Jösses vilket liv, jag blir stundtals förbluffad över galenskaperna jaget försätts och försätter sig i. Ibland bränner det till och känns naket och utlämnande, ibland saknar jag någon slags reflektion som binder samman. Det är väldigt mycket en serie av sensationella berättelser, jag saknar ofta kittet mellan dem. Mycket namedropping. Litegrann känns det ju som en kvinnlig motsvarighet till något hemingwayskt, kerouacskt, millerskt, och det kan hon få eloge för, definitivt. Själv uppskattar jag också att hon skriver om skrivandet, om önskan och strävan att bli författare. Hon har ju en inställning i samma anda - skaffa erfarenheter att skriva om, och lära sig genom läsandet.
Läsprojekt: #minasläsinspo (kärlek)