What do you think?
Rate this book
Hingekell
«Lugu on nii, et me leidsime tolle naise käekoti üles,» ütles ta. «Käekoti?»
See sõna jäi nagu õngekonks Pelle mällu kinni, aga talle ei antud aega selle üle juurelda.
«Jah, tal oli käekott ühes, aga seda ei leitud. Sugulased, keda ta linnas vaatamas käis, kinnitasid seda ja me muidugi teadsime, et see peab kuskil olema.»
«Nojah,» ütles Pelle, «see on ju õigus. Olgugi et sellest ajalehes ei kirjutatud.»
Jonsson vaatas talle kavalalt naeratades otsa, nagu oleks ta kõigest hoolimata tema terasust hinnanud.
Kerstin Ekman (sünd 1933) on üks rootsi kriminaalromaani uuendajaid, kes tõi klassikaliste detektiivlugude maneere järginud žanrisse psühholoogilise olustikuromaani vormivõtted: detailse miljöökirjelduse koos süvendatud karakterikäsitlusega.
See sõna jäi nagu õngekonks Pelle mällu kinni, aga talle ei antud aega selle üle juurelda.
«Jah, tal oli käekott ühes, aga seda ei leitud. Sugulased, keda ta linnas vaatamas käis, kinnitasid seda ja me muidugi teadsime, et see peab kuskil olema.»
«Nojah,» ütles Pelle, «see on ju õigus. Olgugi et sellest ajalehes ei kirjutatud.»
Jonsson vaatas talle kavalalt naeratades otsa, nagu oleks ta kõigest hoolimata tema terasust hinnanud.
Kerstin Ekman (sünd 1933) on üks rootsi kriminaalromaani uuendajaid, kes tõi klassikaliste detektiivlugude maneere järginud žanrisse psühholoogilise olustikuromaani vormivõtted: detailse miljöökirjelduse koos süvendatud karakterikäsitlusega.
173 pages, Paperback
First published January 1, 1963
7 people are currently reading
124 people want to read
About the author
Kerstin Ekman
58 books260 followersKerstin Lillemor Ekman is a Swedish novelist.
She began her career with a string of successful detective novels (among others De tre små mästarna ("The Three Little Masters") and Dödsklockan ("The Death Clock")) but later went on to persue psychological and social themes. Among her later works are Mörker och blåbärsris ("Darkness and Blueberries"), set in northern Sweden, and Händelser vid vatten (translated as Blackwater), in which she returned to the form of the detective novel.
Ekman was elected a member of the Swedish Academy in 1978, but left the Academy in 1989, together with Lars Gyllensten and Werner Aspenström, due to the debate following death threats posed to Salman Rushdie. According to the rules of the Academy, however, she will remain a passive member for the entirety of her life.
She began her career with a string of successful detective novels (among others De tre små mästarna ("The Three Little Masters") and Dödsklockan ("The Death Clock")) but later went on to persue psychological and social themes. Among her later works are Mörker och blåbärsris ("Darkness and Blueberries"), set in northern Sweden, and Händelser vid vatten (translated as Blackwater), in which she returned to the form of the detective novel.
Ekman was elected a member of the Swedish Academy in 1978, but left the Academy in 1989, together with Lars Gyllensten and Werner Aspenström, due to the debate following death threats posed to Salman Rushdie. According to the rules of the Academy, however, she will remain a passive member for the entirety of her life.
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 20 of 20 reviews
May 10, 2021
An thriller with Moose Hunters. More chilling and better then I espected. I'm glad I picked this up, I knew I needed to try more by Kerstin Ekman because I had a feeling I would really like her books!
December 25, 2022
Dödsklockan klämtar, någon ska dö, frågan är vem?
Det här är en gammal deckare typ, från 1963. En norrländsk brott och straff som på ett väldigt fint sätt uppmuntrar läsaren att fundera kring vad som är rätt och fel.
Älgjakt är temat och den som intresserar sig för det har en fantastisk läsupplevelse framför sig. Trots att jag bara rakt av hyser aversioner mot män med vapen lyckas Ekman inte bara fånga mitt intresse utan till och med få mig att känna för och med dem. Beskrivningar av karaktärer och natur, dialoger och dieges håller hög klass genom hela romanen. Det är spännande, oförutsägbart och psykologiskt skarpt.
Hon är en mycket skicklig och hemlig författare. Det går överhuvudtaget inte att hitta henne i texten. Hon anser det antagligen inte vara en författares sak att varna och värna. Hennes prosa är inte ens naggad i kanten av politiska ambitioner. Även om budskapen ändå är glasklara. Hon är en autofiktionens motståndare som skrivit ett tal om saken:
”För guds skull: hitta på! Det du skriver är mer än ditt lilla liv. Det är något som kanske
gäller många. Och hur som helst tillhör det alla.”
Dödsklockan känns som en bok skriven av en man, om män och manliga domäner, för män. Kvinnorna är med i utkanten precis så som män brukar ställa dem.
”Den enda kvinnan i rätten hade lagt sina knubbiga händer i kors och tittade på Måns. Hennes tankar sysslade kanske med middagen som det snart var hög tid för och hon undrade väl om någon hade satt på potatisen hemma.”
Men det är en kvinna som skrivit detta, alltså är könet kanske ändå inte avgörande för en författares stil? Det kanske rent av har större betydelse vilken adress en människa föds på, (Ekman föddes på Östermalm).
Jag gillar i vilket fall att jag bara får små smulor av åsikter som växer till underbara smakupplevelser i min mun:
”Du med ditt gevär, sade hon och lät som om hon talat om en leksak.
Dödsklockan finns också som film. Den ska jag se ikväll. God jul!
Det här är en gammal deckare typ, från 1963. En norrländsk brott och straff som på ett väldigt fint sätt uppmuntrar läsaren att fundera kring vad som är rätt och fel.
Älgjakt är temat och den som intresserar sig för det har en fantastisk läsupplevelse framför sig. Trots att jag bara rakt av hyser aversioner mot män med vapen lyckas Ekman inte bara fånga mitt intresse utan till och med få mig att känna för och med dem. Beskrivningar av karaktärer och natur, dialoger och dieges håller hög klass genom hela romanen. Det är spännande, oförutsägbart och psykologiskt skarpt.
Hon är en mycket skicklig och hemlig författare. Det går överhuvudtaget inte att hitta henne i texten. Hon anser det antagligen inte vara en författares sak att varna och värna. Hennes prosa är inte ens naggad i kanten av politiska ambitioner. Även om budskapen ändå är glasklara. Hon är en autofiktionens motståndare som skrivit ett tal om saken:
”För guds skull: hitta på! Det du skriver är mer än ditt lilla liv. Det är något som kanske
gäller många. Och hur som helst tillhör det alla.”
Dödsklockan känns som en bok skriven av en man, om män och manliga domäner, för män. Kvinnorna är med i utkanten precis så som män brukar ställa dem.
”Den enda kvinnan i rätten hade lagt sina knubbiga händer i kors och tittade på Måns. Hennes tankar sysslade kanske med middagen som det snart var hög tid för och hon undrade väl om någon hade satt på potatisen hemma.”
Men det är en kvinna som skrivit detta, alltså är könet kanske ändå inte avgörande för en författares stil? Det kanske rent av har större betydelse vilken adress en människa föds på, (Ekman föddes på Östermalm).
Jag gillar i vilket fall att jag bara får små smulor av åsikter som växer till underbara smakupplevelser i min mun:
”Du med ditt gevär, sade hon och lät som om hon talat om en leksak.
Dödsklockan finns också som film. Den ska jag se ikväll. God jul!
October 16, 2022
Gillade den suggestiva stämningen och naturskildringarna i den här mycket, likaså hur Ekman beskriver personerna i jaktlaget och hur händelserna påverkar dem. Lyssnade på ljudboken och tyckte att det till en början var svårt att hålla reda på personerna – de presenteras liksom i klump i början och hade det varit en pappersbok hade jag bläddrat tillbaka efter ett tag. Hade inte planerat det här på förhand, men det blev så att jag lyssnade på den just under de datum i oktober när merparten av händelserna utspelar sig, just som älgjakten drog igång. Älgjakt är inget jag själv ägnat mig åt, men det var fint och ögonöppnande att få stiga in i jägarnas värld och älgjakten blir en sällsynt väl vald fond till den här berättelsen om dödsfall, skuld och ångest.
May 13, 2023
3.5-4
Lite många namn kanske men suggestiv och spännande. Oväntat modern ändå, eller kanske tidlös, om skuld och samvete, rätt och fel.
Fint symboliskt slut.
Lite många namn kanske men suggestiv och spännande. Oväntat modern ändå, eller kanske tidlös, om skuld och samvete, rätt och fel.
Fint symboliskt slut.
May 21, 2022
Fin skildring av min pappa och hans jaktlag!
April 13, 2018
Kerstin Ekman's prose is wondrous and read this book with awe, but not only that, she writes tension in a way that I have not come across before. I suppose this would be classed as a literary crime novel, but most of all it's a novel about community and human failures. The story is written from inside the characters' head to the extent that I forgot that there must have been a writer involved at some stage. And her descriptions of nature and hunting is stunning.
February 5, 2024
Raamat jooksis silme ees nagu film, kuidas ühes vaikses ja õdusas külakogukonnas saab süütust õnnetusest psühholoogiline thriller.
August 18, 2024
Spännande och intressant utforskande av manlighet. Som vanligt är Ekmans språk och naturskildringar underbara.
May 10, 2021
Ekmans första mästerverk, där hon tagit steget över till psykologisk thriller.
Vill inte avslöja storyn...
Vill inte avslöja storyn...
March 16, 2024
Aasta siis on 1965. Ühekandi meestest koosnev jahiseltskond peab jahieelset õhtusööki ning juba veidi joviaalses tujus suundutakse koos rongijaama veel üht liiget peale võtma. Pimedal ja käänulisel metsateel jääb aga bussi ette valgustamata jalgratas ning seda pedaalinud naine, kes saab surma. Mehed otsustavad loo maha vaikida, aga ega see lihtsalt niisama ei lõpe ... Kes on kes ja milleni üks silmapilk ja selle ajel tehtud otsused võivad viia ... Milleks me tupikusse aetult võimelised oleme ja kuidas sitt iseloom võib vahel olla su kõige suurem vaenlane ... Raamatu alapealkiri võiks ka olla "Põdrajaht algajaile", selle saab igatahes detailselt selgeks.
Tõlkija märkus väidab, et Ekman tõi Rootsi krimisse uue, psühholoogilise olmeromaani suuna - seda ta tõesti on, sest krimilugu see otseselt pole, pigem nagu omaaegne psühholoogiline põnevik, mis siiski kulgeb suhteliselt aeglaselt ja ilma dramaatiliste pööreteta. Põnevust suurt pole, mõtlemapanevat küll.
Huvitav oli ka tolleagset tõlget lugeda. Nt lause majapidajanna kohta, kes olla "ärganud, aga keetis see eest väga hästi". Mõni lõik edasi sain aru, et majapidajanna oli usklik ehk siis usule tulnud
Tõlkija märkus väidab, et Ekman tõi Rootsi krimisse uue, psühholoogilise olmeromaani suuna - seda ta tõesti on, sest krimilugu see otseselt pole, pigem nagu omaaegne psühholoogiline põnevik, mis siiski kulgeb suhteliselt aeglaselt ja ilma dramaatiliste pööreteta. Põnevust suurt pole, mõtlemapanevat küll.
Huvitav oli ka tolleagset tõlget lugeda. Nt lause majapidajanna kohta, kes olla "ärganud, aga keetis see eest väga hästi". Mõni lõik edasi sain aru, et majapidajanna oli usklik ehk siis usule tulnud
July 15, 2024
Dödsklockan
av Kerstin Ekman
** Kan innehålla spår av spoilers **
Sammanfattning:
6/10
Lågintensiv och suggestiv thriller med många moraliska och etiska dilemman. Lite för förutsägbar för att bli riktigt spännande i min smak, men mycket fint språk.
-
Story:
6/10
Ganska basic upplägg, men de moraliska aspekterna gör det mer intressant. Hur skulle man själv agera?
-
Hantverket:
8/10
Kerstin Ekmans detaljrika men ändå enkla berättarteknik är så härlig och passar miljöerna så bra!
-
Karaktärs- och miljöbeskrivningar:
5/10
Jag tycker det är alldeles för många gubbar att hålla ordning på, det gör det svårt att komma någon riktigt nära. Härliga miljöer dock.
-
Uppläsning:
2/10
Torsten Wahlund har fin berättarröst men där upphör det positiva. Låter som att han läser innantill alldeles för mycket och brer dessutom på med sin överdrivna stockholmska vilket inte alls passar i sammanhanget.
-
simongonefishin@gmail.com
av Kerstin Ekman
** Kan innehålla spår av spoilers **
Sammanfattning:
6/10
Lågintensiv och suggestiv thriller med många moraliska och etiska dilemman. Lite för förutsägbar för att bli riktigt spännande i min smak, men mycket fint språk.
-
Story:
6/10
Ganska basic upplägg, men de moraliska aspekterna gör det mer intressant. Hur skulle man själv agera?
-
Hantverket:
8/10
Kerstin Ekmans detaljrika men ändå enkla berättarteknik är så härlig och passar miljöerna så bra!
-
Karaktärs- och miljöbeskrivningar:
5/10
Jag tycker det är alldeles för många gubbar att hålla ordning på, det gör det svårt att komma någon riktigt nära. Härliga miljöer dock.
-
Uppläsning:
2/10
Torsten Wahlund har fin berättarröst men där upphör det positiva. Låter som att han läser innantill alldeles för mycket och brer dessutom på med sin överdrivna stockholmska vilket inte alls passar i sammanhanget.
-
simongonefishin@gmail.com
September 29, 2021
Även i den här boken som beskrivs som en deckare snarare än en roman finns det ganska utbredd karaktärspsykologisering och det är den tillsammans med Norrländsk natur som tar förgrunden i berättelsen, tycker jag.
July 10, 2023
En kuslig berättelse om en kedja av händelser som går fel och om människors dubbelsidiga natur. Jag sträcklyssnade och hänfördes av Ekmans fantastiska språk och tempo. Egentligen är den nog värd en femma, men jag saknar lite ljus och hopp i boken. Den är så dyster.
February 21, 2020
Odpočinek na lovu losů
October 15, 2020
Det här är hur filmen Jägarna borde ha varit: ingen konstgjord dramatik utan en landsbygdsskildring där spänning och tragik uppstår ut vardagen. Uppläsaren Torsten Wahlund är bra som vanligt.
November 6, 2025
Nie wiem, co mi do łba strzeliło, żeby czytać o myśliwych. Tfu!
No, ale złe to nie było, dałabym 4, ale nie dam.
No, ale złe to nie było, dałabym 4, ale nie dam.
December 22, 2019
En olycka där (nästan) hela jaktlaget är inblandat leder till en plan att mörda en medmänniska. Ruskig men ruskigt bra läsning!
October 25, 2020
En psykologisk thriller om "vanliga människor". Inte lika känd, inte lika läst, som "mina" klassiker brukar vara. Se det som ett boktips. Ju mer man läser Kerstin Ekman, desto mer imponeras man av hennes bredd och storartade berättarteknik. Norrländsk natur har ofta en huvudroll i hennes böcker, men de historier som utspelas där är vitt skilda och alltid drivna och intressanta.
Det är mitt i oktober, älgjakten ska börja. Jaktlaget samlas för en inledande festmåltid. Den illa omtyckte Klas Bodin ska komma med ett sent tåg från Stockholm. Med sig har han en jakthund, som hela det överförfriskade kompisgänget vill välkomna. De ger sig ut med en buss i hög fart längs smala mörka skogsvägar. Plötsligt smäller det till. De har kört på någon. En cykel och en kropp ligger bredvid vägen. Vad ska de göra? Vem bär ansvaret? Kan någon ha sett olyckan?
Jag gissar att Håkan Nesser var inspirerad av den här boken när han skrev Van Veeteren-deckaren "Carambole". Premissen är densamma. En mörk höstväg, lite för tung fot på gaspedalen, nån sekunds ouppmärksamhet och livet förändras. Det finns ett vittne någonstans där ute, som vill ha pengar. Carambole är bra, men det som gör Dödsklockan så intressant är inte minst hur gruppens inbördes relationer påverkas när de sätts under press. De är alla medbrottslingar som försöker bli kvitt en mardröm. Kerstin Ekmans känsla för spänning och berättelsens vändningar håller hög klass, liksom hennes täta kärnfulla gestaltning av männen och skogen. Jakten kan börja!
Det är mitt i oktober, älgjakten ska börja. Jaktlaget samlas för en inledande festmåltid. Den illa omtyckte Klas Bodin ska komma med ett sent tåg från Stockholm. Med sig har han en jakthund, som hela det överförfriskade kompisgänget vill välkomna. De ger sig ut med en buss i hög fart längs smala mörka skogsvägar. Plötsligt smäller det till. De har kört på någon. En cykel och en kropp ligger bredvid vägen. Vad ska de göra? Vem bär ansvaret? Kan någon ha sett olyckan?
Jag gissar att Håkan Nesser var inspirerad av den här boken när han skrev Van Veeteren-deckaren "Carambole". Premissen är densamma. En mörk höstväg, lite för tung fot på gaspedalen, nån sekunds ouppmärksamhet och livet förändras. Det finns ett vittne någonstans där ute, som vill ha pengar. Carambole är bra, men det som gör Dödsklockan så intressant är inte minst hur gruppens inbördes relationer påverkas när de sätts under press. De är alla medbrottslingar som försöker bli kvitt en mardröm. Kerstin Ekmans känsla för spänning och berättelsens vändningar håller hög klass, liksom hennes täta kärnfulla gestaltning av männen och skogen. Jakten kan börja!
April 29, 2016
Jag har ibland svårt för Kerstin Ekmans berättarstil och har flera gånger slutat halvvägs. Stad av ljus är ett exempel. Men den här boken går inte att lägga ifrån sig. Spänningen byggs upp från första sidan och blir till slut av kalibern hjärtklappning och krypningar i ben och armar. Lägg till det hennes naturbeskrivningar och förmåga att krypa in bakom pannbenet på sina karaktärer så att man verkligen tror på dem. Boken är gammal men tidlöst läsvärd. En av de där böckerna man tänker att man ska läsa om nån gång.
April 17, 2017
ein sehr spannender krimi aus Skandinavien, der im Jagdmilieu spielt. gut zu lesen
Displaying 1 - 20 of 20 reviews