What do you think?
Rate this book
Schopenhauer
Arthur Schopenhauer (1788-1860) är pessimisten bland filosoferna. Ändå har han lästs med glädje och varit en källa till uppmuntran, därtill en betydande skönlitterär inspiratör. Schopenhauer var en god stilist: 'Bara den som har äkta egna tankar har äkta stil'. Han fick aldrig någon fast akademisk tjänst och han levde större delen av sitt liv ensam. Gunnar Fredrikssons bok om Arthur Schopenhauer är en populärvetenskaplig presentation av filosofens liv och verk. I ett avslutande kapitel beskriver han Schopenhauers inflytande på vår tids politiker och författare. Gunnar Fredrikssons bok om Wittgenstein (1993) beskrevs i recensionerna som en 'kulturgärning'. Detta gäller även boken om Schopenhauer.
- GenresNonfictionPhilosophy
231 pages, Unknown Binding
First published January 1, 1996
1 person is currently reading
16 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 3 of 3 reviews
August 26, 2017
Awesome book. It explains Schopenhauer's life and philosophy in a way that is very easy to read and never gets boring. Just the right amount of pages. I recommend this book to anyone who wants an introduction to Schopenhauer's philosophy. I sense that this guy might just supersede Nietzsche as my favorite philosopher.
October 30, 2025
Schopenhauer av Gunnar Fredriksson (1996) är en biografi om den store tyske filosofen som levde 1788-1860. Boken beskriver Schopenhauers liv samt några nedslag i exempelvis hans etik, moral, meditationer, självstudierna. Hans pappa var en affärsman som dog i förtid. Hans mamma en framgångsrik författarinna. Som 11 år ung förlorade Arthur sin bästa vän Gottfried, ett trauma; ”Sedan 8 dagar är han lyckligare än vi alla, han är död. Ditt brev till honom kom två dagar efter hans död. Så har du alltså redan förlorat din käraste lekkamrat. Det är alltid bra, käre Arthur, om man redan i din ålder vänjer sig vid tanken att man kan förlora det man har kärast och att våra liv är osäkra”
Arthur sattes på vägen till att bli en affärsman likt sin far, men när pappan dog blev han ”fri” att istället bli filosof / Författare som han ända sedan liten eftersträvat. Schopenhauer började i 20års ålder utveckla sin så kallade ”pessimismtiska världssyn/filosofi”. Han kritiserade skarpt Hegels mer utvecklingspositiva filosofi. En strävan även efter att ha ett enkelt språk och förklara svåra koncept på enklare sätt för gemene man-inspiration från Goethe. Schopenhauer inspirerades av den indiska eller buddiska världssynen med att vara en del av världsaltet. Att distansiera sig från sig själv. Att viljan blir det viktigaste som styr oss. Vi kan enbart uppfatta hur världen känns för oss. En annan av hans viktiga tankar är att nöpd och umbäranden orsakar smärta, medans säkerhet och överflöd leder till långtråkighet-Det som har värde i livet är upplevelser av konst och strävan efter kunskap.
Exempel på hans tidiga filosofitankar-”Viljan, mänsklighetens evinnerliga kamp, är blind, utan mål, ger ständigt upphov till besvikelse, lidande och elände. Schopenhauer talar om den platta, narraktiga optimismen, som går ut på konstitionella reformer, effektivare polisväsende, mer teknik och industri och annat sådant, medan det enda viktiga, moralen, förblir fullkomligt ofärändrat bristfällig, lindrigt uttryckt. Han kritiserar alla de tre stora religionerna, judendom, kristendom och islam, för att vara alltför optimistiska, i teologi, fromhet och människouppfattning”.
”Viljan är kärnan, substansen i den mänskliga naturen, intellektet sekundärt, något som tjänar viljan… Fenomenvärlden är viljans objektifiering i fyra grader av medvetenhet: materien, växtlivet, djuren och den medvetna människan.”
Om posei och dramatiska tragedier-”Schopenhauer beundrar den främsta lyriska posei som ”de äkta diktarna genom årtusendena” har skapat. Ingen, skriver han, ”bör föreskriva diktaren att han ska vara ädel, upphöjd, from, kristlig eller det ena eller det andra, inte förebrå honom att han är si eller så. Han är mänsklighetens spegel och medvetandegör mänsklighetens känslor och strävanden.”. Ingen dikt når högre än tragedin, ”den högsta poetiska framställningen av livets förskräckliga sidor, smärta, jämmer, ondskans triumfer, tillfälligheternas hån, de rättfärdigas och de oskyldigas räddningslösa fall”.”
Om sanningen- ”Sanningen är inte en hora som kastar sig om halsen om dem som inte begär henne: den är en så spröd skönhet att inte ens den sokm uppoffrar allt för henne kan vara säker på hennes gunst.”
Tankar om jaget-”Hur man ”är” måste man själv förstå, vilket inte är det lättaste, och det sker bäst i ensamhet. Vad jag ensam begrundar, i sorg, smärta, glädje eller långtråkighet, är väsentligare än vad jag har för ägodelar och hur omgivningen betraktar mig. Längst i självkännedomens svåra konst når de som har mest ”nervkraft, alltså sensibilitet”, skriver Schopenhauer och citerar Aristoteles; ”alla framstående människor är melankoliska” och ”lyckan kommer från vårt inre”.”
Visdom om dagens indelningar(jag känner igen mig här som en morgonmänniska)-”Våra tankar just innan vi somnar eller när vi ligger sömnlösa på natten är vanligen förvirrade som drömmar och, vad personliga angelägenheter beträffar, becksvarta. På morgonen är alla dessa skräckbilder, liksom drömmarna, försvunna (…)”. Aftonen kan vara en tid för meditation men morgonen är den bästa tiden för svårare uppgifter, andliga såväl som kroppsliga. ”Morgonen är dagens ungdom, allt är angenämt, friskt, lätt, vi känner oss kraftfulla och har alla färdigheter helt till vår disposition. Därför ska man inte förkorta morgonen genom att stiga upp sent, inte heller använda den till ovärdiga sysslor eller onödigt prat utan betrakta morgonen som kvintessensen av livet och hålla den helig. Däremot är kvällen dagens ålderdom, vi är då matta, pratsamma och lättsinniga”.
För att sammanfatta boken: Schopenhauers liv, hans idéer samt influens. Med tanke på referenser till honom från t.ex. Marx, Flaubert, Zola, Tjechov, Chaplin, Strindberg, Hesse med flera är det bra att fått en övergripande bild av tankesätten efterföljande åtsyftar till. En synpunkt var litteraturlistan hade gärna sett referenser likt faktaböcker-denna var skriven mer som en journalistisk bok. Men samtidigt gjorde denna stilen säkert den mer lättläst. Jag är nyfiken på filosofi och lägger denna brevid andra klassiska eller moderna filosofer.
Arthur sattes på vägen till att bli en affärsman likt sin far, men när pappan dog blev han ”fri” att istället bli filosof / Författare som han ända sedan liten eftersträvat. Schopenhauer började i 20års ålder utveckla sin så kallade ”pessimismtiska världssyn/filosofi”. Han kritiserade skarpt Hegels mer utvecklingspositiva filosofi. En strävan även efter att ha ett enkelt språk och förklara svåra koncept på enklare sätt för gemene man-inspiration från Goethe. Schopenhauer inspirerades av den indiska eller buddiska världssynen med att vara en del av världsaltet. Att distansiera sig från sig själv. Att viljan blir det viktigaste som styr oss. Vi kan enbart uppfatta hur världen känns för oss. En annan av hans viktiga tankar är att nöpd och umbäranden orsakar smärta, medans säkerhet och överflöd leder till långtråkighet-Det som har värde i livet är upplevelser av konst och strävan efter kunskap.
Exempel på hans tidiga filosofitankar-”Viljan, mänsklighetens evinnerliga kamp, är blind, utan mål, ger ständigt upphov till besvikelse, lidande och elände. Schopenhauer talar om den platta, narraktiga optimismen, som går ut på konstitionella reformer, effektivare polisväsende, mer teknik och industri och annat sådant, medan det enda viktiga, moralen, förblir fullkomligt ofärändrat bristfällig, lindrigt uttryckt. Han kritiserar alla de tre stora religionerna, judendom, kristendom och islam, för att vara alltför optimistiska, i teologi, fromhet och människouppfattning”.
”Viljan är kärnan, substansen i den mänskliga naturen, intellektet sekundärt, något som tjänar viljan… Fenomenvärlden är viljans objektifiering i fyra grader av medvetenhet: materien, växtlivet, djuren och den medvetna människan.”
Om posei och dramatiska tragedier-”Schopenhauer beundrar den främsta lyriska posei som ”de äkta diktarna genom årtusendena” har skapat. Ingen, skriver han, ”bör föreskriva diktaren att han ska vara ädel, upphöjd, from, kristlig eller det ena eller det andra, inte förebrå honom att han är si eller så. Han är mänsklighetens spegel och medvetandegör mänsklighetens känslor och strävanden.”. Ingen dikt når högre än tragedin, ”den högsta poetiska framställningen av livets förskräckliga sidor, smärta, jämmer, ondskans triumfer, tillfälligheternas hån, de rättfärdigas och de oskyldigas räddningslösa fall”.”
Om sanningen- ”Sanningen är inte en hora som kastar sig om halsen om dem som inte begär henne: den är en så spröd skönhet att inte ens den sokm uppoffrar allt för henne kan vara säker på hennes gunst.”
Tankar om jaget-”Hur man ”är” måste man själv förstå, vilket inte är det lättaste, och det sker bäst i ensamhet. Vad jag ensam begrundar, i sorg, smärta, glädje eller långtråkighet, är väsentligare än vad jag har för ägodelar och hur omgivningen betraktar mig. Längst i självkännedomens svåra konst når de som har mest ”nervkraft, alltså sensibilitet”, skriver Schopenhauer och citerar Aristoteles; ”alla framstående människor är melankoliska” och ”lyckan kommer från vårt inre”.”
Visdom om dagens indelningar(jag känner igen mig här som en morgonmänniska)-”Våra tankar just innan vi somnar eller när vi ligger sömnlösa på natten är vanligen förvirrade som drömmar och, vad personliga angelägenheter beträffar, becksvarta. På morgonen är alla dessa skräckbilder, liksom drömmarna, försvunna (…)”. Aftonen kan vara en tid för meditation men morgonen är den bästa tiden för svårare uppgifter, andliga såväl som kroppsliga. ”Morgonen är dagens ungdom, allt är angenämt, friskt, lätt, vi känner oss kraftfulla och har alla färdigheter helt till vår disposition. Därför ska man inte förkorta morgonen genom att stiga upp sent, inte heller använda den till ovärdiga sysslor eller onödigt prat utan betrakta morgonen som kvintessensen av livet och hålla den helig. Däremot är kvällen dagens ålderdom, vi är då matta, pratsamma och lättsinniga”.
För att sammanfatta boken: Schopenhauers liv, hans idéer samt influens. Med tanke på referenser till honom från t.ex. Marx, Flaubert, Zola, Tjechov, Chaplin, Strindberg, Hesse med flera är det bra att fått en övergripande bild av tankesätten efterföljande åtsyftar till. En synpunkt var litteraturlistan hade gärna sett referenser likt faktaböcker-denna var skriven mer som en journalistisk bok. Men samtidigt gjorde denna stilen säkert den mer lättläst. Jag är nyfiken på filosofi och lägger denna brevid andra klassiska eller moderna filosofer.
August 30, 2018
Fredrikssons "Schopenhauer" ær en mycket god kontextualisering och introduktion till Schopenhauer och hans verk. Framførallt så ær den vælskriven och underhållande med en del skoj anekdoter om en inte helt normal man. Som de flesta biografier till filosofer så skall man dock komma ihåg att detta bør ses som en introduktion. Du får inte allt, inte det mesta eller ens hælften av vad mannen tænkte och skrev. Men du får en introduktion før vidare studier. Jag irriterar mig på folk som tror att den kan læsa EN bok OM en filosof och sedan førvænta sig att de skall ha lært sig allt om denne...
Displaying 1 - 3 of 3 reviews