Från Signe till Alberte: Kärleksfullt och förtvivlat

Signe #3

by Kerstin Thorvall

Hilmas dotter Signe på egen kurs mot frigörelse och eget liv. Alberte som tror att hon redan har den. Friheten. För ingen av dem blir det som de tänkt sig. Signe har i rask takt uppfyllt sina barndomsdrömmar. Blivit modetecknerska. Gift sig med Prinsen och fött honom tre söner. Medan allt går åt helvete.

Det vill säga. Med jobbet flyter det på bra. Där kan man inte klaga. Men Livet, det enkla basala livet som kvinna, maka och mor, där är hon ett fiasko. Inte heller Alberte duger i det avseendet. De är båda inmålade i ett hörn. På olika vis slåss de mot övermakten: mamma, mannen, Gud och den allmänna meningen. Men de har varandra.Åtminstone har Signe Alberte. Utan henne skulle hon alldeles gått under.

Från Signe till Alberte – kärleksfullt och förtvivlat anknyter till Kerstin Thorvalls två tidigare romaner När man skjuter arbetare... och I skuggan av oron. I sin nya bok har hon givit Signe en samtalspartner: Cora Sandels Alberte, med vars levnadsöde Signe identifierar sig. Från Signe till Alberte - kärleksfullt och förtvivlat är en lidelsefull och ursinnig roman om två kvinnors kamp att få vara sig själva.

Genres: Roman, Sweden, Swedish Literature

348 pages, Unknown Binding

First published January 1, 1998

About the author

Kerstin Thorvall is one of Sweden's most renowned authors, who also became one of Sweden's most criticized, as well as mostly read authors. Her books, especially The Most Forbidden (Det mest förbjudna) gave name to a whole genre, the so called "Confession literature". But the appreciation for her authorship increased for every year, partly through her memoir trilogy with the titles Hilma's Sacrifice, In the Shadow of Anxiety, and From Signe to Alberte.

Reviews

[Kajsa L · Rating 5 out of 5]

Denna tredje del i berättelsen om Signe tyckte jag mycket om. En fyra och en halva för upplevelsen och rappheten i berättandet. Ännu en kvinna som inte passar in normen för en kvinna och hennes svårigheter att tackla och förhålla sig till det. Ett halvt minus för att uppgörelsen eller försoningen eller konfrontationen med hennes mamma (och pappa för den delen) aldrig kom. Jag ville ha det. Och jag vill veta mer och mer och mer om vad som händer sen.

[Frida Jönsson · Rating 4 out of 5]

4.5!

[Clara · Rating 3 out of 5]

Sista delen ur trilogin lyssnade jag också på och i denna delen var det betydligt färre upprepningar vilket var skönt! Boken var ibland väldigt hoppig och det tog ett tag innan jag kom ur förvirringen när hon hoppade fram och tillbaka i tiden. Likaså var Alberte-perspektivet förvirrande då det tog ett bra tag innan det fick ett sammanhang.

Jag hade svårt att greppa Signe. Jag var inte så intresserad av henne, störde mig ganska mycket på henne som person och kunde inte riktigt känna medlidande när hon inte mådde bra (tillskillnad från Hilma). Det var synd för hade sett framemot att få en bättre förståelse för Signe.

[Liveta | Nerastis · Rating 4 out of 5]

Kai skaičiau prieš porą metų, daviau tris žvaigždutes, tačiau dabar keliu. (Gal net iki 4,5 pritrauktų?..) Tai trečioji „Signės istorija“ dalis. Ir ji jau visai kitokia negu pirmos dvi dalys, kuriose daug pasakojama apie Signės senelius, tėvus (ypač motiną) ir viskas taip, tarsi iš šalies, labai plačiu žvilgsniu. Šioje knygoje tas žvilgsnis kiek susiaurėja ir prabyla pati Signė (nors kartais ir perlipa savo pačios ribas).

Kažko iki visiško WOW lyg ir trūksta, bet man atrodo, kad ji labai paveiki emocionaliai. Nors prabėgo jau daugiau nei dvidešimt metų ir nuo jos parašymo, joje vis dar daug aktualių šiai dienai dalykų.

Čia daug kalbama apie moteriškumą, santykius tarp vyro ir moters, buvimą motina (ar labiau nemokėjimą ja būti), vidinius, tais laikais (20 a. 6-7 dešimt.) dar neatpažįstamus, nerimo, panikos demonus ir sudėtingą žmogaus psichologiją.

Veiksmas – Švedijoje, šalyje, kuri matyti kaip pirmaujanti lyčių lygybėje ir pan. (bent jau daugiau pasigilinus į Skandinavijos kultūrą taip atrodo). Tad labai įdomu, kaip tai atėjo į žmones: kad ir ten niekas to nenorėjo pripažinti, priimti; kad vyro ego kentėjo dėl to, kad moteris uždirba daugiau; kad jam leidžiama daug daugiau negu jo žmonai ir etc., etc. Žinoma, autorė apie viską pasakoja jau iš savo tolimesnės perspektyvos (1998 m.), kas gali tikslesniam istorijos perteikimui tiek trukdyti, tiek pagelbėti. Tad, kas tiksliai tiesa ir kas melas – reikia atsirinkti pačiam.

Turėčiau kritikos pačiai rašymo formai – istorija pasakojama tarsi laiškas Albertei, kuri, pasirodo, yra gana žymios Coros Sandel trilogijos „Albertės trilogija“ (lietuviškai neturim, tik angliškai „Alberta trilogy“) veikėja. Pati Signė kartais atkartoja Albertės gyvenimo įvykius ir tas mane erzino. Smarkiai. Ypač skaitant antrą kartą. Bet ir ta paralelė savito žavesio tikrai turi...

Esu tikra, kad „tvirtesnio“ būdo, peckiotis su isterijomis nemėgstantiems, pati Signė gali žiauriai nervinti ir užknisti. Bet tai irgi emocija, ar ne? O man skaitant knygą tas labai svarbu.

Nežinau, ar būčiau ėmusis trilogijos antrą kartą, jeigu nesiruoščiau magistre remtis šiais kūriniais, bet, nuoširdžiai, negaila laiko, kurį paskyriau vėl joms perskaityt. Pastebėjau naujų dalykų. Sėkmingiau suvedžiau kai kuriuos galus. Pavyzdžiui, dabar perskaičiusi Folknerio „Kai aš gulėjau mirties patale“, supratau tam tikrą Signės pateikiamą nuorodą... ar, greičiau, ironiją.

Tad jau supratote, kad REIKIA IMTI IR SKAITYTI. :) Jeigu ne visą trilogiją, tai bent jau trečią dalį (visiško pasimetimo tikrai nebus).

[Elina · Rating 3 out of 5]

En fantastisk trilogi i det hela, även om jag tyckte att denna tredje del var något svagare än de andra två. Gripande och ärlig skildring av ett liv, men hade gärna läst boken utan partierna med Alberte.

[Fanny Ebba · Rating 4 out of 5]

Bara älskar denna bok. Läste den för mer än 10 år sedan och än tänker jag på den.

[Annica Kaufeldt · Rating 2 out of 5]

This was the proper third book in the trilogy, but sadly it was not written in the style of the two previous; När man skjuter arbetare... and I skuggan av oron. I never really got into it, I felt like she kept me at a distance through out the book, despite the perspective. I am sad, I felt let down. I had hoped for ... well, something other than what I got.

[Josefin Andersson · Rating 5 out of 5]

Om hur det är att vara kvinna, framför allt hur det var att vara kvinna på femtiotalet. Vad man än gör, gör man fel. Och man måste passa in i den lilla, snäva mallen, annars är man inget att ha. Det är en synd att inte passa in.

Vissa delar gjorde väldigt ont att läsa. Det liksom snörpte ihop sig i magen.

Och jag är tacksam över att Kerstin Thorvall tog en paus från tecknandet för att börja skriva böcker.

[Victoria · Rating 4 out of 5]

En berättelse om två grovt osympatiska människor som trots att de inte passar ihop på något sätt mest råkar bygga ett liv tillsammans. Kanske som många människor har gjort egentligen. De starka självutplånande dragen hos Hilma blir starkare och mer självcentrerade hos Signe, som inte lyckas komma ifrån sin ångest och totala beroende av andra. Skulle gärna viljat se mer av hennes utveckling efter skilsmässan och om hon äntligen lyckas bryta sig fri från sig själv.

[Jenny, havens skräck · Rating 5 out of 5]

Thorvall skriver så skrämmande nära.

[Lina Palm · Rating 5 out of 5]

Den bästa av de tre. Ärligt, skoningslöst och otroligt snyggt att fånga upp Alberte som mottagare.

[Victoria · Rating 3 out of 5]

Nog den sämsta delen i serien.

[Johanna · Rating 4 out of 5]

Get you a woman som skriver så ärligt att man inser att man mer eller mindre blivit team Lars-Ivar. Men det gör ju inte boken sämre direkt.

[aswedishbookworm · Rating 2 out of 5]

De två första böckerna i Berättelsen om Signe handlar till störst del om Signes mamma Hilma. Böckerna är bra, särskilt den första lämnar ett stort avtryck. Språket är rivigt och kvickt och förskönar inte omgivningen. Jag som är född och uppvuxen med en pappa som talar bondska njuter av att läsa "a'Selma" och "n'Christian". Det känns hemtrevligt. Mor-och-dotter-relationen är intressant och spänningen mellan dem byggs upp successivt.
Dock bygger författaren upp lite väl mycket...

I den tredje och sista delen av trilogin är mamman nämligen bara statist och Signe har huvudrollen, vilket är ett konstigt val. En besvikelse i och med att jag hade hoppats på någon slags uppgörelse mellan mor och dotter - vad som helst! T ex se hur deras relation är när Signe är vuxen. Dock fick jag ingenting ens i närheten av det. Istället beskriver hon ett stormigt äktenskap och dödsångest, vilket å andra sidan inte är så "bara". Det är fortfarande intressant läsning och jag har stor respekt för en författare som vågar prata om "själens sjukdomar".

I denna bok skriver den nu sjuttioåriga Signe brev till den fiktiva figuren Alberte, vars kaotiska liv skildras i en romanserie Signe läst i sin ungdom. Jag har inte läst denna Alberte-serien, men som jag förstått det har Alberte problem med att uppnå hustru-och-mor-idealen, vilket Signe kan identifiera sig med. Det var påhittigt att skriva till en påhittad figur som för att understryka berättarens ensamhet.

När det kommer till kritan hade jag ändå önskat att få se mer av Hilma och Signe. Då hade detta blivit den bästa boken i trilogin, kan jag tro. Men Thorvall ville något annat, antar jag. Självklart förstår jag att den här boken baseras mycket på hennes eget liv.

[Merkurius · Rating 3 out of 5]

Rörig i sin berättarform, troligen hade storyn gjort sig bättre utan Albertes roll. Signes berättelse är inte heller lika berörande som hennes mors var i de två tidigare böckerna i serien. Däremot är det intressant att se mycket av det som tagits upp i de tidigare böckerna ur Signes perspektiv. Måste också inflika att jag verkligen tycker om sättet som Thorvalls böcker porträtterar samhället och dess skeenden.

[Daniel Free · Rating 3 out of 5]

Inte lika bra om de två första delarna i denna biografiska serie, men absolut läsvärd om man läst de andra.