Mellan två världar

Kriget om Rämnan #2

by Raymond E. Feist, Martin Olsson (Translator)

Den unge Pug ingår i en delegation ledd av hertig Borric som kommit till Kungliga rikets huvudstad för att varna kungen för den invasion som hotar från tsuraniernas värld Kelewan.

Tsuranierna har lyckats ta sig in genom en rämna mellan världarna i syfte att komma över metall, som saknas på Kelewan. Trots att Kungliga riket allierar sig med både dvärgarna och alverna går kriget inte deras väg. I krigets början blir Pug tillfångatagen och förd till Kelewan. Där hamnar han först i ett slavläger, men det är bara en av de erfarenheter som väntar honom under lång tid i den främmande världen.

Pugs barndomsvän Tomas växer undan för undan in i rollen som ledare för kriget i Midkemia. Men också han hotas av främmande krafter och behöver all hjälp han kan få av den store magikern Macros den Svarte. Snart närmar sig ett avgörande slag...

I serien Kriget om rämnan:

1: Magikerns lärling

2: Mellan två världar

Genres: Fantasy

285 pages, Hardcover

First published November 1, 1982

About the author

Raymond E. Feist was born Raymond E. Gonzales III, but took his adoptive step-father's surname when his mother remarried Felix E. Feist. He graduated with a B.A. in Communication Arts with Honors in 1977 from the University of California at San Diego. During that year Feist had some ideas for a novel about a boy who would be a magician. He wrote the novel two years later, and it was published in 1982 by Doubleday. Feist currently lives in San Diego with his children, where he collects fine wine, DVDs, and books on a variety of topics of personal interest: wine, biographies, history, and, especially, the history of American Professional Football.

Reviews

[Joel Niklasson · Rating 4 out of 5]

Ett problem jag känner igen i Kriget om Rämnan som också fanns i Eddings Belgariaden, är i rese-fantasy när de går från den ena liknande staden till den andra, förklarande sitt syfte till stadens invånare (som oundvikligen är att bege sig till en helt annan plats) och sitter vid ett bord och äter med några bundsförsvanter och sedan snabbt går vidare till nästa. Upprepningar som dessa behöver inte vara ett problem för en berättelse om dessa partier är korta och vi ändå träffar viktiga karaktärer. Feist klarar av detta helt galant, tycker jag, och känslan av att tiden rinner ut för våra karaktärer och att invasionen är här är påtryckande.

En action-scen väntar alltid runt hörnet! Så bra och episkt.

Och nu börjar Tomas se massa syner när han bär en drakriddarrustning och är awesome? Jag hade aldrig anat detta. :D

Det har redan gått över två år sedan kriget började. Jag fortsätter att häpnas över varje berättargrepp Feist, förflyttningarna i tid och plats. Det är så självsäkert och underhållande. Och jag har blivit så kär i karaktärerna... Hade verkligen inte förväntat mig detta. Speciellt i kontrast mot Empire of Silence som jag läste nyligen så är det otroligt uppfriskande med en handling som denna.

Det drar sig till ett slag om Crydee. Martin Långbåge är hel otrolig men typ ... lite ond? Att få två motståndararméer (där, märk väl, även de två armeerna är motståndare mot varandra) att ovetandes kollidera med varandra på egen hand är bortom mästerligt. Bravissimo, Herr Långbåge

Nu belägringen ... Martin Långbåges hånande igen. De två arméernas gemensamma förvaltande av de döda och en besvarad honnör ... Jag är helt mållös. "Att röra vid en fiende och överleva är mer ärofullt än att döda honom" - Martin Långbåge.

Roland och Carline är jättesöta tillsammans men man tycker ju också lite synd om Pug :(

Tomas och Aglaranna; ännu en sak jag inte hade förväntat mig. Dessa karaktärer, Pug och Tomas, förändras med en hiskelig fart och det börjar verkligen visas nu.

Mitt bibliotek byter system och har stängt tills på söndag så jag kan inte hämta ut del tre förrän på måndag-tisdag som tidigast :( Jag får fortsätta läsa Phantastes under tiden och njuta av faktumet att jag är så investerad i den här serien nu

[Malin · Rating 2 out of 5]

Den här är inte lika bra som den första delen och dialogen är riktigt kass, ärligt talat. Karaktärerna pratar inte som verkliga människor. Överlag är språket inte det bästa. Det är i princip bara korta beskrivningar av det som sker och man förväntas acceptera allting som händer bara för att det står si och så. Njaeh. Jag försöker läsa orden på engelska samtidigt för att höra om det låter bättre på det ursprungliga språket, men det gör det inte.

[Mikael · Rating 4 out of 5]

Pug växer upp och hittar sitt kall och serien blir därmed bättre.

[Annica Berglind · Rating 2 out of 5]

Läste ut 2014
Lånebok