Plåster

by Klas Östergren

Swedish

221 pages, Unknown Binding

First published January 1, 1986

About the author

Klas Östergren was born in Stockholm in 1955 and is the author of several novels including the landmark Gentlemen (1981) and its sequel, Gangsters (2005). A leading star of Swedish literature for nearly three decades, he has won the Piratenpriset and the Doblougska prize from the Swedish Academy. A founder of the rock band Fullersta Revolutionary Orchestra, Östergren has also worked as a translator, playwright, and scriptwriter for television and screen, and he co-wrote Mikael Håfström's film Ondskan, which was nominated for an Oscar for Best Foreign Language Film. He now lives with his wife and three children in the seafront town of Kivik in southern Sweden.

Member of the Swedish Academy between 2014-2018.

Author photo by Ulla Montan.

Reviews

[Ludwig Wigren · Rating 2 out of 5]

Jag läste recensionerna innan boken om hans klyschiga prosa i denna bok men tyckte inte i början att det var något konstigt, språket var toppen och handlingen lockade trots de fadda konversationerna främst från Roland. Men det blev lite långrandigt med liknelse efter liknelse i varenda mening. Roland var snyggt skriven tycker jsg för jag blev så oerhört frustrerad på honom. Och det är väl ett gott tecken egentligen. Tokigt slut men så är det väl ibland

[Erik Wallmark · Rating 2 out of 5]

Underhållande men väääldigt ytligt. Känns nästan som en satir för att allt är så drivet av klyschor. Men tycker KÖ:s precision i språket gör det ändå mer eller mindre läsvärt.

[Aron · Rating 2 out of 5]

Lite flummig och schizofren för min smak. Klassisk Östergrensk ung författare som ska finna sig själv-tråd som inte engagerar. Dock finns två separata historier som är intressanta om dels en bonde på Värmdö på 1600-talet och en målare i Europa under 1:a och 2:a världskriget. Dessa historier är intressanta. Lite oklart hur de ska hänga ihop med den nutida historien om den sökande författaren.

[Håkan · Rating 3 out of 5]

Klas Östergren är en av mina favoritförfattare. Det här är inte ens av hans bästa. Jag tror den är ett experiment. All dialog består endast av tomma fraser och klichéer, och jag tror han ville se hur långt man kan driva det.

[Micke Nimell · Rating 2 out of 5]

Diffus och malande. Känns vänligt typisk Östergren i stilen.