En dag får Helena Åkerström en mystisk låda levererad till sitt hem. Den är fylld av dagböcker, tidningsartiklar, foton och ett brev från en anonym avsändare. Brevskrivaren hävdar att det är ett unikt historiskt material som hon vill ge till Helena i förhoppning om att hon, i egenskap av journalist, kan skriva om det.
Helena är först skeptisk, men blir alltmer fascinerad ju mer hon läser. Innehållet i lådan berättar den glömda historien om de mest brutala politiska mord som ägt rum på svensk mark i modern tid. Snart har hon påbörjat inte bara en artikel utan en hel bok om journalisten Kaja, som av en slump blev indragen i den tsartrogna Ryssligans kallblodiga jakt på bolsjevikanhängare.
Carin Hjulström är förutom författare även journalist, manusförfattare och programledare. Hon har bland annat lett Melodifestivalen, Carin med C, TV-huset och Carin 21:30, och skriver regelbundet i ett flertal tidningar. Hösten 2009 bokdebuterade hon med Finns inte på kartan. En rad omtyckta romaner har därefter avlöst varandra och vunnit en stor och trogen läsarskara. Carin Hjulström har blivit känd för sina varma, humoristiska och mycket mänskliga berättelser med teman som sträcker sig från brutala politiska mord till trevande nätdejting och feelgood.
Hade det inte varit för att vi skulle läsa/lyssna på denna i bokcirkeln på jobbet så hade jag nog inte lyssnat färdigt.Jag upplevde att den började väldigt långsamt.Alldeles för segt för min smak.Den innehåller även många personporträtt,vilket gör att den som lyssnar behöver vara väldigt koncentrerad.Jag upplevde boken även som lite krystad. Vad som var bra, var att jag blev tvungen att lyssna färdigt och att det vände strax efter halva boken. Då blev den mer intressant, upplevde jag. Jag tyckte även att det var bra att språket skilde sig från dåtid och nutid. Det gjorde det lättare att hänga med. I och med att det blev intressantare efter halva boken så måste jag ändå ge boken en 3:a av 5.
Kajas resa bygger tydligen på en sann historia från mellankrigstidens Stockholm och skildrar hur journalisten Kaja av en slump blev indragen i Ryssligans verksamhet. Boken rör sig i nutid och dåtid och i nutid är det journalisten Helena som får ett paket med posten med anonym avsändare. I lådan ligger gamla bl.a. dagböcker och tidningsartiklar. Helena djupdyker i materialet och låter historien om Kaja växa fram.
Boken är okej men jag tycker att den blir väl ambitiös och Hjulström lämnar det lättsamma, rappa och humoristiska som hon gör så bra. Jag förstår att hon vill testa att skriva något annat än myslitteratur, att hon vill utvecklas och testa nya grepp, historien faller bara inte mig i smaken.
Jag gillade hennes första två böcker, men den här var inte bra. Jag tröttnade på nutidshistorien och den idiotiske pojkvännen och kom bara några kapitel in i boken. Jag har en känsla av att historien som var själva kärnan, den som ligger i lådan med dokument, kan vara mycket intressant. Ibland tror jag vi krånglar till berättandet med kringhistorier som bara tröttar ut läsaren. Jag tänker också, om författaren inte vore kändis och manuset hade kommit in till förläggaren - den hade väl åkt i retur direkt?
Inte så engagerande,blir lite rörig med ramberättelsen, där förhållandet till mannen kunde tagits bort. Det gav inget och liknade Kajas förhållande till sin man. Borde fokuserat mer på relationen Kaja och Dagmar. Ryssligans handlingar och tänkesätt är tyvärr aktuella just nu pga Ukrainakriget.
Jag blev märkligt fast i denna bok! Blev på något sätt lite fascinerad över att få vara med i den tiden och läsa hur det var då. Ändå var cirka 100 år sen från nu, och ändå så helt sjukt annorlunda. Kvinnor utan rösträtt, många som levde i hunger osv… riktigt läsvärd bok!