Victoria Benedictsson (March 6, 1850, Domme – July 21, 1888) was a Swedish author. She was born as Victoria Maria Bruzelius in Domme, a village in the province of Skåne. She wrote under the pen name Ernst Ahlgren.
Benedictsson grew up on a farm in Sweden. At 21 she married a 49-year-old widower from Hörby. Benedictsson was not happy in her marriage and had a love affair with the Danish critic and scholar Georg Brandes. The unhappy love affair has often been blamed for her subsequent suicide, but she was also very unhappy with the intellectually limited life she led. She is, together with August Strindberg, regarded as one of the greatest proponents of the Swedish realist writing style. In her novels she described the inequality of marriage and often debated women's rights issues in her writings. Current critics see her as an early feminist; earlier the focus was on her love affair with Brandes.
Utsökt berättad novell, helt i min smak. Bildspråket och berättandet är väldigt välgjort tillsammans med ett intressant, och fortfarande högst aktuellt, tema. Vetskapen att Benedictsson tog sitt liv samma år den skrevs ger den en obehaglig tyngd.
”För dig har jag varken varit man eller kvinna, bara en levande varelse; och därför kunde du bli min vän. Hade jag i dina ögon varit en kvinna, skulle också du ha föraktat mig.”
Samme år som Victoria Benedictsson skrev "Ur Mörkret" valgte hun å ta sitt eget liv. Benedictsson var en viktig inspirasjonskilde til August Strindbergs "Fröken Julie." Jeg forstår hvorfor Strindberg lot seg inspirere. Dette er en sterk skildring av kvinners stilling i Norden mot slutten av 1800-tallet. Benedictsson fremstår som en modig forfatterinne, med et uendelig poetisk språk, og med en viktig stemme i kvinnekampen hun selv ga tapt for. Anbefales på det varmeste.
Tack till Anna Cavallin på SU som har en helt fantastisk kurs i ”från sedelighetsstrid till kvinnlig rösträtt -introduktion till första vågens feminism”, hade jag inte läst den hade jag inte fått ta del av Benedictssons novell. (Sökte kursen för att få läsa lite om mitt favoritämne feminism utöver mina kriminologistudier och det är fan det bästa jag gjort! Sök kursen om du gillar feminism och att läsa fantastisk kvinnlig intellektuell litteratur!)
De teman som ”ur mörkret” behandlar är starkt kopplade till den sedelighetsstrid och kvinnoemancipation som pågick under 1888. Hur äktenskap tvingar in kvinnor i en begränsande roll, som berövar henne frihet, intellekt och integritet återses i novellen. Även hur mannens syn på kvinnan som mindre värd, icke fullständig och därmed mindre människa som därmed måste ledas och berövas av sin makt intar kvinnans syn på sig själv och andra kvinnor, något som Benedictsson beskriver med bravur.
Benedictssons skrivande och hennes liv är djupt berörande. Hur hon ville förbli sin egen person och därmed fri, och hur män stoppade henne genom hela hennes liv slutade i tragedi. (P3 historia har ett avsnitt om henne, tips!) Hur hon ville befria sig från synen på henne som kvinna och bli fri från den roll kvinnor tvingades in i, detta är en anledning till hennes pseudonym Ernst Ahlgren. Något som är djupt beklagligt men också något som hjälpte henne bli fri från att vara kvinna, och därmed ge henne utrymme för att bli något annat, något där hon kunde få uttrycka sitt intellekt.
Helt fantastisk novell och kan inte vänta på att läsa mer av Benedictsson!
In her short story "Ur mörkret" ("Out of the darkness") Benedictsson tells the perspective of a female character who grew up in an environment hostile to women. It is a reflection on the impossible standard put on women during the 19th century patriarchal society in Scandinavia. Fortunately, modern female readers might not recognize all of the issues being presented, but sadly they will know some. The merging of unique and universal experience makes this short story a worthwhile read even today.
Fint skriven men kräver koncentration för att verkligen ta in allt och den kräver nog dessutom omläsning. Som alltid när jag läser noveller vill jag dock ha mer.
En mycket stark berättelse om kvinnan som underordnade i samhället under 1880-talet! Sett ur ett feministiskt perspektiv så ser man verkligen hur lite makt kvinnan har i sitt eget liv under den tiden!