I Splitter dras Mikaela Sköld in i ytterligare en dramatisk utredning. En kort tid efter massmorden i Solberga (Ingen ska skonas) har polisen avkrypterat en app som kriminella använder för att kommunicera. I det omfattande materialet gör Stefan Jelinek, Mikaelas vän och kollega, en oväntad upptäckt.
I chattarna framträder vad som ser ut att vara planeringen av ett terrordåd där man ska slå till "mot hjärtat av Mediasverige". Jelinek misstänker att målet är Nyhetsbyrån och att ett av kodnamnen i chattarna är en anställd. Han övertalar Mikaela att delta i en operation där hon låtsas säga upp sig från polisen för att återvända som journalist. Under täckmantel måste hon ta reda på identiteten på den medhjälpare terroristerna har på insidan.
Mikaela tvingas därmed spela dubbelspel, inte bara mot Kim, Mikaelas före detta sambo, utan också mot sin dotter Vanja.
Splitter är en gastkramande, explosiv thriller om en sanning under attack. Men också om att våga se sanningen i vitögat.
ändelserik, välskriven och 100% läsvärd. Återigen har Johan Brännström skrivit en spännande thriller som verkligen etsar sig fast i läsaren. Jag satt fastklistrad under hela berättelsen, bet nästan på naglarna av nervositet och kände med alla karaktärers upp- och nedgångar.
Det är alltid lika intressant att återse Mikaela, Kim, Stefan och Vanja – deras egenheter blir bara mer nyanserade och mänskliga för varje bok i serien. I Splitter får vi se ännu mer av deras privata demoner och hemligheter, samtidigt som en rad obehagliga händelser trappas upp och hotar både deras arbete och privatliv.
Varje kapitel bjuder på nya pusselbitar och cliffhangers som gör det omöjligt att lägga boken ifrån sig. Spänningen vävs skickligt ihop med karaktärernas relationer, konflikter och gamla sår, vilket gör att man hela tiden undrar vem man egentligen kan lita på. Det är också extra intressant hur Brännström lyckas få miljöerna att kännas både vardagliga och skrämmande på samma gång – jag kunde riktigt känna kylan och oron krypa under huden på mig.
Jag ser oerhört mycket fram emot nästa del i serien (jag har redan Skallben i bokhyllan) och kan inte göra annat än att varmt rekommendera Splitter till er alla. Och om ni inte läst de tidigare böckerna – börja nu! Ni har en riktig bra bokserie framför er.
Måste säga att jag är nyfiken på del 5 i serien (släpps i höst) för nu när jag har läst del 1-4 så har jag tyckt jättemycket om två av dem och inte läst färdigt de andra två. Det är dessutom varannan: första var jättebra, andra DNF, tredje jättebra, fjärde DNF - så då borde jag ju gilla den femte!? 😄
Denna (del 4) började bra och spännande, jag fastnade direkt. Brännström skriver ju väldigt bra, realistiskt och målande. Men halvvägs igenom kände jag att han hade tappat mig. För min smak är boken alldeles för lång och det händer liksom inte så mycket. Någonstans där tröttnade jag och valde att avbryta. Men som sagt, kommer definitivt läsa den femte boken 😅 DNF. 🫀
Johan Brännström gör det igen! Ännu en gång sitter jag som på nålar genom hela boken.
Tempot är högt, de gamla karaktärerna är tillbaka bättre än någonsin där Brännström snyggt balanserar det privata med själva händelsen, vilket jag älskar.
I boken berörs aktuell ämnen som konspirationsteoretiker som börjar bli starkare i sina hot (tyvärr stött på sånna människor i verkligheten, och det är nog därför det blir ännu obehagligare för mig) och miljön. Det är snabba kapitel som gör att man alltid tänker "nej men ett litet kapitel till" tills boken tar slut.
Rekommenderar skarpt Brännströms böcker om Mikaela Sköld till alla och jag längtar redan till nästa! Vågar också säga att detta är den bästa hittills. Som någon annan här skrev hade jag verkligen kunnat se dessa böcker som en grym thrillerserie - man kan alltid hoppas 🎬
Nu har en av årets mest efterlängtade böcker, enligt mig, äntligen kommit ut och den var verkligen värd väntan.
Splitter är den fjärde fristående delen i serien om Mikaela Sköld och helt klart min favoritdel för wow vilken nervkittlande fortsättning detta var. Jag ville knappt lägga ifrån mig boken speciellt inte mot slutet så jag har verkligen tagit varje chans som jag har fått till att läsa lite varje dag i den.
Handlingen flöt på riktigt bra och nu i efterhand har jag tänkt på att wow denna del borde man göra en film på eller i alla fall en mini-serie så spännande som den var och lätt att se allt framför sig.
Ännu en gång har Johan Brännström lyckats förtrolla mig in i Mikaela Skölds liv där man aldrig vet vad som kan komma att hända då han inte har skrivit denna med en helt förutsägbar handling vilket jag älskar.
Jag rekommenderar verkligen denna bok till er som gillar deckare och framförallt om ni har läst övriga delar i serien för att kunna få en helhetsbild av allt som har hänt samt relationerna mellan dem olika karaktärerna.
Jag har läst Brännströms tidigare böcker om journalist-polisen Mikaela Sköld. Den här var tyvärr inte den starkaste av dem, tvärtom. Men, den höll ändå.
Ämnena i boken är aktuella. Terrorister vill anfalla "msm", det vill säga mainstream media, i detta fall Nyhetsbyrån där Mikaela brukade jobba. Mikaela som nu jobbar för polisen måste därför gå undercover och "återgå" till sitt gamla jobb, med allt vad det innebär. Samtidigt börjar dottern Vanja gymnasiet där hon träffar och börjar umgås med en liten rebellisk grupp som inte heller verkar så förtjusta i "msm." Fast mer på en swishjournalistisk nivå. De planerar en fredlig ockupation för klimatet och framtidens skull.
Gamla Nyhetsbyrånflamman Kim som inte har en aning om varför Mikaela återvänt blir förstås glad. Men läskigt jävla efterhängsen när Mikaela försöker visa att hon måste hålla avstånd, tycker jag. Nej betyder nej, Kim. Schas! Sluta dyka upp överallt som en stalker!
Många saker hinner hända, men flera trådar lyckas ändå mirakulöst knytas ihop. Det är skickligt.
Mindre skickligt är språket och en del slarvfel. Jag undrar fortfarande hur Nyhetsbyråns chefredaktör Kalle kunde räcka upp handen och muntligt presentera sig när han både verkade bakbunden mot en stol och hade silvertejp över munnen. För han "andades genom näsan" och fick silvertejp dragen från munnen efter sin presentation. Och suddgummi används inte på whiteboard.
Språk: Jag har nog aldrig sett någon använda ordet "speja" på så många ställen som i den här boken. Folk "spejar" efter saker, runt hörnet, efter någon, överallt. Detta spej-bingo störde läsningen till slut. Det finns synonymer. Kära nån.
Brännström lyckas igen skriva en spänningsroman där kampen blir mot klockan och där läsaren (jag) sitter och nästintill håller andan in i det sista.
Mikaela Sköld jobbar vid polisen. Stefan Jelinek som är kollega till Mikaela. Misstänker att ett terrordåd ska ske mot Nyhetsbyrån. Mikaela har jobbat där innan hon kom till polisen, och nu ber Stefan henne att gå tillbaka som journalist på Nyhetsbyrån. Mikaela får låtsas säga upp sig hos polisen och börja på Nyhetsbyrån Hon ska försöka lista ut om terroristerna har någon person som jobbar där inifrån. Inte Mikaelas dotter Vanja får veta att Mikaela jobbar ”under cover”. Vanja är engagerad i miljön och dras till en grupp aktivister. Ingen av dem berättar helt ut vad de håller på med, så det blir lite komplicerat mellan dem. När Mikaela och Stefan är terroristerna på spåret blir det riktig fart på handlingen. Många våldsamma scener beskrivs, kanske det behövs för att hålla läsaren i spänning. Det blir ett gastkramande slut som också gör att man vill läsa fortsättningen i nästa bok! Jag har läst boken som sommardeckare i lokaltidningen, 63 avsnitt. Fungerade bra.
Det är få bokserier i den här genren som jag verkligen fastnar för, men Mikaela Sköld har blivit en sådan. Det är spännande redan från första kapitlet och det blir bara bättre och bättre. Jag trodde att det skulle vara omöjligt att överträffa Feber, men med Splitter så lyckas Johan och hade det inte varit för den förbaskade cliffhangern på slutet så hade det blivit full pott från mig. Jag väntar med spänning på fortsättningen och håller tummarna för att det är ett minst lika explosivt slut nästa gång, men med en lite mer positiv utgång.