Vad rörde sig i Vladimir Putins huvud när han på kvällen den 4 februari 2022 hade bänkat sig på OS-läktaren i Peking? Kanske tänkte han på den nya spelplan som snart skulle möblera om världen. Trupper på hundratusen man stod redan och väntade runt Ukrainas gränser.
Några timmar innan OS-invigningen hade Xi Jinping tagit emot honom under pilträden på Diaoyutais pittoreska gästhem. Det var här som president Richard Nixon inkvarterades när han femtio år tidigare träffade Mao Zedong. Då gick USA och Kina ihop mot Sovjetunionen, nu är det Kina och Ryssland som förenas mot USA och väst. Då som nu chockades världen av de snabba scenförändringarna.
Gunnar Lindstedt har följt den politiska utvecklingen i Kina och Ryssland i över femtio år, först som ung, idealistisk maoist, senare som kritisk ekonomireporter och författare. När hans dotter med familj 2017 flyttade till Kina beslutade sig Gunnar för att följa med och lämna en lägesrapport om Kina idag.
Han lär känna familjen Zhang, den USA-älskande mamman som även beundrar Trump, och dottern och hennes flickvän. I en blandning mellan resereportage och politisk analys fångar Gunnar Lindstedt den återvändsgränd vi hamnat i när våra täta förbindelser med Kina, som kallats ”världens verkstad”, blir alltmer omöjliga att upprätthålla.
Gunnar blandar bra med historia och nu-politik i sin skildring av Kina. Tycker att jag lägger ner den med utökad kunskap om kina och hur landet fungerar (inte fungerar).
Tydligt att det tog en annan bana efter xi kom till makten.
Att man klarar av att hålla en befolkning på 1-1,4mdr människor under samma flagga kräver nog viss problematisk övervakning och hantering.
Jag skulle vilja tycka om den här boken men det är svårt. Den innehåller intressanta anekdoter och insikter från resor i Kina och personer författaren möter. Boken är dock spretigt skriven, med bristande korrläsning. Exempelvis skrivs inte kinesiska namn på ett konsekvent sätt. Sådana enkla saker stör min läsupplevelse. Kapitlen hoppar mellan ämnen på ett sätt som jag inte alltid kan följa. Svårt att följa en röd tråd. Alltför många ämnen tas upp och gås inte in tillräckligt på djupet samtidigt som stora tyckanden blandas in, vilket gör att jag uppfattar det som en ytlig förståelse för vissa ämnen av författaren. Det är också mycket svårt att förstå en kultur på djupet utan att kunna språket - tycker det märks då och då och det kan jag inte låta bli att reta mig på eftersom författaren trots allt har en lång erfarenhet av Kina.
Det är lite svårt för mig att bedöma den här boken, för jag är ju inte på långa vägar någon Kinaexpert. Den är i varje fall fyllig och intressant, och väcker diverse oroande frågor på ett småettrigt, oklart disponerat vis. Lindstedt kan inte kinesiska, och hans "politiska analys" (som baksidans innehållsdeklaration utlovar) bygger väl främst på läsande av en massa amerikansk media av olika slag. Jag kan inte värdera Lindstedts tolkningar och källhanteringar något vidare, men åtminstone kan jag se att när det gäller två dramatiskt intressanta sjok i bokens senare del – om incidenten med den kinesiska (spion-)ballongen i USA 2023, och framför allt om att covid-19 skulle kunna vara en labbläcka (och kanske t.o.m. kopplad till forskning om biologiska vapen) – så tycks de uppfattningar/spekulationer som Lindstedt lägger fram vara ganska hårdvinklade och/eller svajiga i jämförelse med faktasammanställningarna på de (mycket genomarbetade) engelskspråkiga Wikipediasidorna om dessa två saker, incidenten och den saftiga teorin. Vad gäller labbläckespekulationerna anvisar Lindstedt som källa till stor del en bok på förlaget HarperCollins av en Sharri Markson, som är journalist på Sky News Australia (en kanal som i innehåll, hållning och pålitlighet typ motsvarar Fox News?). I bokens tidigare delar noterade jag att stora delar av de historiska redogörelserna direkt bygger på den populära Mao-biografin "Mao: The Unknown Story" av Jung Chang, vars subjektiva färgning och tveksamheter jag nyligen uppmärksammades på av Kinahistoriken Hans Hägerdal i hans eleganta lilla översiktsbok "Mao Zedong och det kommunistiska Kina". Åtminstone är det ju bra att Lindstedt har tydliga och ganska fylliga noter med källhänvisningar i slutet av boken (vilket man kan knappast vågar ta för givet i populärvetenskap/fackböcker riktade till allmänheten) så att man kan se grunden för hans informationsinhämtning, och i mån av ork själv värdera den (jag orkar inte mer än så här just nu).
Sen är det inte bara överblickande, utifrångrävande "politisk analys" i den här boken, utan det är även "resereportage". Lindstedt har varit på plats i Kina flera gånger, och i bokens närtid handlar hans egna möten med det kinesiska samhället framför allt om en mor och en dotter som han fått hänga med och samtala med. Dessa inblickar i kinesisk verklighet ger intressanta perspektiv, inte minst vad gäller moderns och dotterns divergerande uppfattningar av landet och det politiska systemet (och modern emigrerar efter ett tag till USA).
En mycket intressant bok. Man märker att författaren har en god kännedom om Kina och det är intressant att följa personerna som han beskriver. Klart läsvärd. Tycker dock att dispositionen är lite rörig och vissa avsnitt väl omfattande.