är en sjukt skicklig författare. Läs.

[Annika Kronberg · Rating 2 out of 5]

Måste eventuellt skylla på min dvala av alvedon och morfin, pga kunde inte riktigt hänga med i storyn, men den här boken berörde mig inte alls. Tematiskt tilltalar den mig inte, och det kanske jag var beredd på eftersom att baksidestexten är ganska talande, men jag fastnade inte alls för historien. Jag vet att Anyuru har ett fängslande språk, men eftersom jag var för ointresserad nådde det inte fram.

Jag tror framförallt inte att jag kommer att minnas den här boken, inte för att den var dålig (för det tycker jag inte), utan för att den inte tilltalade mig.

[Philip · Rating 5 out of 5]

Skriver med en otrolig finess. Man förstår hans pappa utan att behöva förstå hur det han upplevde var. Pangbok!

[Ola Carlberg]

Kom av mig i lite mer än en månad pga sjukdom och studier men jättebra bok.

[viv · Rating 4 out of 5]

lükkasin selle raamatu lugemist üsna pikalt edasi, kuna teadsin et selle lõpp murrab mu südame, ja see ka juhtus. väga ilus ja melanhoolne lugu mis jääb pikaks ajaks meelde.

[LilyElfgreen · Rating 5 out of 5]

Normálně bych se k té knize vůbec nedostala, ale jsem ráda, že jsem dostala tu možnost si knihu přečíst.

[Anders Demitz-Helin · Rating 5 out of 5]

On country and dentity in a deeply poetic, matter of fact way. Aint nothing like it coming from Sweden. I already miss reading it. Should bring any reader closer to the real.

[Tibbe · Rating 5 out of 5]

Wow vilken bra bok

[Julia Tibblin · Rating 4 out of 5]

Det tog kanske en fjärdedel innan jag verkligen kom in i boken, men när jag väl gjort det var jag fast! Så fin o välskriven bok med en viktig historielektion.

[Titta · Rating 4 out of 5]

Tämä kirja oli monta kertaa huudellut minulle kirjaston hyllystä, ja pari kertaa olin jo ottanut sen käteeni ja lukenut takakansitekstin, mutta sittenkin jättänyt lainaamatta. En tiennyt kirjailijasta mitään ja takakansiteksti ei herättänyt kiinnostusta, mutta jotenkin kirja toistuvasti veti minua puoleensa. Sitten luin Hesarista Anyurun uudemman kirjan arvion ja tajusin, että tässä on tutustumisen arvoinen kirjailija. Ja kyllä kannatti, tykkäsin tästä kirjasta paljon (kuten myös siitä uudemmasta, He hukkuvat äitiensä kyyneliin).

Anyuru kertoo kirjassa Ugandasta lähtöisin olevan isänsä tarinan, joka onkin vaiheikkuudessaan ehdottomasti kirjan arvoinen. Päähenkilö kouluttautuu Kreikassa taistelulentäjäksi, mutta ei haluakaan palata Ugandaan Idi Aminin kaapattua siellä vallan. Kirjasta sain myös tiiviin katsauksen Ugandan tapahtumiin Aminin aikana - tähän asti aihe on ollut minulle tuttu lähinnä erinomaisesta The Last King of Scotland -elokuvasta.

[Morris21 · Rating 5 out of 5]

Jag vill inte komma ur historien utan ur livet. Jag vill att vinden hade med sig oss från ingenstans och att vi är på väg till ett annat ingenstans. Någonstans. Att däremellan finns allt. Det som finns. Kropparna som kliar och värker och saknar och skrattar och dör. Att vi inte ansvarar för det som kom före oss. Att hemlandet är en lögn. Att vi kommer från nyss, att vårt hemland är timmarna, sekunderna, ögonblicken, att det inte finns något ursprung, att historien inte kan säga vilka vi är. Jag känner vinden svalka ansiktet, de berusade raglar ut från nattklubbarna och ramlar omkull på trottoarerna, och jag kommer bara från alla dessa berättelser som försöker ta reda på mitt ursprung. Det finns ingen historia. Jag kommer bara härifrån. Från denna sommar när min far är döende