Dat overkomt de negentienjarige Elin. Tijdens een schrijfcursus leert ze Paul op een heel andere manier kennen. Hij is niet langer Tessa's vader, de aardige buurman met wie haar familie al jaren bevriend is - plotseling is hij een man die haar klamme handen en verwarde gedachten bezorgt. Als Elin Paul een brief schrijft waarin ze haar gevoelens voor hem duidelijk maakt, verandert hun band en komt hun relatie in een stroomversnelling terecht.
Elins liefde voor Paul is onstuimig en totaal, maar buiten de gepassioneerde momenten die ze samen beleven, is Paul een gelukkig getrouwde huisvader. Elin raakt meer en meer verward door haar eigen gevoelens; haar vriendschap met Tessa - die van niets weet - komt ernstig onder druk te staan. Langzaam maar zeker realiseert ze zich dat haar liefde voor Paul onmogelijk is.
Köpte på loppis i Varberg häromdagen och läste den nu på resan! Var en favoritbok när jag var ung tonåring så ville läsa om hennes böcker och se hur jag tycker dom är nu. Men den var bra och otroligt lättläst, men ganska förutsägbar.
Jag läste en del Katarina von Bredow när jag var yngre. Typ Syskonkärlek, Knappt lovlig osv. Hon skriver ofta om tabubelagda relationer och det är jag tydligen väldigt fascinerad av. Delvis för att det är just det, tabu, men också för att det är så svårt att fatta. Jag läste någonstans att Bredow själv varit/är gift med en man som är mycket äldre än henne själv, så var hon får inspirationen till hennes böcker kan en lätt se. Kan tänka mig att hon/hennes man kanske också fått höra en hel del om deras relation från nära och kära. Men även från samhället liksom. På ett sätt är det som någon sorts samhällelig norm att en kvinna ska vara tillsammans med en äldre man, men samtidigt typ inte?
Just den här boken blir komplicerad på fler nivåer, inte bara åldersskillnaden. Men just att det är hennes bästis pappa som hon blir kåt på + att han är gift (eller rättare sagt, problemet är att HAN visar intresse tillbaka). Alltså guuuud vad jag tycker att den här mannen är ett fkn svin, på flera sett. Bortsett från att han verkar skita i sin fru för att han blir ett djur när han tänker på Elin, så pendlar han så mycket i sina känslor och skapar en enorm osäkerhet i Elin. Jävla Paul. Blir typ illa tillmods av att läsa den här boken, också för att det blir en jävligt skev maktbalans i deras ”relation”. Uhhhhh. Vet inte vad mer jag vill säga är bara frusterad lol :^(
This entire review has been hidden because of spoilers.
Det var som att återuppleva sina egna känslor man hade som 15 åring. Varje ord var som skrivet precis ur mitt egna liv. Åkte bakåt i tiden och mindes hur det var - hopp, kärlek, förtvivlan och sorg. Allt på en och samma gång.
Jag läste den här boken för mycket länge sedan, under början av mitt andra år på gymnasiet, och därmed var jag osäker på om jag fortfarande skulle gilla den lika mycket som jag gjorde då. Och det tror jag faktiskt att jag gjorde. Jag kunde i alla fall inte släppa boken och läste den under en dag. Språket var lättillgängligt men ändå tyckte jag att det hade en del fina och fängslade beskrivningar; speciellt när det kommer till kärlek och hur underbar men också olycklig den kan få en att känna sig.
Karaktärerna var kanske inte de mest intressanta/bra, varken huvudpersonen Elin eller hennes förbjudna älskare Paul. Elin var lite manipulativ och jag tycker att det är lika fel av henne att gå för en gift man som det var för Paul att svika sina löften till sin fru. Vidare tycker jag att Paul var väldigt orättvis i och med att han aldrig tycktes kunna bestämma sig för om han ville lämna sitt gamla liv för Elin eller stanna kvar och “glömma” det som hänt mellan dem.
Däremot tyckte jag mycket om Torun, Elins mamma. Jag tyckte så synd om henne och hur hon nästan alltid glömdes bort av resten av familjen. Hur hon offrat sitt liv, karriär, för att ta hand om familjen (bland annat att gå upp klockan fem varje morgon för att baka bröd), men trots det blev hon ständigt tagen för givet. Och aldrig bad hon om något för egen del. Men i slutet verkade hon se att hon också har ett liv att leva, och inte bara leva för andra, och bestämde sig för att åka på semester till Kreta med sin syster. Det var nog den enda scen vilket jag tyckte om Elin då hon lyckades övertyga sin mamma till att åka till Kreta trots att hennes far, Toruns man, satte sig emot det hela vilket fick ett stort gräl föräldrarna emellan att brytas ut.
Kort och gott tyckte jag att det var en relativt realistisk skildring av förbjuden kärlek och hur dessa känslor känns. Boken kunde vara lite dramatiskt ibland, tonårsaktigt, men samtidigt är det väl så kärlek får en att känna/handla, som en kärlekssjuk tonåring?
Han skulle varit mer försiktig. Han skulle inte gett hans ”begär” det de ville ha. Han skulle ha satt stopp för det redan då. Innan Elin hunnit bli så olycklig. Så instängd i sig själv. Den enda bra karaktären i boken är Peter.
Att Elin inte ens brydde sig om vänskapen med Tessa till slut. Att hon inte brydde sig om någon förutom Paul. Att hon blev så kär att hon var villig att ta livet av sig när han gav ord till den sanning de båda vetat från början. Att de inte kan vara tillsammans.
Hon var hopplöst kär i honom. Älskade honom djupt. Han var hopplöst kåt på henne. Var så väldigt förtjust.
Det finns en skillnad. Och vem som skulle satt stopp för det innan allt gick för långt syns klart och tydligt när man mäter känslor.
Den gjorde mig lite deprimerad själv och jag vill bara att hela Elins familj ska gå till psykologen. Alla behöver hjälp.
This book was a very quick read. The language is somewhat simplistic, but it didn't bother me that much. Although Elin's feelings were very well described I felt a little uncomfortable reading this book. It wasn't a bad book, it is just not something I really enjoy. I started to dread the ending a little bit, but I was glad with how the situation was resolved.
This is my second time reading this and just like the first time around I couldn't get into any of the characters or story. A selfish, naive 19 year old gets a crush and an obsession over her best friend's dad and mistakes it for love. The dad is scumbag. They both manipulate each other and they would deserve each other if it wasn't for age gap.
Jag läste om den här boken efter flera år och jag älskar den bara mer och mer ju oftare jag tänker på det. Jag har själv en grej för äldre män och jag vet hur löjlig och barnslig man kan känna sig och det slutar med att du hatar dig själv. Så pass olyckligt. Tragiskt.
Men en sak som hade kunnat göra boken mycket bättre är karaktärerna och relationerna mellan dem. Man kunde definitivt ha med fler konversationer mellan Elin och Paul, Paul och Monika. För att få en förtydligande på Pauls liv och hur han känner. För när man läser detta från Elins perspektiv så är Paul en kåt skitstövel helt enkelt. Men så kändes det inte i början med kvällskurserna och så. En liten stund i alla fall. Han kanske visst fick dålig samvete, han kanske hatade sitt liv på Sparvhöksvägen 14 och Monika och teaterspelet. Vi fick ju inte veta något om deras äktenskap. Nästan ingenting. Pauls liv är ett stort frågetecken. Även Monikas.
Ändå tycker jag så synd om Elin. Han fick en sån makt över henne att hon skulle lyda utan tvekan om han befall henne att inte andas mer. Men makthavare måste vara målmedvetna och leda andra på vägen. Men Paul vilseledde Elin bara mer. Plågade ihjäl henne med sin förvirring och osäkerhet. Det enda han var säker på var att hon gjorde honom kåt. Det är så tragiskt. Att känna så mycket för någon, att varenda cell i kroppen skriker efter honom och man är redo att dö för honom men allt man får tillbaka är osäkerhet och ibland ointresse. Klart att man går sönder då. Klart att livet känns meningslöst och man vill varken äta eller sova. Man vill bara vänta tills existensen upphör. Eller skynda på det med hjälp av en burk sömntabletter. Deprimerande, eller hur?
Ingen bok för mig. Efter att jag hade lånat boken la jag den åt sidan och började läsa andra böcker först. Jag tyckte att den var förutsägbar och ganska tråkig. Jag tyckte inte att det fanns en speciell del i boken där jag tänkte att det är jättespännande eller att jag undrar jättemycket över vad som ska hända. Jag fastnade inte heller i boken utan fick verkligen tänka att jag skulle läsa den istället för att börja på en ny bok. Jag gillade inte den här boken och kan tyvärr inte rekommendera dem.
An easy way to describe this book is not directly bad but not directly good either. I would 100% not recommend someone to read this book if that person struggles with self harm as there is a small section where the act is described in great detail.Other than that it´s a pretty average book.
Hmm. Burde jo like denne da jeg var oppslukt i hennes bøker som tenåring. Men her var det bare litt too much. Og slutten var ekstremt langtekkelig. Hovedperson som blir forelsket i faren til bestevenninna, identitet, vennskap, familievold, selvmordstanker var det plutselig også inni der et sted (!) - generelt ganske mye greier puttet inn i en ganske kort bok.
Als tiener was dit een van mijn lievelingsboeken. Bij herlezing vind ik het verhaal nog steeds wel aangrijpend, vooral de onmacht en wanhoop van de hoofdpersoon raken me, maar ik stoor me aan de schrijfstijl. Moeilijk te geloven dat deze schrijfster ook het uitstekende 'Ik en mijn broer' heeft geschreven, dat stilistisch juist zo suggestief en puntig is. De emoties liggen er hier te dik bovenop, de hoofdpersoon heeft de neiging ze uit te leggen aan de lezer in gezochte, soms ronduit idiote vergelijkingen. (Een hart dat als 'een gevangen konijntje' klopt, bloed dat door aderen suist als 'water door de leidingen', een schok in het middenrif als 'een vissenstaart die het wateroppervlak raakt', dat werk.) Ook thematisch stelt het boek me nu teleur. Ergens in het begin wordt de vraag opgeworpen wat echter is: het gezapige gezinsleven waarin iedereen zijn rol speelt, of de hartstocht, ontdaan van rollen en verplichtingen? Maar deze vraag wordt niet nader onderzocht of beantwoord. De ruzies tussen de ouders van de hoofdpersoon komen bovendien uit de lucht vallen en worden te gemakkelijk tot een goed einde gebracht. Heel jammer dat een boek waar ik vroeger zo van hield, niet overeind blijft voor de meer ervaren lezer die ik nu ben.
Typical story of a girl that falls for the father of her best friend with all the consequences you can think of. I finished it in a couple of hours and it was a good story but not the you-háve-to-read-it kind of story. The girl also took it really serious and it was a bit of a depressing tone because it influanced her entire life. I Just don't like that kind of perpective. Nevertheless a book for inbetween other ones ;)
Jag har nu läst två verk av henne och båda böckerna var fruktansvärt bra. Hon skriver på ett sett så att man själv kan leva sig in i böckerna, men hon tar även upp svåra och jobbiga ämnen som i den här boken där Elin (huvudpersonen) blir kär i hennes bästa kompis pappa, av detta förlorar hon nästan sig själv och det är väldigt ledsamt att läsa om detta men samtidigt skriver hon så fantastiskt bra att jag mer än gärna vill läsa fler av hennes böcker, en väldigt bra bok helt enkelt.
I thought I might like a bit of light reading after having just finished "The Time-Traveler's Wife". Instead I just kept noticing the really dull language and almost childish descriptions of emotions and thoughts. Neat story. Might be forgotten in a week.
lite underlig story lite jobbigt (sådär pinasamt jobbigt) att läsa och kärleken hade ju lika stor chans att överleva som en kattunge i öken... och jag tycker i alla fall att det är tråkigt att läsa böcker som man vet hur dom ska sluta.