En ensam död kvinna på en stenstrand i Stockholms skärgård. När sjöräddarna Annika och Simon hittar henne ser
det ut som hon dött av en olyckshändelse. Men det visar sig att hon bara några timmar tidigare har ringt sin dotter och avslöjat en fruktansvärd sanning.
Charlotte och Fredrik har haft det kämpigt – både i äktenskapet och med sin yngsta son Hampus som inte mått bra. De
älskar att segla, och nu ska de ut på tu man hand för att hitta tillbaka till varandra under semesterns sista dagar. Men inget blir som de har tänkt sig. När de möter sitt kompisgäng från förr kommer väl bevarade hemligheter upp till ytan. Snart ifrågasätter de både sin relation och sitt förflutna.
I Röd augustimåne fortsätter Rebecka Edgren Aldén sin psykologiska spänningsserie Sjöräddarna som fick en flygande
start med Svarta segel, som av Lotta Olsson i DN utsågs till en av 2022 års bästa deckare.
Deze thriller wordt goed opgebouwd en uiteindelijk grijpen de verschillende verhaallijnen mooi inelkaar, zonder dat het te geknutseld voelt. Het verhaal speelt zich voor een groot deel op het water af en dat is weer eens wat anders. Beeldend geschreven.
Kirjailijan ensimmäinenkin Meripelastajat -dekkari oli hyvä, mutta tämä oli huomattavasti parempi, myös jännittävämpi. Toivon kirjailijalta jatkoa / jatkoja tähän sarjaan.
Mulle meeldis, aga veidi vähem kui esimene osa. Peategelase tõttu soovitan lugeda enne esimest osa, kuigi sisust arusaamiseks ei ole hädavajalik. Oli kuigivõrd etteaimatavaid detaile, aga oli ka põnevust :)
Röd augustimåne är en välskriven spänningsroman. Jag gillar Rebecka Edgren Aldéns sätt att berätta en historia, och tycker att hon är en mästare på psykologisk spänning. Man vet aldrig vad som är sant eller inte, och man kan inte lita alls på att karaktärerna berättar allt. Det skapar ett starkt spänningsmoment. Jag är också svag för spänningsromaner som handlar om familjer och komplexiteten i relationer, och det gör Rebecka Edgren Aldéns böcker.
Historien i Röd augustimåne berättas ur olika POVs, precis som i Svarta segel, med två från början olika historier. Den ena är den om Charlotte och Fredrik som är ute och seglar. Deras äktenskap svajar men vad är det egentligen som hänt? Det är i den berättelsen som den psykologiska spänningen finns. Den andra historien handlar om Annika, som jobbar ideellt inom Sjöräddarna, och hennes arbetskamrater och familj. Jag upplever den delen mer sammanhållen och intressant än vad jag tyckte den var i Svarta segel. Kanske är det mest för att jag vant mig vid karaktärerna, och faktiskt vill veta mer om dem. Det handlar inte bara om Annika utan även om de andra sjöräddarna som man får lära känna bättre. En karaktär som jag är nyfiken på är Nadia.
Miljön för serien är Stockholms skärgård, som jag inte är så bekant med. Men jag kan ändå se miljöerna framför mig, och det blir något speciellt med det typiska landskapet, vädret och havet i närheten som bidrar till spänningen.
Nästa del i serien, Blå skymning, har just kommit ut, och jag inväntar ivrigt e-boken som jag redan sparat i streamingtjänsten.
Två historier som inte alls hör ihop berättas parallellt. När det var en fjärdedel kvar av boken hade jag fortfarande inte fattat hur det hängde ihop, läsaren kastas från den ena historien till den andra. Som att läsa två böcker på en gång. Och slutet när historierna skulle redas ut och kopplas ihop var mest bara rörigt.
Helt ok bok, gillar att den utspelar sig ur någon annans perspektiv än en kriminalare. Det gör den speciell, historian var dock mycket i första boken än denna. Jag löser fler böcker parallellt och det gjorde det svårt i min hjärna att hänga med, men den var lättläst. Vill garanterat läsa kommande böcker!
”Röd augustimåne” är andra delen i Rebecka Edgren Aldéns serie ”Sjöräddarna” och minst lika bra som ettan. Annorlunda miljö, intressanta, trovärdiga karaktärer och kluriga mysterier. Ser fram emot del 3 som kommer i juli ☀️⚓️
3,5. Vat seda sarja loeks hea meelega edasi, aga järgmine osa tuleb eesti keeles vast alles 2025 (heal juhul). Köitis rohkem kui nt Fjällbäcka. Meri, saarestik, laevasõidud, suvised õuepeod. Kõik peale mõrva ja kuritegude kirjeldas täiuslikku suve.
Gebeurt weinig. Er gebeurt iets aan het begin en iets aan het eind. Tussendoor kabneldekabbelt het nergens heen... het eerste deel van de serie was beter. Ik weet niet ik deze serie nog verder ga lezen.