What do you think?
Rate this book
De omättliga: En midsommarnattsdröm
De är fräcka, självupptagna och kunskapstörstande. Många i det tajta gänget har hållit ihop sedan barndomen och de flesta har nyss kommit in i studielivet. Men på midsommaren tjugotjugo går allting oförlåtligt snett.
I den vita natten möter vi Johan, Lucas, Mattias och Marcus. Märkessnobben Johan vill mest bara få ligga, medan provokatören Lucas vill debattera politik och hänge sig åt livets dekadens. Den filosofiskt lagda läkarstuderanden Mattias lider av tvångstankar. Den gåtfulla juristen Marcus pendlar mellan att vara gängets eftertraktade charmör och att rasa ner i desperationens mörker.
Vad karaktäriserar en existens som präglas av överflödig bekymmerslöshet och uttråkad lättja? Hur ser ondskans verkliga natur ut och varför alls klänga sig fast vid ett liv med bara ett slut? Under en lång, vindlande festnatt får vi följa dem, och på morgonen är inget som förr.
Pseudonymen Alexander Kavaleff debuterar med en roman som blottlägger den finlandssvenska Helsingforsungdomen och de unga männens interna jargong.
I den vita natten möter vi Johan, Lucas, Mattias och Marcus. Märkessnobben Johan vill mest bara få ligga, medan provokatören Lucas vill debattera politik och hänge sig åt livets dekadens. Den filosofiskt lagda läkarstuderanden Mattias lider av tvångstankar. Den gåtfulla juristen Marcus pendlar mellan att vara gängets eftertraktade charmör och att rasa ner i desperationens mörker.
Vad karaktäriserar en existens som präglas av överflödig bekymmerslöshet och uttråkad lättja? Hur ser ondskans verkliga natur ut och varför alls klänga sig fast vid ett liv med bara ett slut? Under en lång, vindlande festnatt får vi följa dem, och på morgonen är inget som förr.
Pseudonymen Alexander Kavaleff debuterar med en roman som blottlägger den finlandssvenska Helsingforsungdomen och de unga männens interna jargong.
418 pages, Paperback
First published June 1, 2023
9 people are currently reading
46 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 10 of 10 reviews
March 7, 2024
Då jag öppnade goodreads blev jag otroligt överraskad över hur dålig folk verkar tycka att den här boken är. Som en finlandssvensk i ungefär samma ålder som karaktärerna i boken är jag tyvärr av åsikten att boken träffar mitt i prick när det gäller hur (en liten minoritet av) finlandssvenskar beter sig. Författaren har dessutom lyckats skriva på absolut perfekt Helsingforsslang. Det känns som om de personer som betygsatt boken med en eller två stjärnor på goodreads kanske känner sig lite för attackerade av de realistiska karaktärerna i boken. Det privilegerade snacket om orättvisor i livet med en klar ton av en komplett brist på empati och en ytlig förståelse av politik gör den här boken till en av de bästa böckerna jag läst på länge, också på grund av hur självmedveten författaren måste vara. En minst sagt fascinerande bok. Sommarens must-read för alla från ankdammen!
August 1, 2023
Om du vill öka ditt förakt för rika bortskämda helsingforskillar så är det här en perfekt bok för dig. Boken hade potential, men blev tyvärr för mycket upprepning av samma saker gång på gång, osammanhängande och hade ingen poäng enligt mig. Förstod inte heller vad författaren ville få fram med slutet av boken.
Dock kul idé med tillhörande spotifylista och instagramkonto, om bokens handling hade varit mer intressant kunde det varit riktigt nice.
Dock kul idé med tillhörande spotifylista och instagramkonto, om bokens handling hade varit mer intressant kunde det varit riktigt nice.
September 1, 2023
3,5. Jag har en svaghet för att se samma händelseförlopp ur flera olika perspektiv och tyckte därför om upplägget på en rent teknisk nivå. Slutet är avsiktligt vagt och jag hade gärna vetat mera om nästa dag, eftersom festen var planerad att fortsätta. Boken var redan tillräckligt lång, så i så fall borde man ha skurit bort ett eller två perspektiv för att utveckla själva händelseförloppet. Istället valde man att ha ett öppningsperspektiv som målar upp scenen, ett som uttrycker en tillspetsad liberal filosofi, ett som ger en någorlunda vettig person att relatera till och slutligen ett nihilistiskt perspektiv. Alla bär onekligen drag av författarens inre motstridiga resonemang. Vad ska man tro i en värld som kännetecknas av hedonism och entropi?
Romanen är välskriven och lyckas få en att tycka illa om nästan alla karaktärer, med undantag av Mattias och alla tjejer som knappt fick en syl i vädret. Överlag fanns alldeles för många karaktärer med liknande namn att hålla reda på. Det är meningen att man ska sucka av frustration över deras påklistrade fasad av bildning och klass: vem kastar in så många fraser på latin? Visst tänker jag ibland att det vore intressant att kunna prata i större utsträckning om filosofiska och politiska koncept, men har sällan sett på maken till namedropping. Författaren har antagligen själv läst kurser i filosofi eller parodierar sina gelikar skickligt.
Referenserna till olika målningar som delar upp kapitlen är dock överflödiga i mitt tycke. Jag kollade inte upp dem, så om motivet var okänt förblev det så. Det får mig att tro att pseudonymen bakom Kavaleff har en bakgrund i konsthistoria. För de som är mer insatta än jag är det kanske små inplitade juveler, men eftersom det inte utgick från karaktärernas perspektiv, känns det som om Kavaleff är en utökad parodi i sig själv (vilket antagligen är meningen).
Edit: Hade missat att målningarna är postade på ett tillhörande ig-konto. Gillar idén. Det svulstiga i bildvalen beskriver romanen rätt bra: de vill tro att deras fest är en Backanal, men de är för nyrika, för ytliga, för besatta av andras åsikter för att kunna jämföras med renässansens mästare. Det tyder på en självgodhet att skapa en tillhörande låtlista på Spotify, men kommer nog testlyssna. Jag ryckte till när jag läste om en remix av Leonard Cohens mästerverk You want it darker. End of edit.
Det är dock därför jag finner denna roman fascinerande. Var går gränsen för satiren? Kavaleff är själv del av denna kultur han visar sån avsmak inför. Jag har doppat tårna i liknande sammanhang men för mig är den här dynamiken relativt främmande. Dialogen är medvetet juvenil och pseudointellektuell men tidsenlig och exotisk för en österbottning.
Det är lite svårt att rekommendera den här boken, tror knappast alla finner den intressant, men om du hör till ankdammen och orkar läsa om tjugonåntingspolingar kan du nog få något ut av den. Förhoppningsvis självinsikt!
Romanen är välskriven och lyckas få en att tycka illa om nästan alla karaktärer, med undantag av Mattias och alla tjejer som knappt fick en syl i vädret. Överlag fanns alldeles för många karaktärer med liknande namn att hålla reda på. Det är meningen att man ska sucka av frustration över deras påklistrade fasad av bildning och klass: vem kastar in så många fraser på latin? Visst tänker jag ibland att det vore intressant att kunna prata i större utsträckning om filosofiska och politiska koncept, men har sällan sett på maken till namedropping. Författaren har antagligen själv läst kurser i filosofi eller parodierar sina gelikar skickligt.
Referenserna till olika målningar som delar upp kapitlen är dock överflödiga i mitt tycke. Jag kollade inte upp dem, så om motivet var okänt förblev det så. Det får mig att tro att pseudonymen bakom Kavaleff har en bakgrund i konsthistoria. För de som är mer insatta än jag är det kanske små inplitade juveler, men eftersom det inte utgick från karaktärernas perspektiv, känns det som om Kavaleff är en utökad parodi i sig själv (vilket antagligen är meningen).
Edit: Hade missat att målningarna är postade på ett tillhörande ig-konto. Gillar idén. Det svulstiga i bildvalen beskriver romanen rätt bra: de vill tro att deras fest är en Backanal, men de är för nyrika, för ytliga, för besatta av andras åsikter för att kunna jämföras med renässansens mästare. Det tyder på en självgodhet att skapa en tillhörande låtlista på Spotify, men kommer nog testlyssna. Jag ryckte till när jag läste om en remix av Leonard Cohens mästerverk You want it darker. End of edit.
Det är dock därför jag finner denna roman fascinerande. Var går gränsen för satiren? Kavaleff är själv del av denna kultur han visar sån avsmak inför. Jag har doppat tårna i liknande sammanhang men för mig är den här dynamiken relativt främmande. Dialogen är medvetet juvenil och pseudointellektuell men tidsenlig och exotisk för en österbottning.
Det är lite svårt att rekommendera den här boken, tror knappast alla finner den intressant, men om du hör till ankdammen och orkar läsa om tjugonåntingspolingar kan du nog få något ut av den. Förhoppningsvis självinsikt!
January 8, 2025
Äntligen!! Är den läst! Tog bara sisådär 1,5 år men nu är den slut (obs pausade ju flera gånger då, så otroligt svårläst var den ändå inte).
Jävlarrr detta var en babblig bok som verkligen älskar att slänga sig med högtravande ord och på något vis ändå inte lyckas säga särskilt mycket alls.
Mitt omdöme kan absolut vara påverkat av att jag helt enkelt är rätt besviken, för jag trodde nog det här skulle vara något helt annat än det sist och slutligen var.
I korthet: den är alldeles för lång i förhållande till vad som faktiskt händer/mängden faktisk substans, slutet känns omotiverat mot kontexten och hade å andra sidan kunnat vara längre, intressant ändå att få någon sorts inblick i hur den här "sortens" människor kan leva och tänka, men sist och slutligen försöker romanen alldeles för mycket och det faller bara platt + blir stundvis olidligt pretentiöst. Dock har den sina stunder!! Och är absolut underhållande ibland. Men dessa monologer!! Och dialoger!! Om samma sak!! Tusen och åter tusen gånger om.
Gillar heller inte uppdelningen, tror den hade mått bättre av att perspektiven växlat oftare, även om jag kan se poängen och lockningen i att bygga upp det såhär.
Jävlarrr detta var en babblig bok som verkligen älskar att slänga sig med högtravande ord och på något vis ändå inte lyckas säga särskilt mycket alls.
Mitt omdöme kan absolut vara påverkat av att jag helt enkelt är rätt besviken, för jag trodde nog det här skulle vara något helt annat än det sist och slutligen var.
I korthet: den är alldeles för lång i förhållande till vad som faktiskt händer/mängden faktisk substans, slutet känns omotiverat mot kontexten och hade å andra sidan kunnat vara längre, intressant ändå att få någon sorts inblick i hur den här "sortens" människor kan leva och tänka, men sist och slutligen försöker romanen alldeles för mycket och det faller bara platt + blir stundvis olidligt pretentiöst. Dock har den sina stunder!! Och är absolut underhållande ibland. Men dessa monologer!! Och dialoger!! Om samma sak!! Tusen och åter tusen gånger om.
Gillar heller inte uppdelningen, tror den hade mått bättre av att perspektiven växlat oftare, även om jag kan se poängen och lockningen i att bygga upp det såhär.
July 21, 2024
Tyvärr en plågsam läsupplevelse. Boken är långrandig i och med att man läser om samma händelser fyra gånger om. Visste inte om jag skulle skratta eller gråta åt själva personligheterna i boken. Om boken bara skulle provocera så lyckades den, men mest var jag bara besviken.
May 2, 2025
Hade så höga förväntningar för den här boken men tyvärr föll den väldigt platt i min smak. Säger väl redan nånting att de to mig två månader att komma igenom den...
Vissa delar av boken va ändå underhållande, men största delen av boken va väldigt repetitiv och för mycket filosofiskt trams i min smak.
Tyckte de va underhållande att läsa en bok som utspela sig i svenskfinland o speciellt i Helsingfors, men den förstärkte nog mina fördomar mot vissa grupper vilket int känns så bra heller.
Ja kan uppskatta att läsa om händelser från flera personers synvinkel, men i de här fallet tror ja faktiskt ja sku ha föredragit att läsa boken enbart från en persons synvinkel.
Med det sagt faller den tyvärr på två stjärnor. ⭐️⭐️
Vissa delar av boken va ändå underhållande, men största delen av boken va väldigt repetitiv och för mycket filosofiskt trams i min smak.
Tyckte de va underhållande att läsa en bok som utspela sig i svenskfinland o speciellt i Helsingfors, men den förstärkte nog mina fördomar mot vissa grupper vilket int känns så bra heller.
Ja kan uppskatta att läsa om händelser från flera personers synvinkel, men i de här fallet tror ja faktiskt ja sku ha föredragit att läsa boken enbart från en persons synvinkel.
Med det sagt faller den tyvärr på två stjärnor. ⭐️⭐️
March 7, 2024
Stundvis underhållande men mestadels tungläst. De fyra manliga huvudkaraktärernas problem - allt från OCD och existentiell ångest till hur en slipsknut ska vara (som ett par bröst: små men fasta) och hur man bäst tvättar sin Rolex (i ett glas Dom Perignon) - stöts och blöts och ältas och upprepas i 400 sidor...
... medan våldtäktsoffret bara behöver en epilog (som i boken motsvarar ett par timmar) på sig för att KOMMA ÖVER det hon precis varit med om.
... medan våldtäktsoffret bara behöver en epilog (som i boken motsvarar ett par timmar) på sig för att KOMMA ÖVER det hon precis varit med om.
July 23, 2023
Kompisarna Johan, Lucas, Marcus och Mattias hör till den finlandsvenska crème-de-la-crème. Under en midsommarafton får läsaren följa med deras suputa kväll, som är fylld med fyllesnack och uppblåsta machoprat. Dialogerna är fräcka och skrivna på något som känns som autentiskt Helsingforsslang.
Författaren som går under pseudonymen Alexander Kavaleff har kreativt nog också bifogat en tillhörande spotifylista och instakonto som ackompanjerar romanen.
Karaktärerna i romanen våndas över livets otillräcklighet och sidorna är sprängfyllda med filosofiska resonemang, i både de inre dialogerna som i debatterna mellan varandra. Man kan imponeras av att författaren lyckats göra en sådan djupdykning men den blir tillslut för mycket av samma vara som bara känns osammanhängande för att berättelsen ska drivas framåt.
Författaren som går under pseudonymen Alexander Kavaleff har kreativt nog också bifogat en tillhörande spotifylista och instakonto som ackompanjerar romanen.
Karaktärerna i romanen våndas över livets otillräcklighet och sidorna är sprängfyllda med filosofiska resonemang, i både de inre dialogerna som i debatterna mellan varandra. Man kan imponeras av att författaren lyckats göra en sådan djupdykning men den blir tillslut för mycket av samma vara som bara känns osammanhängande för att berättelsen ska drivas framåt.
November 15, 2024
2,5. Dialogen är bland det roligaste jag har läst, skrattade högt flera gånger :’). Utöver det för lång och repetitiv, men första 200s var i alla fall extremt underhållande.
April 2, 2024
400 sidor nihilism på roséfylla. Ngl inspirerade till introspektion, men de största tankarna och takeawaysen hände i huvudet utanför boken, men trots att ja hade svårt o pinpointa satir-nivån samt om jag skrattde med eller åt boken hade ja en good time när ja läste så de säger ju ändå nåt.
Displaying 1 - 10 of 10 reviews